Försvenskning genom engelskpåverkan

Igår kom jag på mig själv med att kalla institutionens pentry för "köket". Delvis berodde det nog på att jag talade med en person som jag annars mest talar engelska med och på engelska skulle jag ha sagt the kitchen. Det intressanta med denna engelskpåverkan är att den ledde mig till att överge ett engelskt lånord, nämligen pentry, till förmån för ett ord som visserligen inte är arvord men dock har betydligt äldre hävd i svenska (kök kommer från senlatin via lågtyska). Saken är ju den att pentry har fått en annan betydelse i svenska än engelska pantry 'skafferi' (egentligen rummet där man hade bröd).

Sen funderade jag på en anglicism som dök upp i media häromdagen:

Reinfeldt framhöll att det handlar om ett par tusen människor och att Sverige inte kan sluta hedra internationella avtal och konventioner om rätten för människor att söka asyl.

Man hittar en del träffar på konstruktionen hedra ett avtal men det verkar vara en relativt nytt uttryckssätt som uppenbarligen är kalkerat på engelska honour an agreement. Vad skulle man då säga på svenska? Tja, följa ett avtal är inte helt vad som avses, snarare kanske respektera ett avtal. Men om vi byter ut respektera mot hedra så har vi faktiskt valt ett arvord framför ett lånord. Så igen leder engelskpåverkan till ett mer svenskt ordval — i en viss mening i alla fall.

Inget av detta har någon större praktisk eller teoretisk betydelse utan ovanstående återspeglar bara min förkärlek för paradoxer.

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Försvenskning genom engelskpåverkan

  1. jan-Olof skriver:

    pentry

    I Lund där jag var ganska länge har jag nog aldrig hört nån kalla vårt "pentry" på institutionen för nått annat än "köket", Ordet pentry är ganska främmande för mej, jag skulle ha gissat att det fanns på en båt eller på nått annat för mej obekant ställe om det användes, och inte på en lingvistisk institution. Så det kanske inte är engelsk påverkan när allt kommer omkring.

  2. Östen Dahl skriver:

    Gott om Lundapentryn

     Hm, månne det är regionalt?  Men antagandet om att det inte finns på universitetsinstitutioner i Lund motsägs av följande citat från http://www.lu.se:

    På institutionen för astronomi finns pentry med mikrovågsugn och kaffeautomat.

    Evolution av konsten i Biologihuset och talande kackerlackor – Biologibloggen … har nu satts upp i Biologihuset. Två stycken är de, en i studenternas pentry i hus B och en vid kaffe/godismaskinen i hus D. 

    Vi går vidare in i ett litet pentry för personalen där en knallblå kaffebryggare matchar den övriga ..

    .. i källaren på – CTR, där det även finns ett pentry där du kan värma din lunch och koka kaffe. - 

    tillhandahålla uppehållsutrymmen för studenterna, helst med pentry om studenterna är bundna av obligatoriska moment större delen av dagen. …

    med flera.

     

     

  3. Östen Dahl skriver:

    Kök utan spis?

    Jag tror att skillnaden mellan kök och pentryn kan vara att ett kök förväntas ha en riktig spis, eller åtminstone någonting med en kokplatta på. Om det bara finns kaffeautomater och mikrovågsugnar känns det inte som ett kök för mig, även om utrymmet är ganska stort, som fallet är på vår institution.

  4. Edvin skriver:

    För mig är nog snarast pentry ett sorts kök.  Pentry skulle jag nog bara säga om jag ville vara övertydlig och förklara för någon vilket slags kök det rör sig om.

    Stockholm, 20 år.

  5. Emil skriver:

    Köket

    Haha, jag tänkte faktiskt på det när du sade det.

    För övrigt så har vårt pentry faktiskt en spis, om än också ingen ugn.

          /Emil

  6. Åsa skriver:

    För mig är pentry det vi har i första klassen på X2000 det är litet, har kyl, rinnande vatten (om man har tur :)) en varmluftsugn(för uppvärmning), två kaffekokare och lite bänkytor. Alltså har vissa gemensamma nämnare med ett kök, men litet och sämre utrustat, mer för att värma saker än att tillaga.
    Däremot händer det att jag råkar kalla min lilla kokvrå för köket, men den har ju ändå allt som ett kök har om än litet och trångt.

  7. Jan-olof skriver:

    Pentry igen

     Ja jag vet inte om det är regionalt eller bara nån idiosynkrasi, jag kanske har förträngt dom tillfällen när nån har sagt "pentry" om vårt kök. Fast man kan väl inte rikitgt lita på skriftliga belägg, eller inspelade för den delen: dom talande hissarna iaf på lingvistikinstitiutionen i Lund pratar rikssvenska, för att inte säga stockholmska. Det verkar ju pågå en allmän språkstandardisering av provinserna. Ord som "fastlagsbulle" och "spann" har i den yngre generationens språk ersatts av "semla" och "hink", för att ta nåra i mina öron påfallande exempel. Fast i fallet "pentry" anar jag nån sociolingvistisk dimension snarare än dialektal?

  8. Östen Dahl skriver:

    Tjajkofskij

    Det kan ju också utvecklas helt lokala traditioner och konventioner för vad man ska kalla saker och ting. Många universitetsinstitutioner har under tidernas lopp varit inhysta i byggnader som tidigare har varit bostäder, och där har det funnits riktiga kök som nog ingen har kallat pentryn. Slaviska institutionen i Göteborg där jag läste på 1960-talet bodde först i "landeriet Johanneberg" och hade ett sådant kök. Sen flyttade man till den s.k. "Språkskrapan" som numera är en del av Humanisten. Där fanns det såvitt jag kommer ihåg inga faciliteter för att laga mat utan man inredde fikarum i vanliga kontorslokaler, jag undrar om man inte till och med fick hämta vattnet på toaletterna. Slaviskas fikarum benämndes då "Tjajkofskijrummet", med den stavningen, eftersom man där kunde inmundiga "tjaj" och "kofe". När lingvistiken startade hade vi ett kaffebord i korridoren tills brandskyddsansvariga sa ifrån.

     

     

  9. Ulla skriver:

    Lundgrensgatan

    En kontroll i ett institutionsveckobrev visar att lunchrummen/fikarummen i Språkskrapan tydligen också kallas pentry av vissa (tror inte att jag själv skulle säga det).

  10. Östen Dahl skriver:

    Högtravande anglicismer

    Peter Wolodarski skriver idag om Fredrik Reinfeldt i DN:

    Hans språk har blivit mer och mer högtravande och byråkratiskt (”jag hedrar denna överenskommelse”, ”vi ska få denna reform på plats”, ”jag går sida vid sida med folket, vars förtroende jag bär”), samtidigt som frestelsen att börja tala om sig själv i tredje person tycks öka.

    Det är lite intressant att en uppenbar anglicism uppfattas som "högtravande och byråkratisk".

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>