Hur många ord för snö hade de nu egentligen, eskimåerna?

Just hemkommen från ett härligt vårvinterväder i Bergen fann jag min tomt full av snö, så nu borde jag egentligen gå ut och skotta, men så läste jag i Expressen att Leif GW Persson på tal om snön säger att det är föga förvånande att "en genomsnittlig eskimå lär ha sjutton olika ord för snö". Nu får det väl sägas att frågan om inuiternas ord för 'snö' är lite uttjatad, men när en så auktoritativ person som Leif GW yttrar sig så undrar man förstås varifrån han har detta exakta tal — 17, och dessutom tyckte jag att det där med "en genomsnittlig eskimå" var lite innovativt fast inte helt PC. Så jag började söka efter uttryck av typen "n words for snow" där n är ett heltal större än 10 (det blev alltför konstiga resultat om man tog lägre tal) och gjorde den intressanta upptäckten att det knappast finns något rimligt eller orimligt stort heltal om vilket det inte har påståtts att eskimåerna har just detta antal ord för snö. Efter en stund blev jag förstås lite trött på projektet — just när antalet såg ut att gå ner hoppade det upp igen på ibland drastiska sätt, så efter ett tag nöjde jag mig att kolla jämna tal. Så småningom minskade trots allt siffrorna och de träffar man fick såg ut att vara mindre seriösa så jag slutade när jag kom till 100000. Så här blev alltså resultatet: 

 

 

Värde på n       Antal träffar
11 6
12 240
13 356
14 191
15 183
16 804
17 151
18 3460
19 204
20 1860
21 122
22 3030
23 1380
24 546
25 170
26 89
27 372
28 644
29 169
30 654
31 1780
32 209
33 8
34 488
35 270
36 205
37 747
38 107
39 1340
40 9500
41 5
42 912
43 79
44 5
45 8
46 4
47 1220
48 6
49 3940
50 3730
51 2
52 4710
53 8
54 8
55 3
56 5
57 19000
58 5
59 1
60 361
61 0
62 0
65 5
70 205
80 394
90 346
100 19900
150 100
200 2160
300 536
400 1450
500 9330
1000 1410
2000 10
3000 3
5000 1
10000 127
100000 2

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

17 kommentarer till Hur många ord för snö hade de nu egentligen, eskimåerna?

  1. osovega skriver:

    För några år sen slog jag upp ordet "snö" i en ordbok för lulesamisk. Det var ganska många ord som där radades upp. De flesta snöfenomen som togs upp är ganska välbekanta, men att därifrån aktivt använda dem ligger det en skillnad i.
    Orden kan läsas i detta blogginlägg: http://osovega.blogspot.com/2007/03/sn-p-lulesamisk.html

  2. Östen Dahl skriver:

    Insnöat

     Yep. Samiska språk brukar också nämnas i sammanhanget. Nu finns det risk att vi kommer ut i djup snö här… men en grundläggande svårighet ligger i att man inte gör klart om "ord för snö" betyder "ord som skulle kunna användas som översättning av ordet 'snö'" eller om det betyder "ord vars betydelse har med snö att göra". Om man menar det första, är det nog så, som bland annat Geoff Pullum har skrivit om (även om han inte var först), att de arktiska språken har sisådär mellan ett och fem ord, men om man menar det andra, så kan de säkert ha hundratals. Inkluderar man dessutom fraser så kan det bli ännu fler. Å andra sidan, som också brukar nämnas i denna något tjatiga diskussion, har svenskan och engelskan också rätt många snörelaterade ord och uttryck. Vad jag ville visa på här var det något märkliga förhållandet att så många människor uppger ett exakt antal snöord, och att detta exakta antal verkar vara helt godtyckligt. Inte nog med det, en påfallande stor del av träffarna har formen "Eskimåerna har som bekant n ord för snö" eller liknande, det vill säga just det tal som vederbörande nämner framställs som det allmänt bekanta antalet snöord i eskimåernas språk. För övrigt talar eskimåer/inuiter (liksom samer) inte ett utan ett flertal språk, vilket gör antagandet om ett exakt antal ännu knepigare. (Man kan förstås få fler ord om man lägger ihop vad man hittar i de olika språken.)

  3. Martin Persson skriver:

    Germanerna har 90000 ord för mat

    Sedan borde det vara så att det för eskimåerna, som tidigare mest livnärde sig på fiske och säljakt, kunde vara intressant att veta om det var skare eller blötsnö när man skulle ta sig fram till iskanten eller vaken. För "de lappar i nordanlanden", skridfinnarna,  som hade renar som behövde beta var det av yttersta vikt att känna till snöns beskaffenhet i detalj, så om det ginge att räkna snöord, vunne nog samerna i alla fall över inuiterna. Jag har en hel bok med en oherrans massa glosor i ämnet, men många av dem ser ut att vara sammansättningar.

    - Nu ska det bli skare.

    -Ska're?

  4. Helena skriver:

    Räknar man sammansättningar så kan ju även svenskan komma upp i hur många som helst.

  5. Kristin skriver:

    Sär skrivning ;)

    Jag har en fråga till er. Finns det någon forskning på om särstavning är vanligare i Skåne än i övriga Sverige? Jag är inflyttad här och har märkt att många skåningar uttalar ihopsatta ord så att det låter som att de inte alls sitter ihop. Exempel: döfin och blickstilla där det liksom låter som att de säger dö fin samt blick stilla. Min tanke var att det kanske är svårare då att veta vad som ska vara ihopskrivet och vad som inte ska vara det?

