N-orden

Med anledning av att det har utkommit en bok med titeln "Afrosvensk i det nya Sverige" skriver Stefan Jonsson på DN Kultur om  "Nigger, Nogger, neger. Varför envisas svenskar med öknamnen?". Jag får väl från början göra reservationen att jag inte har haft tillfälle att läsa boken, så det får bli Jonssons version som jag utgår ifrån här. 

Varför slutar man inte använda de nedsättande beteckningarna när det finns alternativ, till exempel "afrosvensk", som "funkar lika bra och inte är nedsättande", frågar Jonsson med bokens författare och fortsätter:

Ja, varför envisas så många? Har Europa behov av att kränka Afrika? Att ”neger” är seglivat beror nog inte, som ofta sägs, på att ordet är rätt oskyldigt och ju har använts i alla tider, utan tvärtom på att alla sedan länge insett att ordet faktiskt är nedsättande och på att det i samhällets omedvetna alltjämt finns en föreställning om att vita människor har rätt att hålla svarta människor nere.

Det här är ingen ny diskussion, och det har sagts mycket både förnuftigt och oförnuftigt tidigare. Jag tycker också att man bör undvika ord som nigger och neger, med tanke på att de uppfattas så nedsättande som de gör. Men formuleringar som "alla [har] sedan länge insett att ordet faktiskt är nedsättande" förenklar verkligheten eftersom de ger intryck av att egenskapen att vara nedsättande är en inneboende egenskap hos vissa ord. Som de flesta vet ansågs neger för några decennier sen vara en helt neutral beteckning (ordet nigger har däremot nog aldrig varit rumsrent i svenskan). Detsamma gällde ordet negro i engelskan. Martin Luther King, som knappast kan beskyllas för att vara rasist, använde ordet flitigt. Problemet är förstås att ett ord, hur neutralt det än är, färgas av användarnas attityd till det ordet står för. Och eftersom användarna av ordet negro onekligen i stor utsträckning var rasister, så kom ordet att associeras med en rasistisk attityd. Under 60- och 70-talen försökte man då ersätta det med black — men efter ett tag började även detta ord anses nedsättande, vilket väl får sägas vara lite förvånande eftersom det hade föreslagits av de svarta själva. Nu ska det alltså heta African-American. Den föreslagna svenska beteckningen afrosvensk är väl snarast bildat efter mönster av Afro-American, som var populärt ett tag men nu tycks vara tämligen ute (det kanske gav för starka associationer till frisyrer).

Om afrosvensk får väl sägas att det inte kan ses som en direkt ersättning för neger eftersom det rimligtvis bara handlar om afrikaner som är bosatta i Sverige och då också rimligtvis sådana som inte har helt svart hudfärg. I och för sig är det väl bättre att klassificera folk efter den del av världen de kommer ifrån snarare än vilken ras de tillhör. Men behöver vi bunta ihop berbertalande marockaner med khoisantalande sydafrikaner och luotalande kenyaner? Tja, om de själva vill förena sig på det viset får de väl göra det. Men om vi vill tala om "personer av huvudsakligen subsaharisk härstamning", finns det då ett ord för det? Kanske det är så sällan vi verkligen behöver tala om denna kategori att vi kan nöja oss med en rätt klumpig omskrivning. Fast "subsaharisk" är eventuellt inte helt PC det heller… På Wikipedia läser man ett uttalande av en man vid namn Owen 'Alik Shahadah som tycker följande:

Sub-Saharan Africa is a racist byword for "primitive", a place which has escaped advancement. Hence, we see statements like “no written languages exist in Sub-Saharan Africa.” “Ancient Egypt was not a Sub-Saharan African civilization.” Sub-Sahara serves as an exclusion, which moves, jumps and slides around to suit negative generalization of Africa.

Ja, det är inte lätt…

Å andra sidan: Enligt danska Wikipedia har den danska konsumentombudsmannen förklarat att det danska ordet neger inte är nedsättande ty ""ordet "neger" har været almindeligt anvendt i mange år som den naturlige og neutrale betegnelse for et sort menneske."" Nederländska Wikipedia förklarar bestämt att den amerikanska diskussionen absolut inte går att överföra till nederländska förhållanden, eftersom neger är helt neutralt på nederländska. Norska Wikipedia förtäljer att 60% av norrmännen anser att neger är helt OK.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

19 kommentarer till N-orden

  1. Andreas skriver:

    Hur vanligt är det?

    Jag kan inte minnas när jag senast, innan ovanstående text, läste eller hörde något av n-orden, förutom "nogger" bredvid 88-an på en GB-skylt. Kan de här orden anses vanliga i dagens svenska?

