Årets genombrott?

Tidskriften Science gör varje år en lista på de tio största vetenskapliga genombrotten under det gångna året. Eftersom listan kommer före jul räknar man tydligen kallt med att inga genombrott äger rum under mellandagarna. 2009 års lista presenteras i Dagens Nyheter idag över ett helt uppslag, dock endast i pappersupplagan. 

I år är nummer ett  fossilet Ardi som har hittats i Etiopien och enligt DN-artikeln är "vår äldsta kända förmoder som levde för 4,5 miljoner år sedan". Att Ardi är vår förmoder är väl inte helt etablerat (det påstår man inte heller i Science) men i alla fall är det klart att hon kastar ljus över vår härstamning. Det kan noteras att Ardi faktiskt hittades redan 1994 och att genombrottet består i att forskningsresultaten publicerades i Science (hmmm…) tidigare i år. 

DN:s vetenskapsredaktör Karin Bojs har också frågat några svenska universitetsrektorer om vad de tycker är "årets rön" från deras universitet. Via Per Larsson på SU:s kommunikationsenhet hamnade den här frågan också i min inbox, eftersom Per tyckte att också samhällsvetenskap och humaniora borde vara med. Mitt svar blev att forskningen inom våra ämnen nog inte är sådan att man kan peka ut "årets genombrott". Om det görs några genombrott tar det i allmänhet rätt lång tid innan de accepteras och blir allmänt erkända som sådana. Frågan är om detta faktiskt inte också gäller för naturvetenskapen. Som bekant ville Alfred Nobel att hans priser skulle belöna dem som gjort upptäckter "under det förlupne året". Detta är en punkt i testamentet som eftervärlden högaktningsfullt har struntat i. Nobelpriset går ofta till upptäckter som gjordes flera decennier tidigare; man får vara glad om de som gjorde dem fortfarande är i livet och vid sådan hälsa att de kan ta emot priset. 

Jag har också funderat på vad för genombrott i språkvetenskapen som skulle kunna jämföras med upptäckten av Ardi. En ganska direkt parallell är när hettitiskan i början av 1900-talet placerades in i den indoeuropeiska språkfamiljen som dess äldsta belagda medlem. Men liksom i fallet med Ardi tog det rätt lång tid. Norrmannen Jørgen Alexander Knudtzon var först med hypotesen att hettitiska var ett indoeuropeiskt språk — det var redan 1902, men eftersom han inte hade så mycket material att bygga på blev det inte allmänt accepterat. Så först när man hade hittat en hel massa kilskriftstavlor med hettitisk skrift kunde tjecken Bedřich Hrozný 1915, mitt under första världskriget, slutgiltigt visa att Knudtzon hade rätt, men allmänt erkänt blev det inte förrän efter krigsslutet. Så man kan undra när genombrottet faktiskt skedde. Och Knudtzon är nog ganska bortglömd, åtminstone står han varken i Nationalencyklopedien eller svenska Wikipedia.

I Nordisk Familjeboks uggleupplaga från 1909 står ingenting alls om hettitiskan, däremot har de fått en rätt lång artikel i supplementet från 1924. Följande mening hämtad därifrån är intressant i det här sammanhanget, eftersom den visar att upptäckten inte ens då var okontroversiell: 

Hroznys indoeuropeiska teori har blifvit häftigt bestridd, och onekligen har han på det etymologiska området gått rätt dilettantiskt till väga, men hans åsikt om språkets väsentligen indoeuropeiska byggnad låter sig näppeligen kullslås och accepteras i princip af allt flera forskare.

Så, Karin Bojs, om du kommer tillbaka om tjugo år kan vi i bästa fall tala om vilka genombrott som ägde rum i språkvetenskapen under 2009.

 

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Årets genombrott?

  1. David skriver:

    Linear B

    När Ventris lyckades visa att Linear B var en form av grekiska måste väl detta ha varit ett tämligen snabbt genombrott.

  2. Östen Dahl skriver:

    Linear B

    Jo, jämförelsevis… men detta hittade jag om John Chadwick på engelska Wikipedia:

    After the war he was on the staff of the Oxford Classical Dictionary before beginning a Classics lectureship at Cambridge in 1952. That year he began working with Ventris on the progressive decipherment of Linear B, the two writing Documents in Mycenean Greek in 1956 following a controversial first paper three years earlier. Chadwick's philological ideas were applied to Ventris' initial theory that Linear B was an early form of Greek rather than another Mediterranean language.

    … så inte ens där var det helt ögonblickligt.

  3. Harald skriver:

    Genombrott

    Ögonblickligt eller tämligen snabbt är ju hårklyveri. Det intressanta med Ventris genombrott var ju att språket faktiskt var (en typ av) grekiska, en hypotes som inte var ny eller unik men som var rejält nersnackad at the time.

    För övrigt tycker jag Ventris och hettitiska är extremt eurocentriska exempel. Om det är något som har med skrift att göra som under 1900-talet vänder upp och ner på världsbilden är ju att eurasien inte är den enda kontinent där det gjorts oberoende uppfinning av skrift. Men vem man ska utse som breakthrough-människa i dechiffreringen kanske är en svår fråga.

  4. Östen Dahl skriver:

    Mera genombrott

    Nu var det inte min avsikt att leta upp det största genombrottet i lingvistikens historia, jag var mer ute efter något som liknade fyndet av Ardi — som väl inte heller är det största genombrottet inom evolutionsbiologin, förmodar jag. Och den viktigaste poängen är ändå att om det överhuvudtaget finns något som kan kallas "genombrott" i lingvistiken så tar de tid och är ofta föga uppmärksammade medan de pågår — och inte heller har de för det mesta karaktären av "upptäckter" i den meningen att man hittar något konkret i stil med ett fossil eller ett skrivet dokument. 

    Haralds exempel är fortfarande en aning eurocentriska eftersom de forskare som var inblandade i dechiffreringen av de mesoamerikanska skriftsystemen (som jag antar han menar) var av europeisk härkomst. Så låt mig istället peka på ett tidigt genombrott i lingvistiken som garanterat inte är eurobaserat, nämligen Paninis (eller någon av hans föregångares) introduktion av nollbegreppet i lingvistiken, vilket ibland påstås ha föregått nollans införande i matematiken (det skedde i alla fall också i Indien vid ungefär samma tid).

  5. Martin Persson skriver:

    Bort från ämnet: Utan att egentligen veta något om saken undrar jag om inte även Afrika (dvs Egypten) också brukar nämnas som oberoende skriftuppfinnarvärldsdel.

  6. Östen Dahl skriver:

    Hårklyverier

    Ja, Egypten ligger onekligen i Afrika — men egentligen visar det bara att den traditionella indelningen i världsdelar inte är så relevant här. Både den hettitiska och den egyptiska kulturen var ju delar av samma kultursfär i östra Medelhavsområdet som sträckte sig över tre världsdelar. Jag var frestad att påpeka att exemplet med hettitiskan inte gärna kunde vara "extremt eurocentriskt" med tanke på att hettiterna faktiskt bodde i Asien, men Harald skulle förmodligen ha ansett detta vara hårklyveri och han skulle ha haft rätt. Han talade ju också om Eurasien som en kontinent, men i konsekvensens namn borde han då också ha talat om eurasiatocentricitet, eller vad det nu kan heta. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>