Den som söker, han letar

Häromdan blev jag uppmärksammad på att en del svensktalande inte letar efter borttappade föremål, utan letar dem. Själv kan jag naturligtvis leta reda på eller leta rätt på saker, men påståenden som nedanstående skulle jag inte kunna producera:

  • Så jag letade på en burk o stoppade tårtan i den o ställde den i kylskåpet
  • Jag blev verkligen motiverad att leta på en bra bh
  • Tror jag ska leta på en svart ram med vit passpartou
  • Letade på en säng å skedade
  • Letade på en gammal sekatör

Det går förstås bra att leta på en plats/ett ställe/sin hårddisk, men om man letar på en sekatör eller en behå eller en trevlig karl, då handlar det rimligen om nåt annat.

Detta kanske är välbeskrivet i litteraturen, men jag har ärligt talat inte orkat leta (och vet inte heller riktigt var jag skulle börja). Istället vände jag mig till alla lingvisters favoritredskap Google. Men när vi normalt använder Google för att beforska nåt, så brukar det oftast handla om att konstatera att ”X ger tusen träffar, Y ger tio tusen”, vilket är högeligen vanskligt. Så idag var jag fiffigare än så.

Jag bestämde mig för att huvudsakligen kolla på bloggar, bland annat för att skribenten normalt är identifierbar, och dessutom typiskt anger hemort. (Som bonus tenderar många bloggare att vara lika oanfrätta av språklig preskriptivism som de är av bildning och innehållslig ambition). Jag var nämligen allra mest intresserad av att se om det fanns nåt identifierbart geografiskt mönster, eftersom jag misstänkte att detta var ett dialektalt fenomen snarare än ett ungdomen-kan-inte-prata-ordentligt-längre-fenomen.

Och nog blev det ett geografiskt mönster alltid:

[bilden "letar" som ska vara här är tillfälligt på avvägar]

Som synes tycks konstruktionen vara koncentrerad — men inte begränsad — till Bergslagen. Närliggande trakter i Gästrikland, Närke, Västmanland, Hälsingland, Uppland och Värmland figurerar också. Det röda visar kommuner där det bor ”leta på”-användande bloggskribenter, medan det rosa är kommuner där jag skulle förvänta mig att man också säger ”leta på”. Totalt har jag kollat ett drygt hundratal, som om jag hade gett mig den på det, skulle jag antagligen ha fått med dem också. Å andra sidan är en del av poängen med att sökandet sker förutsättningslöst. Men nu när vi ändå har etablerat ett geografiskt mönster kan jag ju lika gärna fråga läsekretsen om någon känner igen uttryckssättet från någon av kommunerna Surahammar, Hallstahammar, Säter, Smedjebacken, Norberg, Nora, Ljusnarsberg, Ovanåker eller Bollnäs. Eller för den delen från vilka andra orter som helst.

Av totalt ett drygt hundratal relevanta bloggar var de flesta baserade i Örebro (17) eller Gävle (11), men i förhållande till invånarantalet utgörs tätklungan av Ockelbo, Gagnef, Askersund, Avesta, Fagersta, Sandviken.

Jag har i sanningens namn uteslutit några träffar som inte ligger inom det geografiskt sammanhållna området, men enbart i Storstockholm och Storgöteborg rörde det sig om mer än en enda bloggskribent per kommun, och alternativet vore att inkludera Thailand, Norge och Malta, som också hyste enstaka påletare. Det vore ju faktiskt också konstigt om ingen bergslagsbo hade flyttat till storstan och tagit sin uppväxts språk med sig. Till syvende och sist kan det knappast betvivlas att det rör sig om ett ganska väl sammanhållet område, även om de exakta gränserna kan diskuteras. Men där tar jag gärna emot info från våra läsare.

Svenska Akademiens Ordbok nämner konstruktionen i förbigående (”leta efter (i vissa trakter äv. på)”), och har två äldre exempel på användare av den. Den ena, Frans Michael Franzén, var finlandssvensk, men utvandrade (visserligen vid 39 års ålder) och bosatte sig i Kumla, medan den andra, Carl Larsson i By kom från nuvarande Avesta kommun. Ett tredje äldre exempel som jag bara snubblade över är från Delsbo och 1844. Och det stämmer som synes ganska väl med det nyss observerade mönstret!