  2. Östen Dahl skriver:

    Nej, det är inte så vanligt

    Bra fråga! För att se vad som rör sig i folkdjupen använde jag Googles bloggsökning och det verkar som om de flesta förekomster av neger (inklusive böjningsformer) är metaspråkliga, d.v.s. man diskuterar ordets användning — f.d. kvarteret Negern i Karlstad tycks vara den vanligaste förevändningen att göra detta. En och annan rent rasistisk kontext hittar man också om man letar. Och dit får man väl räkna de omskrivna användningarna inom polisväsendet. Dock bör sägas att neger ändå är betydligt vanligare än afrosvensk.

  3. Mikael Parkvall skriver:

    Hur ofta?

    För mig har neger (till skillnad från nigger) under hela min uppväxt varit ett värdeneutralt ord, och därtill ett som jag vid behov använt mig av fram till nyligen. Jag försöker numera avhålla mig från detta, eftersom det har skett ett markeringsskifte, såtillvida att varje användande av N-ordet numera automatiskt har kommit att bli ett rasistiskt stejtment.

    Ibland häpnar folk över att jag, som född (tro det eller ej) efter vikingatiden, någonsin har kunnat ta ett så otäckt ord i min mun, och då brukar jag ibland hänvisa till ett mig närstående uppslagsverk tryckt 1986, som utan någon som helst varningstext inte bara använder ordet, utan har det som ett eget uppslag, tvärs över två sidor till på köpet. Uppslagsverket ifråga är på intet vis ensamt i sin genre, utan man skulle utan större problem kunna hitta åtskilliga liknande exempel från före 1990.

    Man ska givetvis visa respekt mot såväl sina med- som motmänniskor, och om nu en stor andel personer med högre melaninhalt än mig själv har problem med ordet i fråga, så får jag väl undvika det. Så numera gör jag oftast (om än inte alltid) det.

    Samtidigt har jag smärre problem med hela grejen. I Staterna byts ordet (Östen nämnde ett par exempel ovan) ut vart tionde år, utan att det – åtminstone för mig – är uppenbart att något egentligen är vunnet, bortsett från, möjligen, att man kan beskratta och håna dem som inte hängt med i svängarna.

    Ibland används argumentet att ”neger har ju så ofta använts i negativa sammanhang”, men sällan hör man någon nämna att detsamma gäller precis hur-många-som-helst andra ord. Exempelvis ”kvinna”, för att nu ta en annan historiskt missgynnad grupp av människor. Likväl hör man påfallande få kvinnor argumentera för att detta ord bör bytas ut mot… tja, inte vet jag.

    Jag kan inte låta bli att stundom leka med tanken på vad som skulle hända om jag högljutt hävdade att alla som kallar mig för ”svensk” även denna vecka är dräglande rasse-barabarer för att de inte har vett nog att titulera min etniska grupp ”gôrsnygga-och-tokhunkiga läckerbitar”. Självklart skulle man i praktiken inte kunna lansera en sådan kampanj eftersom den etniska grupp jag råkar ha fötts in i genom historien allt som oftast har dragit vinst- snarare än nitlotter. Men då bör man å andra sidan erkänna att det är just det det rör sig om, inte att ord som sådana inherent kan förborga en unken världssyn. I synnerhet om orden ifråga för fem minuter sedan inte betraktades på det sätt som de gör den här veckan.

    Till syvende och sist tror jag att det till ganska stor del handlar om vad Lars-Gunnar Andersson ibland kallar för (om jag nu minns rätt) ”inlärd irritation”. Många människor som i alla tider har varit X får lära sig att de inte ska stå ut med det, utan att de numera ska kräva att tituleras Y.

    Jag hade en student häromåret som under en rökpaus omtalade sin mormor som talare av ”lapska”. I just detta fall råkar jag vara uppvuxen med att ”det heter same, och lapp är nedsättande”, varför jag faktiskt frågade studenten om varför han använde just detta ord. Svaret blev helt enkelt ”Hurru, mormor skulle aldrig drömma om att kalla sig för nåt annat än ’lapp’”. Mormor kanske inte lever längre, men hade hon varit nåra år yngre hade hon säkert fått lära sig att hon inte under några som helst omständigheter skulle gå med på att nedvärderas på det viset. Nu dör hon eventuellt lyckligt ovetandes om hur hon har förnedrat sig själv genom alla år.

  4. anton skriver:

    jag har, som en förklaring till varför neger är ett olämpligt ord att använda, fått förklarat för mig att det till svenskan kom som en form av det amerikanska "nigger" till skillnad från engelskans (eller för den delen spanskans) "negro". kändes dock lite tveksamt. kan något sådant öht beläggas? nu orkar jag inte gå in på saob, men man kan väl tänka sig att det måste funnits en beteckning på subsaharier i svenskan åtminstone fr.o.m…. 1600-talet?

