Överskattar vi våra engelskkunskaper (igen)?

För ett ganska bra tag sen diskuterade vi om svenskar överskattar sina engelskkunskaper, men vi (enligt min mening) inte någon riktig klarhet i frågan. Men nu har jag hittat data som gör att man faktiskt kan säga något om det.

I Eurobarometerundersökningen om EU-medborgarnas språkkunskaper och deras attityder till kunskaper i främmande språk finns det en tabell där de tillfrågade får uppge om hur bra deras engelskkunskaper är (förutsatt att de tidigare har svarat ja på frågan om de kan engelska). Alternativen var "Very good", "Good" och "Basic". Bland svenskarna var det 35% som svarade "Very good" och 42% som svarade "Good". 

Nyligen presenterade språkkursföretaget EF ett "English proficiency index" baserat på resultaten på deras språktester under ett antal år. Man rankade där olika nationer med avseende på hur bra de hade lyckats i genomsnitt. Sverige hamnade i klassen "Very High Proficiency", dock inte högst utan som fyra efter Norge, Nederländerna och Danmark.

Redan av detta kan man se att svenskarna  har en hög tanke om sig själva men att den faktiskt är berättigad. Jag ville dock se tydligare om det fanns något generellt samband mellan nationernas självuppskattning och deras faktiska kunskaper. Jag tog alltså ut alla länder som fanns med i båda undersökningar (16 stycken) och räknade om självuppskattningarna till numeriska värden (Very good = 3, Good = 2, Basic = 1). Sen plottade jag detta mot EF:s index och fick nedanstående bild (x-axeln: EF-indexet, y-axeln: självuppskattning) med trendlinje markerad. Sverige är markerat med en svart cirkel och ligger som synes alldeles på trendlinjen.

Som synes ser överensstämmelsen rätt bra ut. Jag räknade ut korrelationskoefficienten som visade sig vara 0,84 — alltså mycket hög. En så hög korrelation kan man knappast få utan att folk i allmänhet — alltså inte bara svenskar — har en rätt bra föreställning om sina engelskkunskaper. Den största självöverskattningen ser ut att finnas hos tjecker och den största underskattningen hos ungrare. Danskarna är kaxigare än svenskarna, de har bara aningen bättre resultat men hela 46% anser att de har mycket goda engelskkunskaper.

Hur som helst är alltså resultatet att vi inte överskattar våra engelskkunskaper, åtminstone inte i relation till andra människors. Fast det kan ju vara så att alla nationer överskattar (eller underskattar) sina kunskaper i ungefär lika mån.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Överskattar vi våra engelskkunskaper (igen)?

  1. Martin Persson skriver:

    Inte för att det behövs fler exempel på den motsatta uppfattningen, men i onsdagens DN skrev Nils Hansson en skivrecension där han hävdade följande: "Många svenskar stoltserar glatt med sina kunskaper om engelska, och överskattar dem vanligtvis."   

  2. Jan Wiklund skriver:

    Engelsmännen själva då?

    Frågan är om skalan på de två variablerna är densamma. Vad skulle t.ex. engelsmännen själva säga om sina engelskkunskaper? Very good? Och var skulle dom ligga på proficiency-skalan?

  3. Eric skriver:

    Jantelagen

    Man bör väl dessutom lägga till att svenskar i allmänhet helst inte skryter speciellt mycket om sig själva. Svenskar är i allmänhet bra på engelska, i alla fall i jämförelse med andra länder. Sen måste man vara modig nog att säga det med.

  4. Östen Dahl skriver:

    Dåliga svenskkunskaper?

    Ja, Jan, hurdana är dina svenskkunskaper? Är det inte så att sådana här skalor bara brukar betraktas som tillämpliga på icke-infödda talare? Vi kan säga om någon att de har dåligt ordförråd, eller stavar dåligt, men knappast att de har dålig språkfärdighet. Och finlandssvenskar som får höra "så bra svenska du talar" blir inte smickrade utan snarare förbannade.

  5. Jan Wiklund skriver:

    Jämförelser

    Jag menar bara att svenskar kanske talar bra engelska i förhållande till spanjorer (vilket jag kan konstatera!) men ändå kanske skulle tjäna på att utnyttja tolkservice i internationella sammanhang, som de flesta andra nationaliteter gör.

