Snackisarnas framfart

Jag kan ha en viss förståelse för Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund när han skriver på sin blogg:

          Jag tror inte jag skulle kunna älska någon som använder ordet ”snackis”.

Även jag har känt mig irriterad över detta ord, som jag relativt nyligen har blivit uppmärksam på — vilket i sig är irriterande eftersom det visar att jag inte riktigt hänger med. Ordets betydelse är ju inte helt genomskinlig (det skulle ju lika gärna kunna beteckna en person som snackar mycket, eller vara synonymt med snack), och att inte förstå sådana ord när de dyker upp ger gärna en känsla av utanförskap. Men sådana irrationella reaktioner måste naturligtvis bekämpas till förmån för en professionell och objektiv attityd. Och då finns det en del observationer att göra som kan vara av intresse.

Språkrådet, som har ambitionen att hålla reda på nya ord i svenskan, hade med snackis på sin nyordlista 2005 där man kan läsa:

          snackis    ökad anv.: aktuellt samtalsämne. 1995 

vilket alltså skulle betyda att ordet faktiskt har använts i 15 år redan. I mars 2006 var snackis till och med "Månadens ord" på Språkrådets (då Språknämndens) webbsajt. Man konstaterade då att det hade varit med ett tag men att användningen hade ökat påtagligt de två senaste åren. För att få mera detaljer får man gå till Mediearkivet. En sökning där på "snackis*" visar att Språkrådets beskrivning på det hela taget är korrekt. Den första förekomsten av snackis är från Aftonbladet den första januari 1995 och lyder:

"Dream Team [en tävling] blev en snackis bland alla."

Nu finns Aftonbladet på Mediearkivet bara från oktober 1994, så det är tänkbart att det inte var första gången ordet förekom i tidningen. Vad som är lite uppseendeväckande är emellertid att samtliga 11 förekomster från 1995 kommer från Aftonbladet. Av 23 förekomster 1996 är 22 från samma tidning. Påfallande är också att det är flera olika skribenter som använder snackis. Är månne Aftonbladets redaktion den plats där ordet har uppkommit? Det finns faktiskt vissa tecken som tyder på det. Den 23 september 1995 står det så här:

"De stora insamlingsgalorna som samlade hela enkanalsnationen tillhör definitivt förfluten   TV-tid. Då var de vad som på tidningsjargong kallas en "snackis". Någon snackis var definitivt inte TV 4:s artistgala i anslutning till helgens Riksmarsch till förmån för cancerforskningen."

Den 5 mars 1996 skriver Yrsa Stenius, tidningens tidigare chefredaktör:

"Att blivande rikspolischefen har rökt hasch och att han dömts till böter för ett slagsmål i Mariehamn för tjugotre år sedan är naturligtvis en s k snackis, dvs en pikant historia, men absolut inte något mer."

Vi kan alltså notera att författarna till de här citaten i båda fallen känner behov att markera ordet som lite speciellt. Med tanke på att ordet vid denna tid inte har dykt upp i övriga tidningar tyder "på tidningsjargong" på att det är Aftonbladet man syftar på. Yrsa Stenius' definition av ordet tyder också på att betydelsen ännu inte helt stabiliserats. Men man kan undra om hon var medveten om att det inte hade förekommit i tryck tidigare utanför den egna tidningen. Det händer nämligen inte förrän den 2 november 1996, när Expressen skriver:

"Jodå, pjäxor på fötterna, skidor under dem och en hjälm på huvudet – annars spritt språngande naken. – Det blir en riktig snackis, och det borde ge mig extra stilpoäng, säger "Örnen"."

Sen ser det ut som följer i statistiken:

1995 (11): Aftonbladet 11
1996 (23): Aftonbladet 22, Expressen 1
1997 (7): Aftonbladet 6, Expressen 1
1998 (25): Aftonbladet 12, Expressen 9, Göteborgs-Posten 3, Svenska Dagbladet 1
1999 (29): Expressen 10, Aftonbladet 9, Göteborgs-Posten 4, Svenska Dagbladet 2, Östersunds-Posten 2
2000 (23): Aftonbladet 15, Expressen 6, Svenska Dagbladet 1, Sydsvenskan 1
2001 (39): Aftonbladet 15, Expressen 5 + 11 andra källor
2002 (83): Aftonbladet 45, Expressen 11 + 12 andra källor (Dagens Nyheter 1)
2003 (74): Aftonbladet 26, Expressen 24, 14 andra källor (Dagens Nyheter 1)
2004 (167): Expressen 75, Aftonbladet 21 + 16 andra källor (Dagens Nyheter 9)
2005 (258): Expressen 88, Aftonbladet 44 + 25 andra källor (Dagens Nyheter 9)
2006 (565): Expressen 108, Aftonbladet 86 +minst 28 andra källor (Dagens Nyheter 17)
2007 (1007): Aftonbladet 138, Expressen 119 + minst 28 andra källor (Dagens Nyheter 14)
2008 (1555): Aftonbladet 110, Expressen 91 + minst 28 andra källor (Dagens Nyheter 47)
2009 (2162): Aftonbladet 128, Expressen 128 + minst 28 andra källor (Dagens Nyheter 35)