  5. inga johanson skriver:

    svart

     Det kan kanske vara på sin plats att studera vad 'svart' heter på olika språk och vad det i sin tur leder fram till när det gäller beteckningen 'neger'

    Jag har hittat i de europeiska språken fem grupper – 1) Black – engelska; 2) Crna – diverse slaviska språk (vi har lånat ordet 'tjära' – svart som tjära); 3) Schwarz, svart – tyska, svenska och nordiska; 4) Must/a – finska, estniska; 5) Negro/e – Spanska, Katalan

    Nu skulle jag vilja veta vad svart heter på några utomeuropeiska språk.

    På esperanto blir svart – nigra. Det gör att det finns två ord för 'neger' 

    1) Negro   2) Nigrulo – den som är svart

    -ulo är ett suffix som kan tillfogas vilken färg som helst, flavulo, brunulo, ruĝulo, blankulo

    Flava Blankul' är en sång från Japan som man kan hitta på internet

    Fundera över det finska ordet 'mustalainen'  Vem avses här?

     

     

  6. Lotten Bergman skriver:

    Basketneger

    Hemma i Luleå på 1970-talet, pratade vi inom basketen alltid om herrlagets negrer – Joel Copeland och Charles Barton för att nämna två. De var våra stora, stora idoler. När vi skojspelade, paxade man först för att vara "negern". För det var ju den som var bäst. En gång gick replikerna så här:

    - I år har Plannja två negerer. Den nye heter Ray Tarnowski.

    - Fast han är ju vit.

    - Mmm. En vit och en svart neger.

    För att inte åka på spö, undviker jag numera n-ordet … men har ingen som helst känsla för att det är fel. Som att skrika "fuck" – jag vet att det är fult, men känner det inte.

    /Lotten

  7. Östen Dahl skriver:

    Svarta etymologier

    Inga, vilken källa har du till att tjära skulle vara ett slaviskt lån? Både Hellquist och SAOB menar att det är ett arvord och besläktat med trä. Crna är för övrigt en sydslavisk femininform.

    Annars verkar det som om varje gren av de indoeuropeiska språken håller sig med sitt eget ord för 'svart', vilket gör att det kan karaktäriseras som ett begrepp med genomsnittlig stabilitet.

    Mustalainen är finska för 'rom (zigenare)', och är väl numera inte heller så PC.

    Ett svart-ord som inte kom med i Ingas lista är grekiska melas som har gett namn åt Melanesien just för att en stor del av befolkningen där är mörkhyad. Ordet Melanesien tycks dock ha undgått tabuisering. Pippi Långstrumps pappa var som bekant "negerkung" i Söderhavet. När Astrid Lindgren skrev böckerna om Pippi var det alltså inte bara OK att säga neger utan också att använda detta ord om människor som inte har mer med subsahariska Afrika att göra än infödda svenskar (vi härstammar ju alla ursprungligen från Afrika). Förebilden till kapten Långstrump anses ha bott på en ö norr om New Ireland i Papua Nya Guinea, inte långt ifrån där vår kollega Eva Lindström gjorde sitt fältarbete — varför jag kan skryta med att ha sett Kurrekurreduttön på avstånd när jag gästade henne där 2003 på väg till Australien.

    Den historia som Anton berättar verkar helt bakvänd. Om inte annat dök ordet neger upp i svenskan redan innan USA var påtänkt (1680 i formen negre och 1756 i formen neger). 

  8. inga johanson skriver:

    svart 2

     Jag har ingen källa för att 'tjära' kommer från Чёрный/Чорний,

    men tanken slog mig redan då Tjernobyl /Чорнобиль blev en omtalad plats och någon som kunde ryska/ukrainska berättade vad namnet betyder.

    Om man kunde spåra ordets historia så långt bakåt, som det är möjligt kanske man hittar några ryska krigsfångar som hjälpt till att tillverka den svarta sörja som kom att kallas tjära.

    Eller så kommer tekniken att tillverka tjära österifrån.

  9. Östen Dahl skriver:

    Försiktighet med etymologier rekommenderas

    Jag beklagar, Inga, om man låter etymologier grunda sig på intuition kommer man snabbt ut på hal is. Ordet tjära har släktingar i praktiskt taget alla germanska språk, bland annat engelska tar som går tillbaka på fornengelska teoro liksom fornisländska tjara. Den antagna urgermanska roten *terwo- återfinns i nästan oförändrad form som lånord i finska terva, välkänt från tablettaskarna med tjärtabletter. Inte ens med hjälp av hela ryska armén lär man kunna få till en plausibel historia där tjära härleds från den slaviska roten *čĭrnŭ.

