Tonårsparlören

För två veckor sedan fick jag nys om Statens folkhälsoinstituts "tonårsparlör" och blev genast pepp. Jag är ju inte en tjej på många jordsnurr och inbillar mig därför att jag har en viss koll på hur kidsen snackar och dessutom är jag sjukt nördig och påfrestar mina jämnåriga med jämna mellanrum med frågor som "när använder du 'mongo'?", "niar du?" och "säger du 'kolla upp'?". En samling uttryck som man kan begagna sig av för att hänga med i tugget, det låter ju livat!

Jag har frågat efter den på systemet flera gånger, men alltid fått svaret att jag måste beställa den. I fredags hittade jag äntligen ett ex och entusiasmen visste inga gränser. Tyvärr så består den mest av olika tips och råd om hur man ska prata med sitt barn om alkohol och droger (fint och bra visst, men inte parlörmaterial), men den som letar han söker och salig är den envise; i slutet finns en ordlista (sida 120)

Nu visade det sig att den såklart fanns även på internet, närmare bestämt här. (Så mycket för att jag är ungdom.)

Exemplaret som jag har i analog form visade sig skilja sig en del från den senaste utgåvan som finns i länken. I den stod det t.ex. att 'chilla' betydde 'festa' vilket nu har ändrats till 'ta det lugnt'. Just detta med 'chilla' förvånade mig mycket och jag gick till min gamla ungdomsgård i Uppsala för att kolla vad tonåringarna där tyckte, dom intygade alla (6 st) att det betydde 'softa'.

I början av ordlistan får vi reda på att "[d]et är ju inte så att svenska språket innehåller ett exakt antal ord" och "[d]en här ordlistan har vi sammanställt med hjälp av drygt 1 200 unga människor i hela landet, så den borde ge en viss inblick i ungdomskulturen kring alkohol."
Min gissning är att dom haft en enkät på Internet där dom bett ungdomar fylla i och sen har dom sorterat och kollat av med lite ungt folk dom känner, men det står ingenting mer någonstans så det är bara en gissning.

Många av orden har jag aldrig hört och andra uppfattar jag som ganska ålderdomliga (t.ex. 'hojt' för 'snaps', 'redlös' för 'jättefull', 'rävgift' för' hembränt' , 'sänka några kalla' för 'dricka öl'), en mindre del har faktiskt fått en bra översättning och finns i ungdomar som jag känners aktiva språkbruk.

Favoriten av ord jag inte hört förut är: "Lucköppning – att träffas och prata om vad som hände kvällen innan".

Ord jag och mina kamrater aldrig hört förut och inte skulle förstå: 'klapp', 'dörm', 'jodd', 'kanon' och 'krämad' som alla betyder 'full'. 'Rymdsemla' för 'snygg brud' hade vi inte hört förr och inte heller 'stork' för 'bakfull'.

Några ord vi använder men inte med den betydelsen, skriver inom parentes det vi skulle tro det betydde:

'mustig' = 'full' (typ 'frodig och jovialisk')
'mupp' = bakfull ('kuf' eller 'mongo')
'fiffla' = dricka alkohol' ('fuska' eller 'luras')
'grön' = 'full' ('nybörjare')
'seg' = 'bakfull (av det lättare slaget)' ('när man inte orkar och behöver slappa')
'sne' = 'full' ('arg')
'eldvatten' = 'sprit' ('whiskey')
'bulle' = 'efterfest' ('taxi)
'kaka' = 'efterfest' ('kaka')
'laddad' = 'full' ('pepp'/'upphetsad')
'smasha' = 'röka hasch' ('göra sönder ngt')
'fjortisdryk' = 'hembränt' ('alkoläsk'/'cider/'drinkar med hembränt')
'flyga' = 'festa' ('flyga' eller kanske 'röka på')
'schleten' = 'jättefull, ibland bakfull' ('utmattad/'sliten')
'vriden' = 'full' ('otäck', 'obehaglig', 'sjuk', 'pervers')
'nitad' = 'full' ('nedslagen', 'misshandlad')
'mosig' = 'full' ('trött och slut')
'kärringdricka' = 'cider & alkoläsk' ('baileys och andra grädd och/eller ägglikörer')
'sviskon' = 'person som blivit full på likörer' ('russin', 'gammal person')

Det fanns ord som vi använder och som vi tycker har fått en bra översättning, bland annat 'folle', 'lullig', 'pimpla bärs','tankad'. Roligast var ju dom som var oväntade och som vi inte kände till, vilket var en skrämmande stor andel.