    Annars får vi såna där töntigheter som Göran with two pricks och Do you have a fart limit in England. Eller Åsa Torstensson som föreläser om trafikisäkerhet: http://paullindquist.blogspot.com/2008/10/veckans-citat.html

  6. Östen Dahl skriver:

    Kommentar till Jan

    Men vi behöver ju nånting att göra oss lustiga över? (Det där citatet från Åsa Torstensson är lite gammal skåpmat, källan är från 2008, och det finns ingen angivelse av tid och plats, så det får betraktas som en potentiell klintbergare.)

  7. Stefan Holm skriver:

    Skalor och pälsdjur

    Ang. skalan, Jan Wiklund: Kanske ett onödigt besserwissrande men det är proportionerna mellan värdena, som bestämmer korrelationskoefficienten vid linjär regression. Östen valde (godtyckligt) 1, 2 och 3 för ’basic’, ’good’ och ’very good’. Han kunde lika gärna ha valt 2, 4 och 6 eller 33, 66 och 99. Det sistnämnda kanske hade varit ’snyggare’, då x-axeln ser ut att vara skala 0-100. I båda fallen hamnar engelsmännen uppe i övre högra hörnet.

    Var det inte Malungs skinn, som en gång gjorde reklam för, hur skönt det var med en Swedish beaver – eller är det ännu en råtta i pizzan? Självupplevt är dock yngre engelska damers fnitter över våra skyltar med texten 'Infart'.
     

  8. Johan Engdahl skriver:

    Bra svenska

    Men komplimangen till den som talar finlandssvenska skulle ju kunna vara menad som "vad bra du är på att uttrycka dig"… Men skulle det i så fall betyda samma sak som "Vad bra du är på ditt förstaspråk."? Kan man mäta hur bra man är på sitt starkaste språk? Hur mäter man? Eller är det bara subjektivt och situationsbundet?

    Har kollat lite på LIX och fogindex och sånt som är tillämpbart på skrivet språk, och det känns ju helt vanskligt i och med att det inte tar hänsyn till rytm etc…

  9. Östen Dahl skriver:

    Svar

    Till Stefan: För klarhetens skull — värden 1, 2 och 33 multiplicerades med procenttalen för de som hade gett resp. svar. För att få 100 som maxsvar borde jag ha gett värden 0,33, 0,66 och 1.

    Till Johan Engdahl: Sannolikheten för att komplimangen skulle betyda det du säger är förmodligen försumbar. För då borde man ju kunna säga samma sak till en sverigesvensk? Hur låter det? "Fredrik Reinfeldt talar bra svenska"?

  10. Stefan Holm skriver:

    Cirkelresonemang

    Johan: problemet med att mäta inföddas färdigheter i sitt modersmål är, att deras språkbruk utgör själva definitionen på, vad som är 'very high proficiency'. Är jag dålig på ryska, så är jag dålig på just ryska men vore min svenska på samma nivå, så handlade det inte om specifika språkkunskaper utan om en allmän funktionsnedsättning (med medicinsk eller social patogenes).

  11. Johan Engdahl skriver:

    ..

    Svar till Östen: Ja, exakt, kan man säga så? Eller är man inne på retorik? 

  12. Östen Dahl skriver:

    Retorisk fråga

    Ja, jag var i alla fall inne på retorik, i och med att min fråga "Hur låter det?" var retorisk, det vill säga svaret måste bli "Inget vidare".

  13. Johan Engdahl skriver:

    ..

    Ja, jag har kanske inte riktigt begreppen klara för mig, jag var mest ute efter om det fanns ett gränsland mellan "bra på svenska" och "bra på att uttrycka sig"… Men okej, ägd.

  14. Johan skriver:

    Men så är väl inte heller problemet att svenskar överskattar sina kunskaper i det engelska språket i förhållande till danskar, tjecker, tyskar, ryssar, kineser et cetera – utan i förhållande till britter, amerikaner, irländare. Man tror att det faktum att man talar bättre än många andra andraspråkstalare innebär att man ligger närmare modersmålsnivån än man egentligen gör, vilket för all del på intet sätt behöver vara specifikt för svenskar. Allt detta helt utan någonting att bygga det på, förstås.
     
    //JJ

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>