Förvirrande om arameiska från Språkrådet

Språkrådet presenterar på sin webbsajt "månadens språk" — ett lovvärt initiativ. Men ibland är presentationerna inte så lyckade. Det senaste språket är arameiska. Förutom att framställningen av arameiskans historia är mer förvirrande än upplysande missar man helt att säga något om arameiskan i Sverige. Enligt texten finns stora grupper arameiska modersmålstalare "bl.a. i Syrien, Irak och USA" — inte med ett ord nämns att det finns uppåt 20 000 talare i Sverige och att arameiska därmed är ett betydande invandrarspråk, fast det sällan figurerar under beteckningen "arameiska" utan kallas för "assyriska",  "syrianska", "kaldeiska" eller "keldanska" (inget av de här namnen nämns i Språkrådets text). Arameiskan har många varieteter (Ethnologue anser att det handlar om 19 skilda språk) och terminologin är kontroversiell och tämligen förvirrad.

Språktidningen innehöll för något år sen ett par artiklar om arameiska (sammandrag här och här) som nog får sägas vara mer informativa än Språkrådets text.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Förvirrande om arameiska från Språkrådet

  1. Karin Almbladh skriver:

    "Arameiska"

    Det finns åtskilligt att säga om arameiska.

    Arameiska är en av huvudgrenarna bland de semtiska språken och den delas in i en östlig och en västlig gren. Till den västliga grenen hörde, för två tusen år sedan. bl a dialekterna i Palestina – Jesu modersmål var en av dessa västliga dialekter. Idag talas moderna varieteter bara i några byar i dagens Syrien. Den största språket i den östliga grenen är syriska. "Klassisk syriska" är liturgiskt språk bland några orientaliska kyrkor och den finns också en omfattande medeltida litteratur på klassisk syriska. "Kaldeiska", "syrianska" och "assyriska" är benämningar på moderna talade dialekter som skiljer sig fonetiskt och grammatiskt från klassisk syriska – benämningarna hänger samman med de talandes kyrkliga tillhörighet. En annan dialekt ät turabdinska som talades i Turkiet – Sverige är ett centrum för forskning om den dialekten. Ett annat språk inom den östliga grenen är språket i babylonska Talmud som växte fram bland judarna i Irak och som avslutades på 600-talet. En talad varietet av denna judiska arameiska fanns bland de judar som lämnade Irak på 1950-talet för Israel – det torde vara på utdöende nu.

    Karin Almbladh (som är semitist)

  2. Östen Dahl skriver:

    Mer förvirring

    Hm, Karin, det låter i ditt inlägg som om syrianska, assyriska och turabdinska är olika dialekter. Men på Språktidningens webbsajt uttalar sig Jean Azar på följande sätt:
     
    Jag talar nyarameiska. Eller snarare en dialekt som kallas turabdinska. Men jag skulle aldrig komma på tanken att säga det. Därför säger jag: ono gmjghälno suryoyo: Jag talar syrianska. Men min kusin, som också kommer från Libanon, och talar samma dialekt av nyarameiska som jag, säger att hon talar assyriska.
     

    Så alltihop verkar vara samma dialekt? Kan du reda ut det här? 

  3. Karin Almbladh skriver:

    Arameiska

    Turabdinska är en egen dialekt, från Turkiet, annorlunda än assyriska, från norra Irak. jag tillstår att jag inte känner till skillnaden mellan assyriska och kaldeiska (båda från Irak), men jag betvivlar att de är identiska. Syrianska är en samlingsbeteckning för olika syriska talade dialekter, närmast en översättning av suryoyo.

    Det är förvirrande, medges – och jag tillstår att jag inte kan allt finlir. Men det finns specialister i Uppsala och Lund som kan det hela i detalj.

     

  4. Karin Almbladh skriver:

    Arameiska (PS)

    Vi kan väl vara överens om att Språkrådet borde kontaktat specialisterna i Uppsala eller Lund?

  5. Östen Dahl skriver:

    Finlir

    Ja, tills vi hittar någon som vågar sig på finliret, så tror jag att det man kan konstatera är att vad talarna kallar sina språk inte alltid stämmer med hur språkvetare skulle vilja indela arameiskan i dialekter — vilket framgår av citatet ur Språktidningen ovan.

  6. Karin Almbladh skriver:

    Arameiska

    Som avslutrning kan man konstatera att

    1) av arameiskan – detta en gång så vitt utbredda språk i Främre Orienten – återstår talade syriska dialekter som, till följd av omvälvningarna i regionen talas av fler människor i Europa, USA och Australien än i sitt ursprungsområde

    2) att det (som Du påpekade) de som talar ett visst språk och språkvetare inte alltid är överens om vad man skall kalla ett språk.

    Trevlig Helg!

  7. Jannie skriver:

    De olika benämningarna på språket, dialekterna och folket har delvis politiska grunder och i vissa fall religiösa grunder dvs. tillhörighet i en viss kyrka. Assyrierna/syrianerna/kaldeerna är som folk oavsett benämning alla kristna dock tillhör de olika samfund, allt ifrån ortodox, katolsk till protestantisk.
    Benämningen syrianska om språket används enbart i sverige, runt om i världen används syriac, aramaic och assyrian. Folkgruppen själva använder suryoyo,suroyo och soraya om sitt språk, vilket troligtvis är detsamma som syriska dvs syriac.
    Det är fel att lokalisera dialekterna till platser i de moderna staterna i mellanöstern. Benämningen assyrier används i huvudsak för hela folkgruppen som talar detta östarameiska språk och har sitt ursprung i Mesopotamien.
    Tur Abdin är en region i norra mesopotamien därav dialekten turabdinska. Staten Turkiet kallar dock inte området för Tur Abdin då de inte ens erkänner folkgruppen som etnisk minoritet.

  8. Östen Dahl skriver:

    Det är väl inte så konstigt att "syrianska" bara används i Sverige, eftersom det är svenska — och "syriac" är engelska åtminstone om man stavar det med stort S. Båda är försök att översätta "suryoyo" utan att det blir "syriska" eller "Syrian" som associeras med staten Syrien. Men det är onekligen lite konstigt att svenska "syriska" motsvarar engelska "Syrian" medan svenska "syrianska" (med en liknande avledningsändelse) blir "Syriac" på engelska. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>