Östafrikansk entusiasm för lånord

En del räds som bekant det egna språkets fördärv genom lexikala lån från andra tungomål. På andra platser bejakar man tvärtom inlånandet.

I en artikel i dagens The East African hävdar man att Kiswahili’s future lies in borrowing from English. Resonemanget är inte helt klart, men jag antar att man tänker sig att swahili skulle bli konkurrenskraftigare genom att uppta engelska lån. Det är på intet vis omöjligt, även om det som jag uppfattar som det tydligaste argumentet är rätt märkligt:

Linguas franca [sic!] rise and fall on the basis of their ability to absorb foreign influences, and this is why English has continued to outpace French, for example, in global relevance.

Att ”English has continued to outpace French” är förstås ovedersägligt, men orsakssambandet är inte helt uppenbart. Det finns gott om språk med fler lånord än engelska som inte har haft någon vidare framgång som mellanfolkliga språk, medan det ju går alldeles galant för mandarin, som är lite mer som isländska i sin skepsis till utrikiskt inflytande.

Som vanligt gäller här att man tror att språks eventuella framgångar har med någon i språket inneboende egenskap att göra, trots att världens lingvister snarare är tämligen eniga om att det är faktorer som politik och ekonomi som är avgörande.

Uppmuntrande av ordlån har för övrigt förekommit även annorstädes i Afrika. På denna kanadensiska sajt (hela sajten kan för övrigt rekommenderar för den som kan läsa franska) uppges att Moçambiques president i början av 1980-talet hoppades att man genom att låna in portugisiska i de lokala bantuspråken skulle kunna åstadkomma en omärklig övergång till att få hela landet portugisiskspråkigt! Det skulle, om det hade fungerat, ha varit unikt i världshistorien! (Jag måste dock erkänna att jag inte hittat uppgifter om denna lånordskampanj någon annanstans, så jag kan inte garantera att moçambikanerna verkligen var så naiva).

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Östafrikansk entusiasm för lånord

  1. Benny Söderberg skriver:

    "Pardon my french"...

    …detta var mycket intressant Mikael. Jag kan se de "machiavelliska" erövringsmetoderna göra sig gällande även genom lingvistiken.
    Beträffande språkliga politiska strategier i Afrika så kan man dock inte bortse från den afrikanska ungdomens influenser från väst – vilka reducerar användandet av "L1" – som ytterligare en starkt växande oro/faktor att ta i beaktning. Både i deras hängivenhet för det "nya"och ett ökat ointresse för det "gamla" (detta enligt utsago från afrikanska vänner med undertecknad på plats). För närvarande sprider sig "USA-popkultur" i allt högre grad bland dessa grupper. 
    Men det är väl med en liknade "entusiasm" det svenska språket tycks förändras, eller är jag naiv;-) 

  2. Mikael Parkvall skriver:

    Mja, skillnaden är väl att  en del folk i Afrika faktiskt byter till kolonialspråket som hemspråk. Detta förekommer ju inte (än?), eller åtminstone inte i någon större skala i Sverige.

  3. Henrik R. skriver:

    nja...

    Tove-Kutnabb Kangas och andra talar om "killer languages", alltså språk som lokalbefolkningen vill/måste/tvingas byta till, och i Sverige har väl svenska haft en viktig roll när det gäller en del av minoritetsspråkens borttynande – främst samiska och meänkieli, kanske. Och när det gäller de genuina dialekterna så har de nog försvunnit på grund av svensk standardiseringsiver. Så svenska skulle kunna ses som ett "killer language".

  4. Mikael Parkvall skriver:

    Jo, fast i inlägget åsyftades ju uttryckligen påverkan på svenskan. Så samiska och norrbottensfinska tänkte jag inte hörde hit. Även om dialekterna möjligen skulle kunna räknas in.

  5. Helena Hansson skriver:

    duvornas blandspråk

    Hej! Inte för att det har med det här inlägget att göra, men jag råkade se att du tydligen ska prata om "pidgeon" på SFÖ:s konferens: http://www.sfoe.se/pages.aspx?r_id=79567

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>