Radiodiskussion om språkinlärning

Det har varit en diskussion i P1-morgon mellan Horace Engdahl och folkpartisten Helena von Schantz om det nu allmänt bekanta förslaget om engelskundervisning i årskurs 1. Bland annat tar man upp frågan om relationen mellan ålder och språkinlärning. Ungefär tre minuter in i programmet säger Helena von Schantz "hjärnforskarna säger att man lär sig språk effektivare ju yngre man är". Horace Engdahl säger emot:

det är inte hjärnforskarna som vet nånting om språkinlärning utan det är lingvisterna som vet nånting om språkinlärning
den här reformen företas på fri hand utan stöd i lingvistisk forskning som visar att man inte får nåra som helst fördelar av att börja lära sig ett språk i första klass jämfört med om man börjar lära sig tre fyra år senare
det är ju så att ju mer vi lär oss av vårt eget språk desto lättare är det för oss att lära oss andra språk
nu bortser jag naturligtvis från den språkinlärning som sker hos mycket små barn när dom vistas i en miljö som är helt och hållet uppfylld av ett visst språk

Jag tycker kanske att båda diskussanterna här visar prov på vad som i SvD-artikeln kallades "förenklad språksyn" – det finns inget enkelt samband mellan ålder och språkinlärning. Mot Helena von Schantz kan man säga att man inte utan vidare kan generalisera från inlärning av språk i en naturlig miljö till skolundervisning. Mot Horace Engdahl kan man säga att det å andra sidan inte finns några belägg för att inlärning av andraspråk och främmandespråk blir bättre "ju mer vi lär oss av vårt eget språk". Jag vet inte om Engdahl menar att man lär sig bättre ju längre man väntar; i så fall är det något som han knappast hittar stöd för i den lingvistiska forskningen. Att man har större chanser att lära sig ett språk ordentligt ju yngre man är gäller i varje fall för barn som flyttar till en ny språkmiljö (och inte bara då mycket små barn), vilket bland annat våra kolleger på Centrum för tvåspråkighetsforskning har visat. Det som Engdahl säger är ett påstående som ofta dyker upp i språkdebatten i olika varianter, men åtföljs sällan av hänvisningar till några konkreta undersökningar.

Sen säger Horace Engdahl ytterligare några saker som förtjänar att kommenteras. Efter att ha förklarat att engelskan minsann inte duger överallt (utan bara "i Norden och på några andra ställen") deklarerar han

det finns bara ett världsspråk och det är översättning

Uppenbarligen menar han inte detta bokstavligt eftersom översättning inte är något språk. Men det är faktiskt också lite svårt att hitta en vettig överförd tolkning av påståendet. Förmodligen vill han helt enkelt säga att översättning är ett sätt att göra sig förstådd som finns överallt. Men i praktiken är ju detta långt ifrån sant. Om jag till exempel skulle vilja utbyta tankar med en pirahãtalare lär det bli svårt för mig att få någon som kan tolka mellan oss. Och det gäller förmodligen för de flesta av alla 64 000 000 språkpar i världen. Det går naturligtvis lite lättare om man får gå omvägen över ett tredje språk – som faktiskt i väldigt stor utsträckning i så fall skulle bli engelska. (Fast med pirahãtalarna duger inte ens portugisiska, om man får tro Dan Everett.) Och i pirahãfallet gäller säkert det som Engdahl säger lite senare: "det bästa sättet att komma i kontakt med människor av en främmande kultur är att tala deras språk" – fast då får man (om man igen ska tro Dan Everett) satsa ett par decennier av sitt liv på projektet.

I det sammanhanget säger Engdahl också

- men deras språk är väldigt ofta inte engelska
det finns ju till exempel flera modersmålstalare av spanska än av engelska i världen

Nåja, skillnaden mellan spanska och engelska är inte större än att den ligger inom felmarginalen (en miljon enligt Ethnologue, som i och för sig inte behöver vara något sanningsvittne). Men viktigare är kanske att chansen är att de människor man vill komma i kontakt med inte heller talar något annat av de språk man har lärt sig. Inte ens Horace Engdahls femspråkiga tillkännagivande av Nobelpriset lär ha nått mer än 9,4 procent av världens befolkning på deras modersmål. (Kanske han skulle ha valt spanska i stället för ryska, så hade det blivit ett par procent till.)

