Den nye forskningsministern

Det är svårt att underlåta att notera att Jan Björklund nu håller på att få ansvaret för forskning och högre utbildning i landet. Om allt går enligt ritningarna kommer det att leda till många nya Nobelpris. Men för oss här på bloggen fortsätter Björklund Watch. Jan, vi har ögonen på dig! Glöm inte att vårda ditt språk när du ska prata med forskarna! Och för de ryskkunniga påminner vi om vad man brukade säga om den sovjetiska kulturministern Jekaterina Furtseva: "Не бойтесь министра культуры, а бойтесь культуры министра!"

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

19 kommentarer till Den nye forskningsministern

  1. Eric skriver:

    Och för oss andra..

    Och för oss andra icke ryskkunniga, vad sa den sovjetiska kulturministern Jekaterina Furtseva?

  2. Olov Hyllienmark skriver:

    Fog för fruktan?

    Såhär sa ministern i Vetenskapsradions veckomagasin i helgen:

    "Men jag tycker också det är viktigt att vi inte försummar humaniora. Det räcker inte att framtidens människor kan zappa och surfa och messa och googla, utan vi måste också kunna ha kulturella förankringar, så jag vill också lyfta fram humaniora."

    Att enbart vårda språket räcker kanske inte.

     

  3. Johan skriver:

    Furtseva sade något i stil med "Var inte rädd för kulturministern ("kulturens minister"), utan var rädd för ministerns kultur (=bildningsnivå)".

  4. Gunnel skriver:

    Elak kommentar

    I en av utfrågningarna före valet testades sagde minister på ord som ingått i Högskoleprovet. Han missade de flesta, bl.a. "aritmetik"…

  5. Rickard skriver:

    För att ge en rättvis bild kan man ju nämna att urvalet i nämnda utfrågning bara bestod av tre ord.

  6. Gunnel skriver:

    pinsamt

    Jag skäms – i mitt minne var det fem!

  7. Johan Engdahl skriver:

    google översätt

    Var inte rädd för kulturministern och rädslans kultur minister! tyckte Översätt.

  8. Rickard skriver:

    pinsamt

    Jag skäms lite jag med Gunnel – du skrev ju i princip att det var ett mindre urval – det är jag som läser slarvigt.

  9. Östen Dahl skriver:

    Om mer eller mindre bildade ministrar

    Om ordtestet: det framgår av diverse kommentarer på nätet att det rörde sig om tre ord, "arkaism", "letargi" och "aritmetik". Tydligen kunde han eller gissade rätt på det första men missade de två sista. Siffran fem som Gunnel minns kan ha handlat om antalet alternativ, det var nämligen ett flervalstest. I sådana bör man dra ifrån det antal rätt som man kan få genom ren gissning, och det torde här vara 3/5, så Björklunds nettopoäng blir 0,4. Om detta resultat frestas man använda L-ordet ur hans egen vokabulär. Det var närmast det jag tänkte på när jag uppmanade honom att vårda sitt språk.

    Om det ryska citatet: Johan (utan efternamn) översatte korrekt. Det låter alltså bättre på ryska: eftersom verbet för 'frukta' styr genitiv så blir det två genitiver i rad — kul'tury och ministra — och man låter dem helt enkelt byta plats. Huvudordet står först. I Ryssland är det viktigt att vara kul'turnyj vilket betyder 'bildad' men också att man är en person som man kan ha i möblerade rum i största allmänhet. Intellektuella ryssar föraktar djupt politiker som är beskul'turnyje, vilket de anses vara om de betonar ord fel enligt standardryskans normer. Och den som inte vet vad arifmetika betyder hamnar nog i analfabetklass.

    Om forskningsministern: Nu får man vara lite försiktig som akademiker med viss status, eftersom det kan verka elitistiskt om man ondgör sig över ministerns bristande kunskaper i det ena eller andra. Men det bör ändå sägas att det ter sig lite oroande när en person som inte har en enda högskolepoäng får ansvaret för högre utbildning och forskning i landet. Officersexamen i all ära men ger den någon förståelse för forskningens villkor? Björklund kan förstås genmäla att vi har haft försvarsministrar som inte hade gjort lumpen…

  10. Stefan Holm skriver:

    Mer konkret har väl två saker kommit från Björklund under veckan. Först körde han över Skolverket (versal?) och beslöt att kristendomens (gemen?) särställning ska framhävas i skolans läroplan. Kanske återkommer då min generations lustigheter på skolgårdarna: VIII:e budet – Du skall icke bära färskt vetebröd i väska eller vid innötandet av Herre, signe Du och råde: "Vem f-n är Råde?" (Undrar om ministern vet, vad optativ är?)

    Sedan sade han, att det ska bli mindre självstudier och mer lärarlett från grundskolan och upp genom de högre lärosätena. Det är väl inte så – hädiska tanke – att Östen med kolleger räds en dagorder från det majorstyrda ministeriet om att tillbringa fler veckotimmar i katedern?

    Det skulle vara tovarisjtja Kurtsovas takter. Måtte inte Björklund ta efter, ty hennes öde förskräcker: självmord efter ekonomiska oegentligheter samt – sägs det – ett alltför sorglöst umgänge med ”lilla vattnet”. Men Janne bör ha skrivit på Reinfeldts blankett om TV-licenser och svarta barnflickor och frekventerar nog inte längre officersmässar på fritiden.
     

  11. Stefan Holm skriver:

    Förlåt – Furtseva, vet inte var jag fick den andra damen ifrån.

