Tåget ankommer (i) Stockholm

Signaturen Conny har skrivit till spalten "Brev till Språkpolisen" i Språktidningen tyckandes att det är "kaka på kaka" att säga "tåget ankommer till xx" i stället för bara "tåget ankommer xx", som han själv skulle säga. Själv uppfattar jag den senare konstruktionen som aningen elliptisk och blev därför lite förvånad över att det skulle vara den som är normen, så jag gick till Svenska Akademiens Ordbok för att få se hur det har varit historiskt sett. Artikeln ankomma är så tidig som 1898 men faktum är att den överhuvudtaget inte nämner möjligheten utan preposition. I stället citeras ett exempel från 1731: "Til Stralsund var han ankommen d. 9 innevarande." Dessutom omtalas en konstruktion som uppges vara tyskpåverkad men "numera föga br[uklig].", där man använde en befintlighetspreposition (i, på, vid etc.) som i följande exempel från 1630: "The Lübeskas Sendebudh woro ..nu vthi Swerige ankomne." Det ser alltså ut som om man hade gått från i till till till ingenting alls. Det är i och för sig inte unikt att äldre konstruktioner uppfattas som nymodiga och därtill felaktiga.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Tåget ankommer (i) Stockholm

  1. Martin skriver:

    "från i till till till" :)

  2. Östen Dahl skriver:

    Kursivering fattas

    Ja det skulle ha varit kursiverat men det ser ju roligare ut så här så jag låter det stå.

  3. Anders Lotsson skriver:

    Vad ankommer ankommer

     Ordet ankommer är skriftspråkligt. I spontant tal säger man "tåget är framme i Norrköping klockan tre" eller bara "tåget är i Norrköping klockan tre".

     

    Att ta bort prepositionen låter som något slags militärspråk. 

     

     

  4. Johan skriver:

    I tågens högtalarsystem tycker jag mig bruka höra "ankomma" utan preposition. Och då brukar jag också tänka att det låter som militärspråk. Men sagde Conny kanske tycker att normen är vad proffsen, dvs. tågutroparna, säger snarare än hur kreti och pleti uttrycker sig?

  5. Östen Dahl skriver:

    Vi ankom staden

    Jo, "ankommer Stockholm" är definitivt tågutroparjargong eller militärspråk. Om man googlar ser man att "ankommer till Stockholm" är betydligt vanligare. Och framför allt går den prepositionslösa varianten nästan bara med propriala toponymer, förlåt, egennamn för platser. "Ankommer staden" är nästan icke förekommande.

  6. Jon skriver:

    \"Vi anländer Lund om fem minuter...\"

    Blir ännu fånigare om man istället för ankomma använder ordet anlända. "Tåget anländer Lund om fem minuter". Dagisspråk, möjligen gulligt om en fyraåring uttrycker sig så.

  7. Mikael Parkvall skriver:

    Om det är SJ det handlar om, vill jag hävda att samtliga uttalanden av denna typ är ogrammatiska om de inte uttrycks i irrealis.

  8. Staffan skriver:

    Jag har också tidigare funderat på detta och tänkt att ankomma borde vara att man kommer an en plats, men i uttrycker "det kommer an på" är det ju också preposition, så det kanske följer nog princip när det gäller plats. Spännande.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>