Vitryska stavningsproblem

I dagens DN kan man dels notera att ledaravdelningen framhärdar med sin hemmagjorda fånetiska skrift, dels att man nu tycks tänka övergå till att transkribera den vitryske presidentens namn enligt den vitryska snarare än den ryska stavningen. Man skriver alltså "Lukasjenka" i stället för "Lukasjenko", dock inte helt konsekvent (exempelvis är rubriken i pappersupplagan stavad på vitryskt maner medan nätupplagan har den ryska stavningen). Man har också missat att förnamnet då bör vara "Aljaksandr" snarare än "Aleksander" — för övrigt en egendomlig hybrid mellan svenska "Alexander" och ryska "Aleksandr". Skillnaden mellan vitryska och ryska, eller som det heter i min icke-släkting Vladimir Dahls klassiska ryska lexikon, "det levande storryska språket", är ofta just ortografisk. När man möter en vitrysk text och har kommit över den första chocken ser man att det kommer rätt nära att vara ryska ljudenligt stavat och med en massa polska lånord inströdda. Lite överdrift förstås — det finns också en del ljudövergångar som till exempel gör att Putin kallas "Putsin". Vad gäller sista vokalen i presidentens efternamn så tar alltså vitryssarna det här med vokalreduktion i obetonade stavelser på allvar även i stavningen. Annars torde nog skillnaden mellan språken vara närmast opercipierbar för en utomstående — visserligen säger engelska Wikipedia att det ska vara ett rent a-ljud i vitryskan och schwa i ryskan, men den här inspelningen, som sägs vara vitrysk, skulle nog kunna passera som ryska utan alltför höjda ögonbryn — vokalen ligger nog i båda språken någonstans mitt emellan.

Frågan är förstås vad presidenten själv föredrar. På hans officiella webbsajt står det "Lukashenko" i den engelska versionen. När han framträder offentligt, talar han i princip alltid ryska, tämligen accentfritt såvitt jag kan bedöma. Det väckte uppseende när han nyligen sa några ord på vitryska i TV — men det var när han vände sig till sin mamma som hade oroats över att hennes son framställdes som en tjuv. Det tyder i och för sig på att vitryska faktiskt är hans modersmål. … och medan jag håller på att författa det här inlägget ser jag att det också sägs på vitryska Wikipedia att han bekräftade detta i förra folkräkningen – här är detta som vitrysk läsövning:

Падчас перапісу насельніцтва Беларусі 2009 назваў роднай мовай беларускую, указаў, што дома размаўляе па рознаму: ад беларускай мовы — да рускай і на трасянцы таксама.

Trots detta så verkar han inte ha några högre tankar om det nationella språket, till de lokala språkförsvararnas bedrövelse. Här är ett par citat (översatta av mig från engelska):

"Folk som pratar vitryska kan inte göra något annat än att prata vitryska, eftersom man inte kan uttrycka något stort på detta språk. Vitryska är ett svagt språk. Det finns bara två stora språk i världen — ryska och engelska."

"Vi kan inte föreställa oss några vetenskapliga landvinningar utan det ryska språket eftersom många termer helt enkelt inte har några vitryska motsvarigheter".

Man kan förstås undra hur svårt det kan vara att hitta på vitryska termer, med tanke på närheten mellan språken.

Vitryska har dock inte alltid varit ett lågstatusspråk — under medeltiden var det officiellt språk i det Storlitauiska furstendömet, som sträckte sig från Östersjön till Svarta havet. Som ett minne av dessa tider hade Vitryssland på 90-talet samma statsvapen som Litauen, men nu har man återgått till det man hade under sovjettiden minus hammaren och skäran och uppmaningen till all världens proletärer att förena sig.

PS. "Trasjanka", vilket Lukasjenko/Lukasjenka säger sig ibland tala hemma, är en blandform mellan ryska och vitryska — förmodligen är språken tillräckligt lika varandra för att det ska kunna uppstå ett kontinuum mellan dem.

PPS. Varför skriver jag "Vladimir Dahl" när alla vet att han hette "Vladimir Dal'"? Jo, även om vi knappast är släkt, var hans far en dansk läkare som stavade precis så.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Vitryska stavningsproblem

  1. Östen Dahl skriver:

    Storfurstendömet förstås

    "Litauiska storfurstendömet" skulle det förstås vara. Jag blev ett ögonblick förvirrad av tanken på det storryska språket.