Vore jätteroligt att höra vad ni andra har får intuitioner om ordlistan.

Hed Ut.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Tonårsparlören

  1. Emil Byström skriver:

    Slang

    Hedvig, apropå Uppsala så måste jag väl dela med mig av lite slang från gamla goda tider i Uppsala som till del fortfarande lever kvar:

    pirr – snygg tjej

    tunnel – få tunnelseende t.ex. "få tunnel på en snygg tjej" eller "få tunnel på krök"

    lejba – ansikte

    fyllelejba – fullperson/fyllo

    schtila lejban – skärp dig

    mous – allting som är bra eller gott

    smutta – hänga

    droppa fous – släppa fis

    hetsfeber – drabbas av en väldig lust att retas/mobbas/hetsa

    bar – bajs

    beron – öl

    feron – fira/festa

    furset – fotboll

    tjeni tju! o hälsningar från luthagen

  2. Marit skriver:

    "Kanon" er ganske vanlig på norsk for å være full. Om det er tenåringsspråk skal jeg ikke si noe om.

  3. Calle skriver:

    Jag skulle hålla med Hedvig (med kamrater) om att deras egna betydelsetolkningar (dvs. de inom parentes) för det mesta även för mig känns som de mer spridda. Många av översättningarna i den ursprungliga listan känns verkligen helt ointuitiva för mig. Men en personlig favorit på listan var nog ändå Château de garage ('hembränt').

    En sak som jag blir påmind om när jag läser listan är de former av typen fest -> fecke/ferre som verkar dyka upp lite här och var. Det verkar finnas några typer av former som härleds på samma sätt, men jag vet inte riktigt om det finns ett tydligt system i vilken av formerna man använder (och om formerna då t.ex. är distribuerade geografiskt). Mina egna val understrukna:

    fest -> ferre/fecke

    schysta -> schyrre/schyrra

    chips -> chirre/chibba

    testa -> terra/tebba

    läsk -> lärre

  4. Hed skriver:

    @Calle

    Ah p'sis. Bra att någon i rätt ålder med koll håller med.

    Åså:
    Bärs -> bärra/berra
    Lasse -> Larre
    Bertil -> Berra
    Matilda/Marina -> Marre

    osv.
     

     

  5. Marten skriver:

    Jag är väl att betrakta som ungdomen, eller åtminstone bara några år äldre, och jag har aldrig hört dem användas. Det är kanske regionala skillnader, visserligen.

  6. Mikael Parkvall skriver:

    Kanon går way back, och redan på 80-talet kunde man se folk med kepor/tischor med texten "Stöd Bofors — bli kanon" i kövattnet av de då uppmärksammade mutaffärerna.

  7. Johan Engdahl skriver:

    träffar på google

    "jag var full igår" 29 400

    "jag var mustig igår" 0, och "jag var mustig" 0

    "jag var vriden igår" 0, och bara "jag var vriden" 6 träffar, ingen tycktes handla om fylla.

    "jag var nitad igår" 0, "jag var nitad" fick dock 6 träffar, av vilka 2 tycktes handla om fylla.

    "jag var bangad igår" 0, "jag var bangad" 0

    "jag var blagad igår" 0, "jag var blagad" 1

    "jag var bockad igår" 0, "jag var bockad" 0

    "jag var drake igår" 0

    "jag var hinkad igår" 0

    "jag var isad igår" 0

    "jag var jodd igår" 0

    "jag var packad igår" 768

    "jag var risto igår" 0

    "jag var wastad igår" 0, och  "jag var wasted igår" 2

    tog bara några på måfå med betydelsen "full" (enligt parlören), men bara såna som i sammanhanget inte – antagligen – kunde bli flertydiga.

    vet inte vilka slutsatser man kan dra, men siffrorna stämmer ungefär överrens med hur jag själv använder orden, utom kanske wastad, som jag faktiskt säger ganska ofta.

  8. Mikael Parkvall skriver:

    Ja, om vi ändå ska ägna oss åt detta ämne, så kan jag ju lika gärna redovisa resultatet från en googling som jag gjorde strax innan denna blogg såg dagens ljus. Bakgrunden var att mina kolleger inte ville kännas vid mitt uttryck “full som en kastrull”.