  10. Östen Dahl skriver:

    Engströmska N-ord

    Jag sa förut att nigger nog aldrig har varit riktigt rumsrent i svenskan. Men idag stötte jag på ett album med teckningar av Albert Engström, utgivet så sent som 1964, fast bilderna tillkom omkring förra sekelskiftet. Bland annat innehåller det något som kallas "Svenska folkets ABC-bok", som ger en föreställning om vad som gick för sig år 1899, och vad som utan varnande kommentarer kunde tryckas 65 år senare. Under N läser man sålunda "Niggern är så svart på magen att han mörkrädd är om dagen" och under Z "Zulukaffern bordsbön läser, missionärn i grytan fräser". Jag har en obehaglig känsla av att det inte blir fler omtryckningar av den här ABC-boken…

  11. Ysa skriver:

    Inte helt säker

    Jag själv talar flytande nederländska (har det som modersmål) och det är nog inte helt rätt att ordet "neger" på nederländska är helt neutralt. Det brukade vara så förut men på sistone är det inte så många som använder ordet utan att tänka efter lite. Det som anses vara mer neutralt är "een zwarte/zwarten", en svart/de svarta.
    Nuförtiden skulle de flesta tycka att det är förolämpande att använda ordet neger. Offentligt iallafall. Bland släkt och kompisar blir det "neger" igen oftast utan att man nödvändigtvis menar illa med det.

  12. Östen Dahl skriver:

    Svar till Ysa

    Ja, jag misstänker att meningarna i själva verket är lika delade i Nederländerna som i Sverige. Och säkert är det likadant också i Norge och Danmark. Vad som står i Wikipedia får snarast ses som en bekräftelse på att man kan ha olika syn på saken.

  13. Östen Dahl skriver:

    Länk till artikel om "Negro dialect"

    Läs nu vad John McWhorter har att säga om senatorn Harry Reids användning av "Negro dialect".

  14. Karin Almbladh skriver:

    N-ord och J-ord

    Diskussionen om N-ordet påm inner mig om J-orden "Jude, judisk". Eftersom orden blivit belastade började man bland judar (jag tror det var på 1800-talet eller så) använda ord som "israelit" och mosaisk", t ex i uttrycken "mosaisk trosbekännare", "mosaisk församling", så också i Sverige. Men för något decenium sedan bytte man namn på t ex församlingen i Stockholm till "judiska församlingen", och "judarna", inte "mosaiska trosbekännare" el dyl är idag en av Sveriges officiella minoriteter. Här var det alltså judarna själva som först kallade sig "mosaiska trosbekännare" men numera tagit tillbaka J-orden som de tidigare undvikit då de ansågs ha blivit negativt belastade.

  15. Karin Almbladh skriver:

    N-ord och J-ord

    Diskussionen om N-ordet påm inner mig om J-orden "Jude, judisk". Eftersom orden blivit belastade började man bland judar (jag tror det var på 1800-talet eller så) använda ord som "israelit" och mosaisk", t ex i uttrycken "mosaisk trosbekännare", "mosaisk församling", så också i Sverige. Men för något decenium sedan bytte man namn på t ex församlingen i Stockholm till "judiska församlingen", och "judarna", inte "mosaiska trosbekännare" el dyl är idag en av Sveriges officiella minoriteter. Här var det alltså judarna själva som först kallade sig "mosaiska trosbekännare" men numera tagit tillbaka J-orden som de tidigare undvikit då de ansågs ha blivit negativt belastade.

  16. Karin Almbladh skriver:

    N-ord och J-ord

    Diskussionen om N-ordet påm inner mig om J-orden "Jude, judisk". Eftersom orden blivit belastade började man bland judar (jag tror det var på 1800-talet eller så) använda ord som "israelit" och mosaisk", t ex i uttrycken "mosaisk trosbekännare", "mosaisk församling", så också i Sverige. Men för något decenium sedan bytte man namn på t ex församlingen i Stockholm till "judiska församlingen", och "judarna", inte "mosaiska trosbekännare" el dyl är idag en av Sveriges officiella minoriteter. Här var det alltså judarna själva som först kallade sig "mosaiska trosbekännare" men numera tagit tillbaka J-orden som de tidigare undvikit då de ansågs ha blivit negativt belastade.

  17. Mikael Parkvall skriver:

    Angående judar, så kan jag inte låta bli att misstänka att det är av rädsla för att trampa över som svenska medier ogärna kallar en specifik (åtminstone nu levande icke-israelisk) individ för "jude", utan snarare använder "av judisk härkomst". Jag har inte räknat, utan detta är bara ett allmänt intryck.

  18. Östen Dahl skriver:

    "Jew" och "Jewish"

     Om "jude": det finns motsvarande attityd till "Jew" på engelska, ibland får man höra att det ska heta "He is Jewish", inte "He is a Jew". Här finns ett ganska kategoriskt uttryck för denna åsikt, men annars tycks de flesta som uttalar sig på nätet i frågan tycka att det inte spelar någon roll. 

  19. Östen Dahl skriver:

    Mera N-länkar

    Ytterligare en länk till frågan om Negro i amerikansk engelska, denna gång om dess användning i folkräkningarna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>