Prickiga bokstäver stïll göing ströng

Nyligen hörde jag förslaget att svenska föräldrar idag är mindre benägna att ge sina barn namn innehållandes <å, ä, ö>. I en globaliserad värld skulle man vilja bespara dem omaket att behöva förklara sitt förnamn för förvirrade utlänningar.

Det lät väl rimligt, tyckte jag, inte minst efter att ha hört om vilka besvär kollegan Dahls förnamn berett honom i hans globetrottande.

Men när jag kollade saken i SCBs namnstatistisk visade det sig att det inte tycks ligga mycket sanning i påståendet/farhågan.

Bland de nyfödda under det senaste decenniet har visserligen bara fyra promille fått ett namn med någon av de icke-amerikanska bokstäverna i sig, men trendenkurvan beskriver, om något, snarast en svag ökning, och under tioårsperioden 1998-2008 gick andelen med beprickade förnamn från 0,35% till 0,49%, med Märta och Måns i täten (samplet består här av namn som givits som tilltalsnamn till mer än tio individer under något av åren ifråga).

Fyra promille är förvisso inte mycket, men i sammanhanget ska man minnas att det enda namn med skander som legat på tjugo-i-topp i modern tid är Åsa (idag iskallt), som med nöd och näppe presterade detta under 1970-talet. Folk födda i början på seklet hade alltså inte speciellt mycket mer prickar och ringar på sina förnamn än vad dagens nyfödda har.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Prickiga bokstäver stïll göing ströng

  1. Alexander skriver:

    Prickar och ringar på andra håll

    Det tycks däremot som om det faktiskt kan finnas just en sådan trend i vårt västra grannland, att döma av statistiken på http://www.ssb.no/navn/&nbsp;

    Från 1916 till 1937 låg Kåre varje år på tio-i-topplistan över de populäraste norska pojknamnen. Det följdes av Bjørn, som var med konstant från 1933 till 1979 men dök upp där för sista gången 1981. Øyvind gjorde gästspel 1980 och 1982.

    2009 gavs Kåre, Bjørn och Øyvind som första namn till 9, 55 respektive 22 gutter. 

    Bland kvinnonamnen finns Åse med på tio-i-topp från 1921-1929 och 1933-1934, och Bjørg finns på listan från 1927-1950. Under 1930-talet är Bjørg Norges populäraste kvinnonamn.

    2009 får 7 jenter heta Åse. Ingen döps till Bjørg.

    Inga nya namn med Æ, Ø eller Å når heller samma popularitet efter det tidiga 1980-talet. På 1990-talet är Jørgen och Håkon populära nog för att nå plats 24 och 25 bland mansnamnen på decenniets topplista, men på 2000-talet halkar de ned till plats 43 och 41.

    Trenden tycks fortsätta nedåt. Faktum är att nästan samtliga mansnamn med Ø och Å, undantaget ett par-tre synnerligen ovanliga (bland dem Kåre, favoriten från seklets början), tycks uppvisa en mer eller mindre sjunkande trend under perioden 2000-2009. 

    Bland kvinnonamnen förekommer under 2000-talet inte särskilt många som innehåller Ø och Å, men utvecklingen kan skönjas även hos en majoritet bland dem. (Däremot dyker Lærke upp från ingenstans och ges till 6 jenter 2008 och till 11 2009. Det är det faktiskt enda namn jag kan hitta under 2000-talet som innehåller Æ. Men det är något vanligare stavat med E.)

    Om det sedan är ambitionen att bespara barnen besvär i en globaliserad värld som är orsaken bakom de norska föräldrarnas val, får jag låta vara osagt. Men nog är det intressant bara att ett mönster syns så tydligt.

  2. Marit skriver:

    Norske navn

    Jeg tviler på at årsaken til den trenden som Alexander påviser er at norske foreldre bevisst velger navn uten <æ ø å>. Det har nok heller med de generelle navnemotetrendene å gjøre, vil jeg tro. Når ingen jenter får navnet Bjørg i dag er dette av samme grunn som ingen svenske flickebarn kalles Gull-britt. Navnet assosieres med en annen generasjon. Men som andre navn har gjort kan både Kåre og Bjørg og andre tenkes å komme tilbake igjen.

    Mne det kan tillegges at mange navn som er populære nå for tida er "internasjonale" navn som Emma, Norah, Lucas og Alexander. Gamle nordiske navn er ute, og da blir konsekvensen naturlig nok at det blir færre <æøå>. Med andre ord, grunnen til at Marielle er mer populært enn Ågot er trolig at Marielle oppfattes som mer moderne og attraktivt. Ågot er ute, ikke først og fremst fordi det inneholder en å men fordi det var på topp 1910-1920 og altså assosieres med gamle "gummor".

  3. Linnea skriver:

    Clas Ohlson gillar prickar

    Butikkedjan Clas Ohlson försöker tydligen lansera sig i utlandet, och leker med svenskan i sin marknadsföring, bland annat genom överanvändning av å, ä och ö. Se roliga bilder i det här blogginlägget: http://pratbubblor.blogspot.com/2010/04/ja-ja-its-usefulshopp-ja.html

  4. Östen Dahl skriver:

    Gammal undvikandetendens?

    Frågan är om inte prickbokstäverna alltid varit missgynnade i förnamnssammanhang. Deras sammanlagda genomsnittliga frekvens i vanlig svensk text är cirka fem procent, vilket alltså vida överstiger den frekvens Micke nämner. En ännu högre andel har åäö av svenskans vokaler, det blir mellan 15 och 20 procent. Jag gjorde en snabbkoll av den gamla namnsdagslängden, som började gälla 1901, och hittade vid okulärbesiktning 13 namn med prickbokstäver i, det är ungefär fyra procent, vilket ser ut som en ordentlig underrepresentation med tanke på att alla namn innehåller minst en betonad vokal (åäö är sällan obetonade). Ett uppenbart skäl till den låga frekvensen är att en stor del av namnen har utrikiskt ursprung och de flesta långivande språken saknar åäö. Men kanske det också länge har funnits en tveksamhet mot att använda åäö i namn? I så fall bekräftar det den känsla jag alltid har haft att mitt förnamn är något udda.

  5. Alexander skriver:

    Isländsk trend

    Jag såg en notering om motsvarande trend även på Island och drog mig till minnes detta inlägg. För den som är intresserad av utvecklingen för Davíð och Guðrún på senare år:
    http://www.dv.is/blogg/lifandi-mal/2012/4/6/undir-oki-serislensku-bokstafanna/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>