Statsmän bland lingvister

 I samband med jordbävningen på Haiti skrev Björn Kumm i DN om Haitis tidigare president Jean-Bertrand Aristide:

Numera lever Aristide som politisk flykting i Sydafrika. Som god språkman har han lärt sig zulu och disputerat på afrikanska språk.

Wikipedia har nästan samma formulering:

 In South Africa, Aristide became an honorary research fellow at the University of South Africa, learned Zulu, and on April 25, 2007, received a doctorate in African Languages.

Med andra ord kan vi räkna Aristide som lingvistkollega. Men vad handlade hans avhandling om? På den här webbsajten vet man besked:

President Aristide's doctoral dissertation, Umoya Wamagama [The Spirit of the Words] studies and elaborates the linguistic relationship between Kreyol and isiZulu, through a methodology that is comparative, descriptive, investigative, analytic, and exegetic.  The thesis demonstrates that the African roots of Kreyol are very important for many reasons, not least of which is to help one understand the differences between the French and Haitians in their distinctive interpretations of liberteegalitefraternite, and tout moun se moun, in their respective revolutions.

While Haitian Kreyol is genetically related to French, the thesis concludes, isiZulu and the Haitian Kreyol are related through an ancestral psychodynamic and theological paradigm rooted in Ubuntu.

Det är väl oklart om Aristides avhandling kommer att lämna några djupare spår i lingvistikens utveckling. Sydafrikas dåvarande president Thabo Mbeki, kanske mest känd för sina originella åsikter om orsakerna till aids, hedrade i varje fall Aristide med sin närvaro vid hans promotion. 

Aristide är inte den förste statsmannen som också har varit lingvist. I det här sammanhanget kanske man först associerar till den senegalesiske politikern Léopold Sedar Senghor, som innan han blev president i sitt land skrev poesi men också faktiskt några lingvistiska artiklar varav en kan avnjutas här.  I Sverige kan man tänka på den socialdemokratiske finansministern Ernst Wigforss som disputerade på en avhandling om södra Hallands folkmål. Även diplomaterna Gunnar Jarring och Sture Linnér kan nämnas i sammanhanget. Fler exempel finns i Micke Parkvalls internationella kioskvältare Limits of Language.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Statsmän bland lingvister

  1. Harald skriver:

    En av Mugabes sex (!) examina ska visst vara i Latin. Vore kul om nån kunde gräva fram hans uppsats(er) i det ämnet.

  2. en finne igen skriver:

    Finns det nån person som är mer känd bland lingvister än Jan Niecisław Ignacy Baudouin de Courtenay som en statsman:

     

    http://en.wikipedia.org/wiki/Jan_Niecis%C5%82aw_Baudouin_de_Courtenay

     

    Ja, han var inte en president i Polen, men nästan så. Och dock, fadern av fonologin!

     

     

     

     

  3. Östen Dahl skriver:

    Ivan Aleksandrovitj Boduen de Kurtene

     Jan Baudouin de Courtenay var onekligen en synnerligen framstående lingvist, som statsman hamnar han dock i samma kategori som Einstein — som tackade nej till att bli president i Israel (ja vem vet hur det hade gått om han hade sagt ja?). Baudouin de Courtenay var alltså presidentkandidat i Polen 1922 men blev utslagen i tredje omröstningen — enligt Wikipedia hade han inte blivit tillfrågad om sin kandidatur och ryska Wikipedia säger till och med att det var mot hans vilja. Innan dess hade han hunnit vara professor nästan överallt i det tsarryska imperiet. Han hade diverse radikala politiska åsikter och kämpade bland annat för de nationella minoriteternas rättigheter — det var också minoritetsorganisationerna i Polen som ville ha honom till president. Polska Wikipedia ger den intressanta upplysningen att han förutom att vara esperantist föreslog att jiddisch skulle bli obligatoriskt i alla polska skolor. I samma Wikipediaartikel tillskrivs han dessutom följande fortfarande rätt aktuella åsikt: "Ingen Warszawapolitiker, som skulle vilja förvandla kasjuber, schlesier och vitryssar till polacker, har rätt att känna sig kränkt av att tsarregimen vill göra polackerna till ryssar."

    Jag undrar om Micke i sin rekordbok har med lingvister med ståtliga namn? Baudouin de Courtenay ligger nog rätt bra till på en sådan lista (Baudouin är alltså en del av efternamnet). I Ryssland hette han officiellt "Ivan Aleksandrovitj Boduen de Kurtene". Hans dotter, som utmärkte sig som etnolog, lade för säkerhets skull till några av sina mäns efternamn och hette sålunda Cezaria Baudouin de Courtenay Ehrenkreutz Jędrzejewiczowa. 

  4. Pingback: Ibland är det mindre roligt att vara lingvist | LINGVISTBLOGGEN

  5. Rune skriver:

    Om man nu nämner Boduen de Kurtenes dotter, bör det kanske tilläggas att hon i första äktenskapet var gift med Max Vasmer, som med sin ryska etymologiska ordbok gjort stora tjänster några generationer av ryskstuderande.

  6. Jan-Olof skriver:

    Jag är helt medveten om att detta är fullkomligt avämnes men eftersom den här tråden återupplivades tar jag chansen ändå: I kategorin ståtliga namn är det nog svårt att slå fransmannen Albert Étienne Jean-Baptiste Terrien de Lacouperie, mest verksam i Storbritannien. Han borde nog kommas ihåg för en annan sak med, i boken "The languages of China before the Chinese" (London 1887) finns det visserligen en del påståenden om kinesiska och andra språk som  inte verkar särskilt trovärdiga numera men en sak är påfallande modern: han klassifierar språken efter deras "ideology", tex."Genitive+noun", "Noun+genitive", "Object+subject+verb"  (och räknar upp alla sex möjligheter), För varje språk ger han dess "ideological index", dvs en ordföljdstypologi. Däremot tror jag inte han hittar några "implikationsuniversaler", men det ser ju ändå ganska Greenbergskt ut, 75 år innan Greenberg.

    Kanske har andra också tittat på ordföljd på det här sättet, jag har inte så mycket koll på historien där.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>