  2. Stefan Holm skriver:

    Träskryssland

    Ditt inlägg ger syn för sägen: frågan om språk kontra dialekter är inte lingvistisk utan politisk. Det gäller nog även DNs ’stavningsreform’ – skulle tro, att den mer är en markering mot Vladimir Vladimirovitj än omsorg om vitryssarna.

    Lukasjenkos självspäkande åsikter om det egna modersmålet kan väl bara ses i det ljuset – få där borta ser de östslaviska språken som annat än varianter av samma sak. Det lär vara politisk vilja att hålla Kreml på armlängds avstånd, som tar sig språkliga uttryck. Har man en storebror, som länge envisades med att kalla Ukrainska för ’Lillryska’, så kan man förstå ’stavningsreformer’ typ Kiev > Kyïv eller Aleksandr > Aljaksandr. (Vi har haft en snarlik historia i Skandinavien från norsk sida gentemot Sverige och svenskan).

    Vitryssland lär förresten inte ha med östslaviskans belo-/bela-, vit att göra utan med ett ord för kärr, träsk – alltså Belarus = Träskryssland.
     

  3. Östen Dahl skriver:

    Källa?

    Stefan, du får nog ange källa för din vitryska etymologi. Jag har snabbkollat Wikipedia i diverse språkversioner samt Vasmers etymologiska ordbok och där hittar man ett otal förklaringar till varför det heter Belarus men alla utgår från att det har med 'vit' att göra.

    Sen är det kanske ändå så att alla östslaviska språk är lika men som Orwell sa, några är mera lika än andra. Jag skulle vilja hävda att det är svårt att få ukrainska och "storryska" att vara dialekter av samma språk, även om det finns ett kontinuum emellan dem. Här är ett exempel på alla tre språken, taget ur deklarationen om de mänskliga rättigheterna:

    R: Každyj čelovek imeet pravo na žizn', na svobodu i na ličnuju neprikosnovennost'.
    V: Kožny čalaveka mae prava na žyttsë, na svabodu i na asabistyju nedatykal'nasc'.
    U: Kožna ljudyna maje pravo na žyttja, na svobodu na osobystu nedotorkannist'.

    Jag trodde faktiskt att vitryska låg relativt sett närmare ryska, men det är svårt att få ut av det här exemplet. Enligt Wikipedia är det 10 procent av Vitrysslands befolkning som inte ens förstår vitryska, vilket tyder på att det inte är så väl beställt med den ömsesidiga begripligheten som man skulle kunna tro.

    (Man kan ju jämföra de östslaviska exemplen med samma mening på danska, bokmål och nynorsk:

    Enhver har ret til liv, frihed og personlig sikkerhed.
    Enhver har rett til liv, frihet og personlig sikkerhet.
    Alle har rett til liv, fridom og personleg tryggleik.

    Eller på bosniska, kroatiska och serbiska:

    Svako ima pravo na život, slobodu i ličnu sigurnost.
    Svatko ima pravo na život, slobodu i osobnu sigurnost.
    Svako ima pravo na život, slobodu i ličnu bezbjednost.

    )

     

     

     

     

     

     

  4. Östen Dahl skriver:

    Lukasjenkos återkomst

    Möjligen var stavningen "Lukasjenka" en tillfällig nyck, nu verkar man rätt konsekvent skriva "Lukasjenko" i DN igen.

  5. Stefan Holm skriver:

    Har även NE sina fläckar?

    Källan till etymologin var NEs nätupplaga, artikeln Vitryssland, avsnittet Historia: Där står:

    'En av flera förklaringar till namnet Vitryssland, vitryska Belarus, är att förleden precis som ordet 'balt' går tillbaka på det östslaviska ordet för kärr eller sumpmark, baloto. Denna förklaring visar på Vitrysslands långvariga position mellan å ena sidan det baltiska och polska östersjöområdet och å andra sidan det östligare slaviska territorium som från senmedeltiden allt starkare dominerats av Moskva och senare Sankt Petersburg. Gränsområdets vitryssar har genom tiderna lytt under flera olika herrar och har haft påtagliga svårigheter att upprätta en egen etnonationell identitet och en egen statsmakt.'

    Som författare anges Klas-Göran Karlsson och – såklart – han är väl historieprofessor och inte språkdito. Dessutom anger han ingen källa i sin tur.

    I frågan om dialekt kontra språk vågar jag inte träta med vare sig Dig eller någon annan men vidhåller, att det ofta är en politisk fråga – och då kan ju knappast storryskans dominerande ställning på östslaviskt, sibiriskt (och delvis centralasiatiskt) område ifrågasättas. 