Vad vi ser här är alltså att det dröjer ända till 1998 innan det kommer några större mängder snackisar i övrig press, men att användningen efterhand ökar och sprider sig till allt fler tidningar. Språkrådets konstaterande om att det hade börjat bli vanligare 2006 stämmer tämligen väl. Dagens Nyheter tycks göra visst motstånd men snackisarna invaderar slutligen också denna tidning, fast kvällstidningarna fortsätter att leda utvecklingen. Expansionen tycks fortsätta — siffrorna hittills i år tyder på att 2010 kommer att slå 2009 på alla fronter. (Totalsiffrorna bör tas med en nypa salt eftersom antalet källor i Mediearkivet har vuxit efterhand — de siffror som är säkra är de som kommer från enskilda tidningar.) En ytterligare observation är att även om Yrsa Stenius själv var tidigt ute, har de svenskspråkiga tidningarna i hennes gamla hemland varit sena att haka på. För Hufvudstadsbladet ser statistiken ut så här: 2005 – 1, 2009 – 5, 2010 – 17. Så först nu har snackisarna tagit över på båda sidor Östersjön!

Mediearkivet kan alltså ge något oväntade insikter i hur det svenska språket utvecklas. Vad jag själv finner intressant här är dels hur ett ord kan ligga och pyra rätt många år innan det slår igenom ordentligt, dels att det verkar som om man kan spåra det till en ganska bestämd källa (Aftonbladet). Det är väl sannolikt att snackis har funnits i talad "tidningsjargong" (kanske just på Aftonbladet) ett tag innan det blev vanligt i spalterna — men precis hur det gick till lär vi nog inte få veta.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Snackisarnas framfart

  1. Gunnel skriver:

    Tvetydigt?

    Kände bara till den här innebörden av ordet! Är det alltså ett namn med medveten dubbel betydelse?

  2. Lotten Bergman skriver:

    Dream Team?

    Jag – som alltid lägger fokus på det viktigaste – ska nu tala om hur besvärligt det är att vara både basketgalning och språkpolis.

    – Dream Team? Skulle det vara en tävling? År 1995? Pah och fnys!

    Ni ser? Jag glömmer totalt bort att det handlar om ordet "snackis" och googlar mig blå för att bevisa att det Dream Team som omtalades i Aftonbladet 1995 inte kan ha varit "tävlingen" utan USA:s landslag i basket – särskilt det som deltog i OS 1992.

    (Ok. Eftersom det är från 1995 kan det också ha handlat om O.J. Simpsons försvarsadvokater. Okejrå.)

  3. JP skriver:

    Dream Team

    Lotten, med Dream Team åsyftas denna tävling.

  4. Östen Dahl skriver:

    Nog var det en tävling alltid

    Ok, Lotten,  här kommer hela artikeln från Aftonbladet 1995:

    "Nog förstod vi på Aftonbladet redan före premiären i höstas att Dream Team-tävlingen skulle bli en fullträff. Men att vi skulle hamna på en slutsumma med över 175 000 deltagande lag…ja, det överträffade alla förväntningar. Nu kör vi igen. Vårsäsongen omfattar de 18 elitserieomgångarna fram till slutspelet. Prisbordet är minst lika imponerande som i höstas med en bil som förstapris och massor av andra fina vinstmöjligheter. Men på Aftonbladet märkte vi snabbt att många deltagare också hade interna Dream Team-tävlingar. På jobbet, i kompisgänget, på fiket, i syjuntan…överallt spelades det Dream Team. Prestigen – att slå polarna – var minst lika viktig som priserna. Dream Team blev en snackis bland alla. Att det kommer att bli likadant i vår är jag övertygad om. För att göra tävlingen ännu roligare har vi som fixar Dream Team (Serieföreningen Elitishockey i samarbete med Aftonbladet, AB Trav och Galopp samt TV 4) gjort en del förbättringar inför våren: Nu kan du ta ut två lag på samma kupong. Priset: 40 kronor per kupong. Maxgränsen på 6 000 000 kr för ett lag har slopats. Men se upp. Dyrare lag belastas med minuspoäng. Premiäromgångarnas coach tas ut redan efter sex omgångar. Priset: en USA-resa. Poängsättningen har ändrats lite grann för att göra tävlingen ännu mer rättvis (och spännande!). Så ta ut ditt drömlag, gå till närmaste ATG-ombud och häng med i världens roligaste hockeytävling. Och du…överskottet från Dream Team-tävlingen går till svensk idrott.
    Lycka till!
    Bengt Olsson
    Sportchef, Aftonbladet"

    Vad säger du nu? Jag hade i och för sig ingen aning om det här med USA:s drömlag (jag hängde nog inte med ens 1992), men jag tror jag läste rätt innantill.

  5. Ullah skriver:

    Jag håller absolut med Lotten om Dream Team-svårigheterna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>