Språkets ursprung i P1

Senaste sändningen av radioprogrammet Filosofiska rummet handlade om språkets evolution; alltså ett ämne som ligger några av oss varmt om hjärtat, även om man kan ha förståelse för det förbud mot att diskutera detta ämne som utfärdades på 1800-talet i Språkvetenskapliga sällskapet i Paris. Det var ingen lingvist med i programmet, vilket kan leda till höjda ögonbrynb, dock hade man bjudit in två personer som jag utan större tvekan vill betrakta som hederslingvister, nämligen kognitionsforskaren Peter Gärdenfors och barn- och ungdomsvetaren (hm kan man säga så?) Karin Aronsson. Dessutom var författaren Lasse Berg med, och några personer i min omgivning som hade hört programmet uttryckte viss upprördhet över några saker han hade sagt. Jag vill säga att det mesta som sas i programmet var invändningsfritt och mycket var tänkvärt, men ett par bockar i kanten får nog Lasse Berg ändå. Dels blandade han ordentligt ihop glottokronologi (som försöker mäta tidsavståndet mellan besläktade språk genom att räkna antalet bevarade kognater (besläktade ord)) och historisk-jämförande språkvetenskap (som försöker rekonstruera äldre språkstadier genom att jämföra kognaternas form), dels talade han om olika språks ålder, och det är något som får några av oss att osäkra våra skjutvapen. Han menade att sanfolket i södra Afrika talar språk som är hundra tusen år gamla medan svenska bara är tolv tusen (detta sas alldeles i slutet av programmet, ungefär 40 minuter in), och att sanspråkens vördnadsvärda ålder har gjort att de har kunnat utveckla klickljud. En välvillig tolkning av detta är att ett gammalt språk är ett som har fått utvecklas i fred, utan för mycket kontakt med talare av andra språk, och det är rätt säkert något som gynnar utvecklingen av ovanliga eller komplexa språkliga fenomen. Men ska man vara mera strikt är det inte så meningsfullt att säga att det ena språket är äldre än det andra, eftersom alla språk förändras över tid och efter ett tag blir oigenkännliga.. Och det är svårt att förstå vad det skulle innebära att svenskan är tolv tusen år gammal, det vill säga att svenskan existerade åtskilliga tusen år före urindoeuropeiskan. (Tänkte Lasse Berg möjligen på hur länge det har funnits människor i Sverige?) — Dessutom påstod Berg att 'hjul' på uriindoeuropeiska hette kekéros medan de som har koll på hur det lät på den tiden förstås vet att det hette kwékwlos. (Nåja, ska vi vara noga ska det vara en asterisk på den formen, vilket betyder att ingen nu levande person har hört det uttalas.)

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Språkets ursprung i P1

  1. emma skriver:

    Gah! Vad sägs om lite styckeindelning så att era blogginlägg går att läsa också? 

  2. emma igen skriver:

    http://www.lix.se/

    Textens läsbarhetsindex är 53, vilket innebär att den klassificeras som svår, normalt värde för officiella texter.

     

    Puss!

  3. Östen Dahl skriver:

    Point taken

    Bra poäng, det är sånt man inte tänker på när man sitter sent på kvällen och bloggar.

     

  4. Martin Persson skriver:

    Avulsivor i drivor

    Jag föredrar en mindre välvillig tolkning. De olika san-språken uppstod var för sig ur intet för 100000 år sedan, tillsammans med xhosa, som ju också har klickljud. (De kan omöjligt ha splittrats upp i flera språk senare än så, ty då måste de räknas som NYA (och därmed klicklösa) språk.) Resten av jordens befolkning gick om kring stumma i 88000 år, varefter  – som genom ett trollslag – resten av världens språk (i alla fall svenskan) uppstod ur tomma intet.

  5. Harald skriver:

    Språkets Evolution

    Ja, Lasse Berg blir det inte mycket vetenskap av. Han lyckades få det fel i så gott som varje uttalande han kom med. En som kanske borde ha varit med i programmet är vår svenske fysiker Sverker Johansson, som skrivit en utmärkt overview-bok om språkets evolution. Han kan dessutom hålla utmärkta föredrag i ämnet, med en hög vetenskaplig grad av vetenskaplig noggranhet och presentation som inte bara Lasse Berg borde ta intryck av. Jag rekommenderar alla lingvistikutbildningar att bjuda in honom eller på annat sätt ta in frågan om språkets evolution i kursmaterialet, som, så vitt jag vet, är populärt bland studenter men helt frånvarande  på landets utbildningar (förutom en kurs som jag och Jens organiserade då, där vi hade just Sverker ;-).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>