Icke-existerande anglofoner mer uppkopplade än nånsin tillförne

De senaste dagarna har det rapporterats lite här och var att mandarin håller på att gå om engelska som största nätspråket. Inte i termer av innehåll på webben, men väl med avsende på antalet talare. Det sägs vissserligen inte att det handlar om modersmål, men väl om vad man ”speak primarily”, vilket väl åtminstone är ett närbesläktat begrepp.

Mest anmärkningsvärt är dock inte de 444 miljonerna hävdade talare av sinitiska språk (”kinesiska”), utan det hävdade antalet talare av engelska. Det sägs nämligen finnas 537 miljoner anglofona surfare, vilket är betydligt fler än de 363 miljoner faktiskt existerande modermålstalarna av engelska. Givetvis kan man anta att det finns ett antal miljoner människor som inte har engelska som modersmål, men som ändå har detta språk som sitt ”primary language”. Men likväl innebär detta att engelsktalande måste vara uppkopplade (och därtill använder webben!) till en bra bit över 100%. Emellertid hävdas det att bara 42% av de engelsktalande har webbtillgång, vilket alltså innebär nästan 1,3 miljarder med engelska som sitt ”primary language” — ganska precis lika många som alls behärskar språket. Är jag ett unikum, genom att behärska engelska, men likväl betrakta ett annat språk som mitt huvudspråk? Nä, vad det handlar om är förstås — som vanligt — att man antar att 100% av alla som är skrivna i en nation med språket X som officiellt språk också är X-talande. Originalkällan tycks vara denna, där det refereras till David Graddols ganska rimliga uppskattning av antalet faktiskt engelsktalande. Men där nämns också okritiskt Braj Kachrus tämligen bisarra påstående om en halv miljard engelsktalande i Indien och Kina. Samtidigt länkar de till en rescension av Kachrus bok som är högeligen kritisk till vad som påstås i den. Med tanke på att en betydligt större andel av Kinas och Taiwans befolkningar utgörs av mandarintalare än vad som är fallet med engelska i den officiellt engelskspråkiga världen är frågan om inte mandarin redan är det största språket bland världens nätanslutna befolkning, precis som hos mänskligheten som helhet. Sensmoralen blir dock, som så många gånger förr: språk och nation är inte synonyma begrepp.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Icke-existerande anglofoner mer uppkopplade än nånsin tillförne

  1. Gunnel skriver:

    Graddol 2006

    I David Graddols nya och öht förändrade version (English Next, 2006, finns på nätet) letar man förgäves efter en liknande uppskattning av antalet faktiskt engelsktalande.

  2. Mikael Parkvall skriver:

    Det visste jag inte, men det var ju intressant att det hade opererats bort. Och då är det ju tur att man har mej, som har koll på sånt här.

  3. Åsa skriver:

    Får man vara petig och påpeka att det stavas recension eller är man allt för preskriptivistisk då?

  4. Mikael Parkvall skriver:

    Det var som tusan. Jag trodde faktiskt att *rescension var det preskriptivt riktiga. Av nån anledning kändes det rättare, men där fick man lära sig.

  5. Åsa skriver:

    Inte enligt min upplaga av saol från 1998 i alla fall (var ju självklart tvungen att extrakolla en gång till nu), vad som sägs i senaste upplagan vet jag dock inte.

  6. Östen Dahl skriver:

    Recenseo

    Recension med c eftersom det kommer av verbet re-censeo på latin, samma rot förstås som censur. Jag vet inte hur rescension skulle kunna etymologiseras — och det är väl en god regel att stavningen i alla fall inte ska vara krångligare än i originalspråket.

  7. Stefan Holm skriver:

    Sakskäl?

    Kanske res (sak) + censere (värdera). Dvs. som i res publica ('den allmänna saken', jfr. ry. respublika – vi har ju tagit omvägen över franskan och fimpat både 's' och 'a'). Mikael menar kanske, att recensenter, när de värderar något, fr.a. ska hålla sig till saken. Och det är ju vällovligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>