  6. Östen Dahl skriver:

    Tankar på kärrkanten

    Men notera då att Karlsson bara ger kärrhypotesen som en av flera möjliga förklaringar. Stavningen baloto måste vara vitrysk, på ryska heter det boloto. Den som vill hävda att Belarus kommer från boloto har då att förklara hur vokalen o kan bli e. Etymologin för balt är inte heller okontroversiell, det som verkar vara den populäraste hypotesen är att det är samma ord som i bälte (jfr Stora och Lilla Bält) och att det var Östersjön som åsyftades snarare än de baltiska folken.

    Det är klart att det är en politisk fråga vad som betraktas som ett språk, det brukar vi ständigt tjata om. I ett annat politiskt läge skulle vitryska och ukrainska ha kunnat ses som ryska dialekter, och så var det faktiskt på tsartiden (fast polackerna gärna såg ukrainska som en polsk dialekt). Men samma gäller om en hel massa tungomål som vi brukar kalla språk, inklusive svenska, som säkert hade betraktats som en dansk dialekt (eller danska dialekter) om Kalmarunionen hade fortsatt. Men i och med att man tar skillnaderna på allvar och skapar olika skriftspråk är det svårt att återgå till ett tidigare stadium. — Det här med att hålla Kreml på avstånd stämmer inte helt, ur historisk synpunkt. I Sovjetunionen hade man i teorin en mycket positiv inställning till de lokala språken, och det var aldrig tal om att ifrågasätta vitryskans och ukrainskans existens. Sen blev det förstås i praktiken en stark russificering på många håll.

  7. Stefan Holm skriver:

    Pleofoniskt?

    Karlsson sade inte, att träskvarianten var specifikt rysk utan östslavisk. Boloto ser åtminstone på ytan ut som ett exempel på vanlig rysk pleofoni, där -olo-, -oro-, -ere- har utvecklats ur äldre slaviskt -la-, -le-, -ra-, -re- (som ofta i ryskan finns bevarat som 'ålderdomligt' eller 'poetiskt' enligt ordböckerna). Górod – grad (stad), molokó (mjölk) – Mtjnyj pytj ('mjölkvägen', dvs. Vintergatan), korótkij – ktkij (kort), dérevo – dvo (träd) och även dva (ved).

    Så kärretymologin må vara svag men den faller nog inte på rent fonologiska grunder.

    Förresten slog det mig såsom på huvudet efter många timmar, att Din rubrik 'Tankar på kärrkanten' innehöll en subtilitet i den högre skolan: U ('vid') + kraj ('kanten'). Var det uppsåtligt att leda tankarna in på etymologisering av nästa östslaviska land?

  8. Östen Dahl skriver:

    Polnoglasie (polonogolosie?)

    Nej, jag menade bara att stavningen baloto är specifikt vitrysk, fast uttalet är ju detsamma i båda språken. Sen det här med pleofonin, som det tjatades ganska mycket om i slavistutbildningen tidigare. Indoeuropeiska *melk (eller hur det nu såg ut) har t.ex. blivit mlek- i väst- och sydslaviska och molok- i östslaviska. De "ålderdomliga" formerna i ryskan är inte så mycket ålderdomliga som härrörande från kyrkslaviskan (ett sydslaviskt språk). Ett boloto skulle alltså i princip kunna gå tillbaka på ett äldre belto, om det verkligen gör det kan jag just nu inte kolla eftersom jag är på resande fot och inte har tillgång till litteraturen. Men då måste alltså beteckningen på Vitryssland gå tillbaka till tiden före pleofonin vilket var ett bra tag sen (före 800 eller så). 

    Jag tänkte inte alls på relationen mellan "kant" och "Ukraina" — min rubrik var alltså vitsigare än jag avsåg! Men författarens avsikter betyder ju ingenting, säger en del litteraturvetare som bekant, en text kan tolkas hur man vill.

  9. Lars Aronsson skriver:

    Neklajev

    Jag skrev just början till Wikipedias artikel om Vladimir Neklajev, med denna svenska transkribering av hans ryska namnform, eftersom alla andra möjliga stavningar förefaller onödigt krångliga. Sveriges Radio, DN och andra svenska media tycks ha resonerat likadant. http://sv.wikipedia.org/wiki/Vladimir_Neklajev
    När det gäller enskilda personer, måste man också respektera deras egna stavning, som i ditt fall med Dahl. Det finns ryssar som kallat sig Alexander i utlandet, oavsett vad som är "korrekt" transkribering. Understreckarna i SvD är undertecknade Arkadij Waxberg med W och X, inte Vaksberg.

  10. Pingback: Vitryska stavningsproblem | CE översättningsbyrå

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>