Även om leta på-beläggen är yngre än motsvarande för leta efter, så kan vi åtminstone vara säkra på att det inte är något som de allra senaste generationerna har introducerat.

PS: Jag antar att det är en slump, men utan att jag räknade, tror jag att 80% eller så av mina bloggare i själva verket var unga bloggerskor. Så jag har tvingats utstå en hiskelig massa sminktips, pedikyr, modelldrömmar, klänningsinköp, skoinköp, kjolinköp, handväskeinköp och gud-vet-vadinköp i vetenskapens namn. Åtminstone var det en av de unga dam som var mest intresserad av bilreparationer och tatueringar. Som tur är blir världen trots allt lite qeerare med tiden.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

17 kommentarer till Den som söker, han letar

  1. Alltid varför skriver:

    ' Leta efter' och 'leta på' är inte samma sak. Letar man på något så vet man i stort sett var det är på förhand, medan ifall man letar efter något kanske först måste kolla källaren och sedan vinden.

  2. Molle skriver:

    Den som söker, han letar

    Jag håller med Alltid varför om att "leta på" ligger närmare "leta fram" än "leta efter". En annan dialektal krumbukt i anslutning till den här diskuterade som jag hört här i Kristinehamn med omnejd är "prata på", som såvitt jag kunnat förstå är ekvivalent med prata om, diskutera. "Vi pratade på om vi skulle åka till landet i helgen." De som använder det uttrycket tycks vara från, säg, 50-årsåldern och neråt.

  3. Martin Persson skriver:

    Jag undrar lite över betoningen i leta på. Jag tror mig ha hört att det är som får huvudtrycket, men jag kan minnas fel. Bra spaning, hur som helst.

    Som bonusinformation kan jag nämna att man på Färöarna säger "Stuttligt att hitta teg" när man tycker det är trevligt att träffa någon.

  4. Bengt Axelsson skriver:

    Bo på

    Här i Västerås bor vi på en stadsdel. Även mina äldre släktingar i Örebro bor exempelvis på Markbacken.

    Vet inte om det är regionala företeelser.

  5. Calle skriver:

    Leta upp?

    Så här spontant, och inte så genomtänkt, är jag också lite inne på att det är "på" som får huvudtrycket, och att det snarast skulle vara synonymt med (vad jag kallar) "leta upp", det vill säga att man letar och hittar. Hur ofta verkade bloggskribenterna hitta vad de letade efter?

  6. Per Larsson skriver:

    Leta på = hitta

    jag håller med dig Mikael att "leta på" i betydelsen "leta efter" verkar märkligt.

    Själv uppvuxen i Sandviken kan jag dock säga att man där rätt ofta säger "leta(de) på" i egenskapen "hittade" (något man letade efter).

  7. Jan Wiklund skriver:

    Norskt?

    Bo på: I Norge bor man nästan alltid på. Och i Sverige bor man på Idre, som ju hörde till Norge till 1644.

  8. Gunnel skriver:

    tillägg till sidospåret "bo på"

    Om man är ganska så gammal och lite överklassig kan man ju bo "på Bromma" och "på Djursholm".

  9. Mikael Parkvall skriver:

    Per: Det är ju svårt att avgöra, men bland exempel jag kollade på verkade de allra flesta betyda "leta", men något enstaka fick mig att fundera på om det (även) kunde handla om "hitta". Så det var ju bra att få det verifierat.

    Calle: Det där med hur ofta de hittar sakerna var ju en kul tanke. Det värsta är ju bara att det är så dags nu… Men skulle man göra detta lite mer på allvar så vore ju det nåt att tänka på.

    Tilläggas kan att jag inte har den blekaste om betoningsmönstret, eftersom jag bara sett detta i skrift. Men jag har nog inbillat mig att "Leta på" uppför sig betoningsmässigt som standardens "Leta efter":

  10. Per Larsson skriver:

    Bo på Brynäs

    Apropå "bo på" så säger inte en sann Gävlebo att han/hon bor i Brynäs (stadsdelen). Där är det "bo på" Brynäs, Sätra etc som gäller.

