Kapitalt och gement

I Språktidningen har det dykt upp några artiklar/inlägg som handlar om valet mellan stor och liten begynnelsebokstav. Liksom i många språkvårdsfrågor finns här engelskan i bakgrunden: engelskan använder som bekant stora bokstäver i betydligt större utsträckning än svenskan, och följaktligen ligger det nära till hands att se valet av versaler som en anglicism.

I Språktidningen 4/2010 diskuterar Patrik Hadenius frågan om hur man ska skriva flerordiga namn, det vill säga vad som egentligen är vad vi brukar kalla bestämda beskrivningar som har fått egennamnsstatus, till exempel Stockholms universitet. (Filosofen P.F. Strawson talade om de här egennamnsliknande bestämda beskrivningarna som "substantival phrases which grow capital letters".) Om detta säger vårt officiella språkvårdsorgan Språkrådet att huvudregeln är att endast första ordet ska få stor bokstav men att man brukar skriva som "som organisationerna och företagen själva gör". Om man ser på hur det fungerar i praktiken kan man konstatera att det råder en situation som man antingen kan kalla totalt kaos eller mera neutralt fri variation. Till exempel kan man på en och samma webbsida hitta både Sveriges läkarförbund och Sveriges Tandläkarförbund. Själv tillhör jag Sveriges Professorers Förening (versal) som är anslutet till Sveriges universitetslärarförbund (gemena) som i sin tur ingår i Sveriges akademikers centralorganisation (gemena). Lite pikant i sammanhanget är kanske att ett annat av våra främsta språkvårdsorgan, Svenska Akademien, inte följer huvudregeln, men detta bygger uppenbarligen på en gammal tradition (ingen engelskpåverkan!). Det kan också noteras att stavningen av namnet på Svenska Akademiens mest kända publikation har ändrats från Svenska Akademiens Ordlista (1889 och 1923) till Svenska Akademiens ordlista (2006). Om trenden fortsätter kommer kanske nästa upplaga att heta Svenska akademiens ordlista?  — I Språktidningen 5/2010 opponerar Kurt Möller bestämt mot Språkrådets princip i en insändare: "Alla, jag upprepar alla, element ingående i egennamn, geografiska namn, corporate identities ska ha versal första bokstav. Precis som i den förnuftiga engelskan." Onekligen skulle ett tillämpande av denna princip motverka möjliga missförstånd. Till exempel heter ett av förbunden i Saco Sveriges Ingenjörer, och följande mening från deras webbsajt skulle få en helt annan innebörd om man tillämpade Språkrådets huvudregel:

Sveriges Ingenjörer tänker vara med och påverka skeendet. (jfr Sveriges ingenjörer tänker vara med och påverka skeendet).

I Språktidningen 5/2010 finns också en läsarfråga från Ralf Svenblad angående en annan men inte helt orelaterad användning av stor bokstav. Han undrar över avtalstexter som "Detta avtal inklusive bilagor, härefter benämnt Avtalet…" Poängen med att skriva "Avtalet" är då att det blir helt entydigt vad som avses. Här tror jag att inspirationen kommer från engelskan, där detta är ett vanligt mönster. Själv tycker jag att det verkar rätt praktiskt och att det bör göra texten tydligare och eventuellt lättare att läsa. Språkrådets Linus Salö ställer sig dock kategoriskt avvisande och benämner skrivsättet "en skrivteknisk avart". Han menar att "det förefaller märkligt att ett och samma ord skulle kunna förekomma i två skilda betydelser, och att skillnaden skulle hänga på versal och gemen". Nåja, så märkligt är det väl inte. Ta till exempel ordet språkråd. Om man går till Språkrådets webbsajt, så hittar man rubriken Veckans språkråd. Här används uppenbarligen språkråd med gemen begynnelsebokstav helt annorlunda än i namnet Språkrådet. En något krystad mening där valet mellan versal och gemena blir utslagsgivande skulle kunna vara "Vad tycker du om språkrådet jag fick av Språkrådet?". Ja, säger någon, men här är Språkrådet ett egennamn. Tja, snarast är det kanske en egennamnsliknande användning av ett appellativ. Och här befinner vi oss på det sluttande planet, vilket igen kan dokumenteras genom att gå till svenska språkets beskyddare, Svenska Akademien. På dess webbsajt kan vi t.ex. läsa följande:

Först 1834 fick Akademien en kraftfull och initiativrik ledare då Bernhard von Beskow tillträdde sekreterarposten.

Akademien syftar här uppenbarligen på Svenska Akademien. Men är det ett egennamn? Nja, inrättningen ifråga heter ju faktiskt Svenska Akademien, inte Akademien. Så på sin höjd är det ett förkortat egennamn. Men om vi går till Vetenskapsakademiens hemsida ser vi att de använder liten bokstav i analoga kontexter:

Bland akademiens [d.v.s. Vetenskapsakademiens] första ledamöter fanns Carl von Linné, Anders Celsius, Anders Johan von Höpken och Christopher Polhem.

…och likadant Vitterhetsakademien:

När akademien instiftades av drottning Lovisa Ulrika den 20 mars 1753 fick den namnet Kongl. Swenska Witterhets Academien. [observera särskrivningen!]

Så uppenbarligen är det lika naturligt att se denna användning av akademien som en ren appellativ. Men man kan kanske säga att Akademien som det används på Svenska Akademiens webbsajt får karaktären av ett tillfälligt egennamn. Det är rimligtvis bara den egna akademien som undfår denna behandling. Och då är man inte så långt från användningen av stor bokstav i avtal. Om man i ett bokkontrakt skriver "Författaren" och "Förlaget" så kan man se detta som tillfälliga egennamn som används inom ramen för kontraktet och ingen annanstans. Och gentemot Linus Salö kan man säga att det knappast är olika betydelser av orden ifråga, snarast olika användningar.

Det finns möjligen ett annat element här som kanske trasslar till det hela. Det är knappast någon tillfällighet att medan Svenska kyrkan talar om sig själv som kyrkan så skriver Katolska kyrkan Kyrkan:

Katolsk ger uttryck för Kyrkans universalitet och övernationalitet.

…vilket nog just återspeglar anspråken på universalitet. Jag vet förstås inte om Svenska Akademien anser sig vara unik som akademi…

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>