Ständigt aningen pratigare

I förra inlägget diskuterade jag Catharina Grünbaums farhågor för att ord som prata helt ska ta över och tränga ut sina synonymer. Det finns nu faktiskt en viss grund för de här farhågorna, även om det i så fall är på rätt lång sikt. Det ser nämligen ut som om just prata stadigt vinner terräng i svenskt skriftspråk, åtminstone i tidningsspråket. Jag har sökt på formerna pratar och talar i Mediearkivet och Språkbanken, resultaten syns i diagrammet nedan. På x-axeln syns årtalen, på y-axeln andelen träffar för formen pratar av de sammanlagda träffarna för pratar och talar. (Annorlunda uttryckt: hur ofta väljer man pratar snarare än talar?) De röda symbolerna är Språkbanken, de blå träffar i Dagens Nyheter på Mediearkivet. Som synes ligger nästa alla symbolerna längs en ganska snygg trendlinje (som jag inte kunde lägga in med Excel, för det gick inte att få ihop två dataserier på ett enkelt sätt). De fyra röda som ligger ovanför representerar Göteborgs-Posten från 2001 till 2004 — jag vet inte om det är så att man pratar mer i GP än i DN. Pratar-andelen har alltså på ett halvsekel gått upp från drygt 5 till nästan 30 procent, vilket är ganska snabbt marscherat. Det verkar inte ha ägt rum något tvär uppgång utan det är som sagt en rätt jämn utveckling. Man kan anta att den återspeglar ett mer generellt närmande till talspråket (eller ska vi säga pratspråket?) i svenskt skriftspråk, i varje fall i de skrivna medierna.

Ska vi nu vara alldeles noga så bör det påpekas att man i Mediearkivet inte får antalet förekomster av ett ord utan antalet artiklar i vilket ordet förekommer. Om jag inte tänker alldeles fel, bör detta systematiskt blåsa upp frekvensen för ovanligare ord, men bör knappast påverka jämförelser över tid av det här slaget.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Ständigt aningen pratigare

  1. David skriver:

    Mediearkivet

    Ett annat problem med Mediearkivet är att många landsortstidningar får riks- och utrikesnyheter (och ibland även ledarmaterial) från nyhetsbyråer som TT, vars material ofta tas in tämligen ordagrant. Så vissa formuleringar har en tendens att återkomma i tidning efter tidning. Nu tror jag dock inte att detta påverkar en så pass vanligt förekommande variabel som prata/tala, men det kan ge intressanta effekter vid sökningar på mer marginella fenomen. Å andra sidan är det ju ganska lätt att sortera bort dubbletter vid mer marginella fenomen.

  2. Östen Dahl skriver:

    Begränsat urval

    Du har i princip rätt men invändningen är inte relevant för min undersökning eftersom jag bara tittade på en tidning. Man bör begränsa urvalet tidningar också av det enkla skälet att olika tidningar har olika begynnelseår vilket gör att det blir svårt att göra jämförelser över tid om man inte väljer ut några som man vet finns under hela perioden. Det skulle vara intressant att ha med fler tidningar men då bör man helst analysera dem separat. Jag har inte gjort det helt enkelt för att det tar rätt mycket tid.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>