  6. Östen Dahl skriver:

    Svar till Kristin

    Det där var för mycket off-topic för att besvaras i denna tråd. Möjligen kan någon av oss återkomma i ett annat sammanhang, om vi kommer på något vettigt att säga i saken.

  7. Kalle skriver:

    PC

    PC, vad är det? Du syftar väl aldrig på "politiskt korrekt", vilket väl rimligen borde förkortas pk enligt konventionen.

  8. Östen Dahl skriver:

    Personlig computer

     Jo det är precis vad jag menar. Det är klart att man kan skriva "PK" också om man vill men i konsekvensens namn bör man då också skriva "PD" i stället för "PC" i betydelsen "persondator".

  9. Lugubert skriver:

    Snö

    Jag har haft mycket nöje av G.K. Pullum: The Great Eskimo Vocabulary Hoax and Other Irreverent Essays on the Study of Language.

  10. Rasmus skriver:

    PC

    I och för sig känns väl förkortningen PC lite mer upptagen än förkortningen PK i svenskan…

  11. Christian R. conrad skriver:

    Va -- behöver det här utredas igen???

    Vill ni på allvar påstå att ni inte läser Language Log alls? Där har Geoffrey Pullum (jfr "Lugubert"s kommentar ovan) och hans kolleger ju utrett dessa "snowclones" i, tja, över ett halvt decennium tror jag. Meed Google-sökningar på längden, tvären, härsan, tvärsan och snedden (båda diagonalerna). Annars så läste jag nyligen en bok av någon Micke någonting (Något om "lagom" och myter hette den visst), som hade ett helt kapitel om det här, där han bland annat nämner att även svenskan, mycket på grund av sina sammansättningar  (jfr Helenas kommentar ovan) också kan sägas ha ett otal ord för snö (och allting annat med).

     

    Inte för att jag vill påstå att du skulle ha fel, det är förstås helt rätt allt du säger — jag menar bara att det inte just skulle ha behövts någon "original research" om det.

  12. Östen Dahl skriver:

    Jodå, vi har alla läst Geoff Pullum

     Men hallå, Christian. Vem är det du tilltalar med "ni" i ditt inlägg? I den här tråden var det jag och inte Lugubert som först nämnde Geoff Pullum. Det verk Lugubert refererar till kom redan 1991, långt innan Language Log var påtänkt, och innan dess hade Pullum haft en slags pappersblogg i tidskriften Natural Language and Linguistic Theory där han först tog upp saken. — Sen var jag inte från början ute efter att diskutera hur många ord de eskimåiska språken har för snö, även om några läsare uppfattade saken så. Poängen med mitt inlägg var att visa att i stort sett alla heltal har figurerat i påståenden om snöord. Du har förstått rätt om Language Log såtillvida att de har pratat om det ganska mycket — nu fick jag ca 100 träffar när jag sökte, och jag orkade inte läsa allihop, så kanske de någonstans har gjort precis denna poäng. I så fall får jag avsäga mig alla anspråk på originalitet. Men så sa jag ju faktiskt också att frågan var lite uttjatad.

  13. Christian R. Conrad skriver:

    Huj då, f'låt.

    Där läste jag allt bra slarvigt; uschäkta, felåt felåt, va' ja' bar mej klumpi't åt. (0 poäng för att placera citatet.)

    Där fick jag minsann lära mig ett och annat; hade t.ex. ingen aning om att professor Pullum varit igång i frågan sååå länge! För mig känns ju "sedan 2003" för sjuttsingen som ungefär synonymt med "sedan Hedenhös" (d.v.s. åtminstone i nätsammanhang). Och nej, frågan är väl egentligen bara m.e.m. uttjatad på engelska; in Swedish har jag inte sett den nämnd just alls förut (annat än möjligen som förklaring till någon länk just till LL).

    Slutligen: Jo, det måtte väl ha varit avsett som ett (liksom delvis anonymiserande?) kollektiviserande "ni", men eftersom det i princip var en kommentar till det ursprungliga blogginlägget kom det väl i praktiken att avse, ööh… Er, herr Dahl. (Och då avskyr jag själv ändå det bodknoddiga ny-niandet!)

    Som sagt, förlåt. Det var inte meningen att låta så där ogin som jag tyvärr gjorde.

  14. Vän av ordning skriver:

    Titulatur

    Om vi nu tvunget ska hålla på och diskutera titulatur, kan det vara på sin plats att poängtera att "herr Dahl" nog är fel tilltal. Om man absolut ska hålla på med sådant, bör det heta "professor Dahl".

  15. Christian R. Conrad skriver:

    Titulatur

    Visst; f'låt igen, professorn.

     

    Fast, "Vän av ordning": Det kan man väl bara kalla honom om man vet att det är det han är.

     

    Och det ska man väl, om man aldrig hört talas om karln, inte a priori antas behöva anta, eller…?

  16. Östen Dahl skriver:

    Vän av ordning

    Nej men "Vän av ordning" är en klassisk insändarsignatur som nog ingen har använt på allvar på rätt länge. Jag läste en gång i tiden ett kåseri av Hasse Z där ett antal påhittade insändare alla var underskrivna av "Vän av ordning" eller "Vän av rättvisa". Den brittiska motsvarigheten är "Disgusted of Tunbridge Wells". En engelsklektor på Göteborgs universitet undertecknade ett meddelande till studenterna på detta sätt, jag trodde länge att han faktiskt kom från Tunbridge Wells tills jag förstod att det var ett stående uttryck.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>