    I Sandviken drygt två mil västerut bor man på "Bruket" (stadsdel i centrala stan), däremot bor de flesta "i" stadsdelarna Norrsätra, Björksätra, Barrsätra etc

    I aktuella Ockelbo bor man däremot "på samhället" om det är i de centrala delarna…

  11. Emil skriver:

    Eftersom jag en gång talat gävlemål, och har solida influenser från både Närke och Västmanland i familjen, så låter "leta på" alldeles utmärkt för mig. Precis som påpekats så är det ett partikelverb, med trycket på "på". Jag har aldrig tänkt på det som något dialektalt, och skulle inte alls bli förvånad om jag hörde någon säga det stan.

    Jag måste också hålla med Calle m.fl. om att det handlar om ett letande som är eller som man antar ska vara lyckat, och ganska punktmässigt – alltså snarare synonymt med "plocka fram" än med "leta planlöst efter i ett fåfängt hopp om att snubbla över".

    Nu måste jag ägna helgen (och sommaren) åt att lyssna på vad folk säger här omkring och på andra ställen…

                 /Emil

  12. David skriver:

    Uppsala

    Som UNT noterar finns "bo på"-fenomenet även i Uppsala: man bor på Luthagen eller Kåbo. Själv skulle jag dock nog spontant välja "i".

  13. Mattias Östergren skriver:

    Hitta på

     Som både född och barnafödd i Gävle så kan jag meddela att det råder konsensus kring att det heter "bo Brynäs". Sätra däremot har jag bott i, medan min dåvarande arbetskamrat bodde " Sätra".

    Jag är inte riktigt säker på hur jag använder leta på, men något relaterat som jag upplever att Gävlebor ofta får kommentarer på är hur vi använder "hitta på". Självklart finns standardbruket (som i t.ex. "Astrid Lindgrens hittade på Pippi Långstrump när hennes dotter var sjuk i lunginflammation."). Det är dock också fullt möjligt att använda det på samma sätt som "leta på" beskrivs här, som t.ex. i "Jag kommer strax! Jag ska bara hitta på mina nycklar först." Betydelsen är ju så klart inte att personen ifråga ska fantisera ihop sina nycklar, utan att denne ska leta reda på nycklarna (som finns någonstans i närheten).

    Det är väldigt sällan missförstånd uppstår på grund av det här användandet; Snarare upplevs det som lite surrealistiskt och får ofta utomgästriken att småle.

  14. Henrik skriver:

    Leta X

    Man kan tydligen också leta X, utan att blanda in någon preposition eller verbpartikel.

    "Polisen letar 88-åring"

    http://www.kuriren.nu/nyheter/artikel.aspx?articleid=5424556

    Det är dock frågan om det är ett dialektalt uttryck, en rubrikmakarkonstruktion eller något annat fenomen.

  15. kl skriver:

    leta  reda / rätt på
    kort sagt ! / kl

  16. Johan Engdahl skriver:

    KUL!

    Tack för intressant blogginlägg!

    Exakt det här har min käraste och jag diskuterat en hel del sedan vi flyttat till hufvudstaden från Falun. Eller exakt och exakt, men skillnader mellan t ex "leta på" och "leta fram", dvs vad som för mig fram tills nu mer eller mindre varit en skillnad mellan falumål och sthlmska. Hon har också berättat att ingen förstod vad hon menade en gång när hon jobbande i en butik här i Sthlm sa "Hittade du på den?" (också här med trycket på "på") , vilket alltså betyder "Hittade du den?". De andra som jobbade där bara "Vadå hitta på? Hitta på vadå?"

    Just "hittade på" i en bemärkelse som inte har med uppdiktande att göra verkar vara svår för stockholmskare att hänga med på, vilket med facit i hand visserligen inte är så värst konstigt.

    Men var kommer det här med "på" ifrån? "Råka/träffa på"?

    PS tack för fin blogg.

  17. Rune skriver:

    Som snart 90-åring vill jag påstå, att man i Ludvikatrakten "alltid" använt leta pá i betydelsen att hitta något efter ett visst sökande. Man kan alltså inte leta pá något visst utan att finna det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>