Forensisk lingvistik 25 år efteråt

På DN:s debattsida idag kan man i artikeln ”Låt inte utredningen om Palmemordet dö sotdöden”  läsa om ett tips som kom in till polisen efter Palmemordet — en brevskrivare ansåg sig ha sett en man nära mordplatsen:

Mannen såg svensk ut men talade något som lät som holländska eller schweizertyska. Bland annat sa han: ”Das Auto! Das Auto!”, (Bilen, bilen!)

Om han verkligen sa "Das Auto" så talade han i varje fall inte holländska (nederländska), eftersom det heter "de auto" på det språket. Det stämmer inte heller så bra med vad en schweizare skulle ha sagt, för det borde ha varit "s auto" eller "ds auto". Och om vittnet uppfattade yttrandet så otydligt att det skulle kunna ha varit något av de alternativen kunde förstås mannen ha sagt i stort sett vad som helst på vilket språk som helst. (Har det för övrigt varit några bilar inblandade i Palmemordet?)

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Forensisk lingvistik 25 år efteråt

  1. Ole Stig Andersen skriver:

    Forensisk lingvistik 25 år efteråt

    Rolig nu! Over 100 mennesker har allerede tilstået mordet på Palme.

  2. Östen Dahl skriver:

    Vi simmar lugnt

    Ja, och de som har erkänt mordet är ändå bara en bråkdel av dem som anser sig sitta in med lösningen. Vi ska väl akta oss för en allmän diskussion om vem som mördade Palme, men här fanns det något oväntat en lingvistisk knorr på det hela.

  3. Martin Persson skriver:

    Lexikal knorr

    Det sorgligt beryktade kurdspåret byggde, vad jag kan förstå, rätt mycket på att "bröllop" sas kunna betyda 'mord'.

  4. Martin Persson skriver:

    Mer lexikalt

    "Har det för övrigt varit några bilar inblandade i Palmemordet?" undrar Östen.
     

    Minnens I icke hurusom Hans Holmér talade om "droskchauffören"? Jag tror det ordet sjöng på sista refrängen då.

  5. Östen Dahl skriver:

    Bloggen utsatt för sabotage?

    Rickard och jag konstaterade under lunchen att en konspirationsteoretiker skulle ha kunnat se ett samband mellan att vi har tagit upp detta ämne och att bloggen gick ner i natt — även om det senare ytligt sett tycks ha berott på ett allmänt strömavbrott på Frescati.

  6. Östen Dahl skriver:

    Mer språkligt

    … och ytterligare en lingvistisk eller åtminstone språklig knorr blir det när Börje Peratt ställer frågan på Newsmill:

    Vid ett mord mot en statsminister måste man fråga sig Qui Bono? – Who benefits?

    …här kan latinrävarna tillfredsställa sitt legitima behov av irritation på att folk inte har koll på hur man böjer frågepronomina så att de vet att det heter Cui bono? med cui i dativ, och språkförsvararna får anledning att fråga varför man översätter ett latinskt citat till engelska. Själv undrar jag om det är för att man tror att bono faktiskt är en verbform som betyder 'drar nytta'. Ordagrant betyder uttrycket annars ungefär 'åt vem till godo?"

    - På nätet hittar man också den italieniserade varianten A qui bono? (ad quem skulle det väl i så fall vara).

    – Den ursprungliga rubriken blev alldeles tokig så den har jag korrigerat.

  7. Stefan Larsson skriver:

    Ungefär exakt?

    En ungefärlig ordagrann betydelse? Är du säker på att det kan vara det du menar?

  8. Östen Dahl skriver:

    Jo

    Jo jag begrundade denna formulering och kom fram till att det var så jag menade, fast det låter konstigt. Alltså, "ordagrann" i betydelsen att man håller sig till källspråkets konstruktion och ordval så gott det går. Men "ungefär" i betydelsen att det inte alltid går hundraprocentigt. Kanske man kunde ha sagt "Ett försök till ordagrann översättning".

  9. Stefan Larsson skriver:

    Noterat

    Ja, det låter rimligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>