    Då gav det 202 träffar, idag 17 600. Har svenska folkit supit ner sig så kraftigt på bara fyra år?

    Mer än hundra träffar gav då "full som en/ett" plus “ägg” och “alika”, medan “svin”, “as”, “får”, “kaja”, “gris”, “spruta”, “kanon”, “örn” och “hus” gav mer än tio.

    Konstruktionen är uppenbarligen rätt produktiv, och ”anka”, ”apa”, ”bananbåt”, ”djävul”, ”gnu”, ”hårddisk”, ”hynda”, ”indian”, ”kamel”, ”kanin”, ”kråka”, ”kruka”, ”lemur”, ”luftballong”, ”päron”, ”påskägg”, ”plommon”, ”sjörövare”, ”spjut”, ”svamp” och ”vårdike” är bara några av de varianter som dök upp då.

    Intressant är möjligen den ymniga förekomsten av djurnamn i sammanhanget. 

  9. Hed skriver:

    @micke rätt rutet

    Meh, 'full som en kastrull/ett ägg' är väldigt vanligt från där jag kommer ifrån.

    'Gnu' var ju värsta modedjuret när jag var liten. Det, 'hamster' och 'albatross' sa man mycket. "Må som en överkörd gnu" eller att vara en "gravid pansarvagn/kylskåp' bor i lite samma ställe i mitt huvud (alldeles bredvid 'hatten är din' och osmakliga 'knappnytt').

    Hed.

    p.s. man är väl ändå 'hög som ett hus', inte full?

  10. David skriver:

    Mnja, jag känner bara igen en del av de där orden från min egen uppväxt i Luthagen på 90-talet, t.ex. "beron" och "schtila", men å andra sidan så har jag aldrig själv varit nån stor användare av slang. Snarare än "bar" använde vi "barre" som ord för "bajs", och då kanske framför allt uttalat på engelskt vis: "baree" [ba:ri:] med engelskt r-ljud. "Fett me baree" betydde alltså ungefär "skit också". Jag har alltid betraktat det som en utveckling av samma typ som schysst > schyrre (och det tämligen vanliga sats > sarre i betydelsen "sperma", varifrån ytterligare ord, såsom t.ex. "nersarrad" [ca. ett dussintal googleträffar], enkelt avleds).

    En intressant fråga (lite off topic, jag vet) i det sammanhanget är förortssvenskans inflytande på ungdomsspråket även i områden där etniska svenskar dominerar. Luthagen är i stor utsträckning vit, akademisk medelklass, men i upptagningsområdet till skolorna finns det områden som har en större andel personer med utländsk bakgrund (Stenhagen, Klockarängen). Lägg därtill hiphopens inflytande, som inte ska underskattas – flera från Luthagen har gjort någon form av karriär inom den genren (Organism 12, Afasi & Filthy, Spakur, DJ Akilles osv). En farhåga som jag har haft under flera år är att i stort sett all forskning kring förortssvenskan inriktar sig på de traditionella förorterna i de traditionella storstadsområdena. Därmed missar man att besvara frågor som "finns det en förortssvenska även i medelstora och mindre städer? och hur interagerar den med den svenska som talas i angränsande stadsdelar?". Ord från förortssvenskan ingår i de flesta ungdomars passiva ordförråd, men frågan är hur många ungdomar som har dem i sitt aktiva ordförråd.

    Till sist: jag får alltid intrycket av att såna här ordlistor missar väldigt många relevanta faktorer, främst därför att de inte säger nånting om hur vanliga orden är. Det gäller även t.ex. de vanligt förekommande ordlistorna över förortssvenska och SMS-språk, där särskilt det sistnämnda har fått helt andra förutsättningar sen T9 kom. Som Johan Engdahl säger så verkar många av slangorden helt enkelt inte förekomma i skriftspråket. Möjligen förekommer de endast i talspråket, eller så är de rena tillfällighetsbildningar.

  11. Anders Lotsson skriver:

    Kanon är arkaiskt

     I Povel Ramels Balladen om Eugen Cork från 1954 sjunger han om "…en brukspatron, och han var full som en kanon". Det verkar ju som om uttrycket var så etablerat redan då att Povel tyckte det var självklart.

  12. Pingback: Svenska förstärkningsled, del 1 | LINGVISTBLOGGEN

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>