Något tidigare säger Engdahl

på min tid lärde man sig åtminstone engelska tyska franska i skolan
det gör man inte längre
man lär sig framför allt engelska och så småfuskar man lite med ett eller två andra språk
man borde sätta språken på jämställd bas
det kan man inte göra på det här viset

Man kan undra vem "man" här är. De som läste tre språk när Horace och jag gick i skolan var de som gick på gymnasiet och det var inte mycket mer än tio procent av en årskull. (Jag kan inte hitta någon exakt statistik just nu.) Jag undrar om andelen som läser mer än ett språk i skolan verkligen kan ha sjunkit signifikant från den nivå som rådde då. Och någon jämställd bas har det aldrig varit mellan språken, de har alltid introducerats vid olika tidpunkter och lästs olika länge.
 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Radiodiskussion om språkinlärning

  1. Per-Åke Lindblom skriver:

    Två inlägg om språkinlärning

    Jag har skrivit två inlägg i Språkförsvarets blogg, som handlar om språkinlärning. Det första "Tidig inlärning av ett främmande språk är ingen utslagsgivande faktor"  är ett svar på Lena Ekbergs replik i Svenska Dagbladet den 23/11 2009. Det andra inlägget, "Svar till Hugo Lagercrantz", är ett svar på en replik av densamme i Svenska Dagbladet den 24/11 2009.

  2. José L Ramírez skriver:

    Vårt förhållande till engelska

    Att försvara modersmålsanvändning är viktigt. Horace har helt rätt i att underkastelsen under engelskan gör svenskar dummare. Doktorander skriver sin avhandling på engelska för att den ska bl mer läst. I själva verket blir avhandlingen snarare oläst. Det krävs mycket för att behärska ett främmande språk som det egna. Och att bara ha ett världspråk är idiotiskt. Horace tycker att man ska i så fall tänka på att spanska har fler talande än engelskan och Östen Dahl säger att det är en marginalfråga. Han har fått det om bakfoten. Spanskan (och även franskan och tyskan) är ett bättre reglerat språk än engelskan. Det första språket som reglerades efter latinet. Engelskan är ett sammelsurium. 
    Det är inget fel att lära sig och använda inte bara två utan tre språk. Men att göra språk till det enda gemensamma är korkat. Det gör också de engelsktalande dummare, Jag eftersom de ofta bara kan engelska och amerikans engelska är både fullt och jobbigt.
    Jag kan läsa på spanska allt vad ni kan läsa på engelska, och mycket till. Det finns framstående svenska forskare (t ex Ingemar Düring) som är kända i den spansktalande världen men är ignorerade i Sverige. Och främmande verk som inte är översatta till engelskan ignoreras i Sverige. Jag har varit fakultetsopponent vid avhandlingsdisputationer där författaren ignorerade det som har skrivit om ämnet i Sverige. Den engelskspråkliga diktaturen är ett av våra värsta åkommor.

  3. Martin Persson skriver:

    Nåja

    En bok skriven på ett språk med åtminstone en miljard presumtiva läsare torde ha större utsikter att bli läst än en som skrivs på ett språk med kanske tjugo miljoner möjliga läsare. (Nu får vi väl dra ned siffrorna, eftersom det handlar om avhandlingar och inte Dan Brown, men den neddragningen är rimligen proportionell.)

  4. Mikael Parkvall skriver:

    Vad innebär det att "Engelskan är ett sammelsurium", och vilken relevans har det i sammanhanget?

  5. Östen Dahl skriver:

    Marginalfråga?

    Jag använde inte ordet "marginalfråga" — vad jag sa var att skillnaden i antalet talare mellan spanska och engelska ligger inom felmarginalen. Frågan om spanska är mer reglerat än engelska har knappast med det att göra. Det är inte heller självklart att ett språk blir bättre för att det är strängt reglerat — förutom att man kan ifrågasätta regleringarnas effekt. Jag vet hur folk skriver spanska på bolivianska landsbygden och det är garanterat inte något som skulle vinna Real Academia Españolas godkännande. 
    För övrigt är det ingen som har argumenterat emot att det är bra att kunna flera språk. Vad jag gjorde var att kritisera vissa påståenden i diskussionen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>