  12. Östen Dahl skriver:

    Svar till Stefan Holm

    Hm, jag skrev ett inlägg här i eftermiddags, men det blev tydligen aldrig postat, så jag får ta om det!

    Om Jan Björklunds kristendomssatsning finns det en läsvärd artikel av Maria Schottenius här.

    Vad beträffar frågan om antalet lärarledda timmar i högskolan så är det helt klart så att det skulle behövas en ordentlig ökning åtminstone i humaniora och samhällsvetenskap. Smärtgränsen har passerats för länge sen på många ställen. Men det kräver förstås en lika ordentlig ökning av anslagen. Att öka lärarnas undervisningsbörda blir knappast populärt och då lär Björklund få med facket att göra.

    Ordet tovarisjtj  'kamrat' används om både män och kvinnor och har ingen särskild feminin variant. Men tilltalet 'kamrat' var betydligt ovanligare i Sovjetunionen än de flesta i väst föreställer sig. Det artiga sättet att tilltala sagda kulturminister var "Jekaterina Aleksejevna". Någon Kurtsova har inte heller jag hört talas om.

  13. Stefan Holm skriver:

    Ingen kamratinna

    Dubbelt pinsamt! I ett tidigare inlägg har jag nämnt, att jag hade en rysk arbetskamrat. Henne hälsade jag ofta med ett glatt привет eller доброе утро följt av den icke existerande femininformen av kamrat. Av förmodade artighetsskäl korrigerade hon mig aldrig utan hade överseende med svensk безкултурность.

    Du har nog också rätt angående statusen på ordet kamrat i den gamla rådsrepubliken. Enligt sagda dam kunde hennes föräldrar säga, att när de börjar kalla dig kamrat, ska du passa dig - kanske som om Björklund skulle tilltala Dig Herr professor. 
     

  14. Östen Dahl skriver:

    Privet, tovaristka!

    I lexikon kan man läsa att det faktiskt har funnits femininformer av tovarisjtj: tovarka och tovaristka, fast de är föråldrade eller dialektala. Man kan i allmänhet inte bilda feminina substantiv i ryskan genom att bara lägga till -a till en maskulint sådant, utan det normala är -ka, som i den intressanta bildningen sportsmenka 'idrottskvinna'.

    Jag är inte säker på om tovarisjtj har samma klang som Herr professor, det beror nog rätt mycket på kontexten. I ryska Wikipedia under rubriken Tovarisjtj hittar jag följande påstående:

    Безмерное использование этого слова в качестве постоянного атрибута советской (и постсоветской) жизни и левого движения стало чертой американской популярной культуры.

    'Ett omåttligt användande av detta ord som ett ständigt attribut för det sovjetiska (och postsovjetiska) livet och vänsterrörelsen har blivit ett drag i den amerikanska populärkulturen.'

    Någon gång tänker jag skriva om hur Jan Guillou i sina agentromaner totalt har missuppfattat det ryska tilltalsskicket.

  15. Stefan Holm skriver:

    Då tar jag tagelskjortan på

    En bekännelse bara, innan denna tråd skenar iväg. När Du skrev beskulturnyje, tänkte jag: dumma Östen – vet han inte att ”utan”, ”o-” på ryska heter bez med tonande s? Därför skrev jag bezkulturnost’ i mitt svar.

    Men så tittade jag i min 68 års upplaga av Gunnarsons & De Roubetz’ "Rysk-svenskt lexikon" och kände skammens rodnad. Visserligen fanns ingen ingång på just beskultur- men det var lätt att se, att de rackarns ryssarna här stavar uttalsenligt, dvs. bez- blir i sammansatta ord konsekvent bes- framför tonlös konsonant. (Varför gör de inte så i utljud – det är väl bara i tysk transkription som Смирнов blir Smirnoff i st. f. Smirnov?)

    Sens moral hämtad från teknikens värld: när allt annat misslyckats – läs manualen (i detta fall ordboken).
     

  16. Östen Dahl skriver:

    Negerande prefix

    Först skrev jag "nekul'turnyj", sen tänkte jag "men nog säger man beskul'turnyj?" och skrev det i stället. Vid koll visar det sig att båda orden finns, men det första är faktiskt vanligare. Alltså ne- som är allmänt nekande och bez- som betyder 'utan'. Skriver man ne- så undviker man problem med konsonanterna.

  17. Johan skriver:

    Rysk prefixslutkonsonantstavning

    Och om man inte hittar någon sådan elegant metod att undvika konsonantproblem kan man plugga in att ett litet antal prefix på -z/-s byter slutkonsonanttecken när de följs av tonlös konsonant: (o)bez/(o)bes, vz/vs/voz/vos, iz/is och raz/ras. Måhända alla prefix på -z/-s?

    Däremot väntar jag nu spänt på att få höra allt om vad Guillou har fått om bockfoten.

  18. Östen Dahl skriver:

    Janne och Janne

    Jag ska skriva om Guillou någon gång när jag får tag på böckerna, de tycks vara utrensade ur mitt bibliotek…

    För att återgå till vår andre favorit-Janne så skriver Jan Björklund idag en ganska lång insändare i DN med rubriken "Elever ska veta att Rom är Italiens huvudstad". Han ställer där den retoriska frågan "Hur ska man kunna förstå växthuseffektens påverkan på jordklotet om man inte vet ungefär vad Arktis och Sahara är?" Onekligen, Janne, men hur kan man förstå en rapport om kvalitén på svensk matematikundervisning om man inte vet vad aritmetik är?

  19. Rune skriver:

     Det kan nämnas, att prefixet c- i ryskan skrivs c även framför tonande konsonanter, t.ex. сбоку сгиб сдуру.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>