Säregen anafori i Norrbotten

Jag tänkte jag skulle plocka den exakta texten från nätet, men där verkar den inte finnas där, och själva blaskan har jag slängt. Så det får väl bli ur minnet: Hursomhelst hade DN i fredags ett reportage om flyktingmottagandet i Övertorneå, och nämnde hur viktigt det var för nyanlända att “lära sig språket”. Varmed förstås avsågs svenska. Det intressanta var bara att det språk som nämnts tidigare i artikeln var tornedalsfinska, vilket nysvenskarna helt uppenbart inte förväntades lära sig.

Ur flyktingarnas synpunkt är det förstås rimligare att satsa på en vinnare (det skulle jag definitvt ha gjort själv), och det är ju åtminstone i yngre släktled si och så med kunskaperna i det inhemskaste språket även hos infödda tornedalingar.

Men ändå, situationen är intressant. Att uppmuntra inflyttning från annat håll är nog ett ganska bra sätt att ta kål på ett språk i kläm, även om jag på intet sätt vill insinuera att det är en bärande tanke bakom flyktingmottagandet i Tornedalen.

I Finland, där det ju också finns språk i en trängda situationer, är andelen invandrare som väljer svenska framför finska något högre än andelen svensktalande i landet som helhet, vilket jag tycker är ganska intressant. Fast i detta nu hittar jag förstås inte källan till det heller. Så därmed blev det aftonens tredje fakta utan annat stöd än mitt eget skakiga minne…

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Säregen anafori i Norrbotten

  1. Östen Dahl skriver:

    Komplex metates

    Jag tycker  mig minnas att det språk som Micke kallar "tornedalsfinska" i artikeln hade fått det intressanta namnet MIENKIELÄ. 

  2. Mikael Parkvall skriver:

    Svårstavadheten är för mig ytterligare en anledning till att föredra termen "tornedalsfinska".

  3. inga johanson skriver:

    mienkielä

    Jag delar upp ordet på så sätt för att minnas hur det stavas Mi – en – kiel -ä

  4. word skriver:

    meänkieli

    Och låt oss bara för ordningens skull notera hur det egentligen heter, för att minska risken för att den felaktiga formen ska fastna: meänkieli (= vårt språk, jmf. finskfinska "meidän kieli").

  5. Laurits skriver:

    Svenska är lättare än finska

    Som invandrare till Finland förstår jag ganska bra om invandrare här väljer svenskan framför finskan.
    Om man redan kan tala ett germansk språk (tex engelska) är det mycket lättare att lära sig svenska. Finska är ett intressant språk, men det kräver så jävligt mycket energi att lära sig det för att allting är så annorlunda.

    Att man måste kunna finska för att begå utanför österbotten är en annan sak…

  6. Östen Dahl skriver:

    Meänkieli var ordet sa Bull

    Ja jag förutsatte något optimistiskt att alla bloggens läsare var bekanta med språkets officiella namn meänkieli. Argumentet för att kalla det så är att det även talas utanför den egentliga Tornedalen. Ibland säger man norrbottensfinska. Men både ifråga om meänkieli och tornedalsfinska är det oklart om det inkluderar det som talas på Torne älvs östra sida. Ibland argumenterar man för att det är samma språk (för gemensamhetskänslans skull), ibland att det som talas på svenskt territorium är helt annorlunda (när man behöver ett argument för att det är ett eget språk).

  7. Vän av oordning skriver:

    Jag tycker faktiskt om svårstavadhet; därför föredrar jag termen tornionlaaksonsuomi. I Norge gör de det lite väl lätt för sig när de kallar sin finska varietet för kvensk. Det är fusk.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>