Katastrofala ord och uttal

Katastrofer får ju ibland för många hittills okända orter (eller alternativt nya uttal av dessa) att fastna i folks medvetande — jag hade tex aldrig hört talas om “Pucket” före tsunamin häromåret.

Nu är det Haiti som gäller, och de flesta vet nog vid det här laget vad både landets huvudstad en invånare i landet heter. Förutom nåt enstaka “haitian” har det sistnämnda funkat fint i medierepporteringen, liksom i stort sett det förstnämnda.

Intressant är dock det sporadiska portoprẽ som jag nu hört två gånger — alltså som om orten hade stavats Port-au-Prin’.

Det får väl sorteras in under avdelningen hyperkorrektioner, tillsammans med sådant som vårt hävdvunna svenska uttal av entrecôte — som jag i alla fall misstänker har sitt ursprung i tanken att “man ska väl alltid stryka ett halvdussin eller så bokstäver i slutet på varje franskt ord”. (Eller om det nu är oviljan att uttala /ko:t/ för att det låter för snuskigt som ligger bakom?). Oavsett vilket, får man väl säga att det numera heter “angtrekå” på svenska — man kunde bara önska sig att stavningen också skulle anpassas därtill.

Häromveckan var fotbollslandslaget från Togo också utsatt för obehagligheter, såtillvida att det blev beskjutet. Påfallande där var att åtminstone etermedierna till varje pris försökte undvika ett nationalitetsadjektiv. Det hette “Togos landslag”, “landslaget från Togo” och till och med “togofotbollslaget” (sic), gissningsvis för att man osäker på hur en invånare i Togo bör benämnas.

I min idiolekt, lliksom även i preskriptiva sammanhang, heter en sådan “togoles”.

Och på tal om tsunamier, jordbävningar och annat elände, så har jag också nu för första gången hört att “stormen Gudrun ö-delade stora delar av Småland”. Och jodå, med tydlig sammansättningsaccent.

Slutligen två nya spännande anglicismer, varav den ena hörts i just jordbävningsrapporteringen: “Flygplan landar och tar av ideligen här“ och “Låten var ursprungligen intrumental, alltså utan vokaler”.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Katastrofala ord och uttal

  1. David skriver:

    Tjävre

    Samtidigt ser man ju ofta stavningen "entrecoté" för entrecote (som enligt SAOL inte har nån cirkumflex, intressant nog). Den som producerar en sådan stavning gissar väl att det ska vara ett diakritiskt tecken där nånstans, och väljer då det tecken och den placering som är vanligast i svenskan vad gäller franska lånord, utan att tänka på hur det påverkar uttalet.

    Vi kan ju också till hyperkorrekta uttal lägga uttalet /tjävre:/ (eller /tjevre:/) för den franska getosten, som om den hade stavats chevré istf. chèvre.

  2. Martin Persson skriver:

    Jag står här och läser på en lapp och ser ordet  "begé". Jag tror, men är inte riktigt säker, att det är en färg.

    Tuffaste nationaliteterna är monegaskerna och ivorianerna.

  3. Östen Dahl skriver:

    Rekursiv slutljudsstrykning

    Stavningen "entrecoté" får 17700 träffar på Google, om man nu ska tro på det… men även "entrecot" och "entreco" förekommer. Möjligen handlar det om en rekursiv användning av den förmodade franska uttalsregeln att sista bokstaven i ordet inte ska uttalas — vilket får till resultat att många franska ord försvinner helt.

    För övrigt kan man fundera över grevéosten som ju är en svensk uppfinning.

  4. inga johanson skriver:

    instrumental ?

     Låten var ursprungligen intrumental, alltså utan vokaler  ?

     

  5. Mikael Parkvall skriver:

    "Intrumental" ska nat's vara "instrumental". Alltså "without vocals".

  6. Kenneth Nyman skriver:

    Att uttalas eller inte uttalas...

    Å andra sidan har jag mer än en gång den senaste tiden noterat hur svenskar uttalar "mycket" med hörbart t. (Har det varit så länge, eller är det bara jag som blivit mer uppmärksam?) Kanske är det borttappade utländska slutbokstäver som "återanvänds" i svenskan…

  7. inga johanson skriver:

    instrumental!

     Tack för ändring, intru'  blir så pinsamt på esperanto.

  8. Mikael Parkvall skriver:

    Å andra sidan har jag mer än en gång den senaste tiden noterat hur svenskar uttalar "mycket" med hörbart t. (Har det varit så länge, eller är det bara jag som blivit mer uppmärksam?) Kanske är det borttappade utländska slutbokstäver som "återanvänds" i svenskan…

    Nu är ju detta tämligen off-topic (kanske ska göra det till en egen tråd), men mitt intryck är precis som ditt att uttal av den här typen är rätt nya, eller — kanske rättare — har vuxit i popularitet.

    Några av mina studenter gjorde just ett arbete om saken, som bekräftade mina intuitioner. Ska se om jag kan gräva fram det.

  9. Mikael Parkvall skriver:

    Listan växer

    Några tillskott under de senaste dagarnas rapportering:

    poʈopɹɪns, pwertoprɪns, portoprɑ̃s

  10. Lotten Bergman skriver:

    Vokalerna!

    Det instrumentala utan vokaler var ju en helt underbar anglicism! Minns du var du hörde det?

  11. Mikael Parkvall skriver:

    Lotten: I detta progarm, 21:30 in i sändningen. DJ Sleepy presterar just innan för övrigt ett extremt skriftspråkligt är. (Som synes var mitt citat inte hundraprocentigt korrekt, men poängen med "utan vokaler" är ju det viktiga).

     

  12. Mikael Parkvall skriver:

    Idag fick vi lära oss att valutan tydligen heter /gɜɹd/. Åtminstone är det den som används i stadsdelen Downtown (!). Det lokala uttalet /gu:d/ borde knappast erbjuda några problem för en svensktalande, men då skulle man ju förstås riskera att ge sken av att Haiti vore något så bisarrt som ett icke engelsktalande land.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>