Isländsk purism på fallrepet?

En av våra kommentatorer sa, något off-topic: "På Island hittar de för övrigt på nya ord för nya ord, och återvinner inte engelska som i Sverige." Detta inspirerade mig till att kolla hur det egentligen står till med isländskan, om den verkligen står emot den anglofona anstormningen. Google kunde förstås ge svar även på detta. Jag hittade ganska snart åtminstone två utrikiska ord som tydligen fått ordentligt fotfäste i isländskan och dessutom nativiserats: blogg och vídeó (med den stavningen). Blogg stavas precis som på svenska men är lustigt nog neutrum: i bestämd form heter det bloggið. Man kan annars hitta alla möjliga böjningsformer och dessutom verbet blogga (verkar bekant?). Googling på "blogg" (med citationstecken) på isländska sidor ger osannolika 1,9 miljoner träffar, om det stämmer är det ungefär sex träffar per islänning.

Böjningsparadigmet för vídeó (från Wiktionary) är värt att citera:

Declension of vídeó
                        (singular)         (plural)
                       (indefinite)     (definite)     (indefinite)     (definite)
nominative    vídeó     vídeóið     vídeó     vídeóin
accusative     vídeó     vídeóið     vídeó     vídeóin
dative             vídeói     vídeóinu     vídeóum vídeóunum
genitive          vídeós     vídeósins     vídeóa     vídeóanna

– särskilt gillar jag former som vídeói med tre vokaler i rad. Vídeó får lite färre träffar än blogg: bara 196 000, men det räcker ändå nästan till en åt varje islänning. Det går säkert att hitta fler exempel på nya lånord, men något ska väl vår flitiga läsekrets ha att göra på kvällarna också.

Jag vet inte om det är dags att dra skynket över den isländska purismen. Ordet blogg har en egen sida på isländska Wikipedia, där man också räknar upp ett antal inhemska alternativ, t ex vefdagbók, men de verkar vara betydligt mindre populära. Mobiltelefon heter dock farsími säger samma Wikipedia.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Isländsk purism på fallrepet?

  1. Kenneth Mikael Nyman skriver:

    visst finns det lånord i isländska

    Efter att ha bott och arbetat i landet ifråga har jag fått lite inifrånperspektiv. Att säga att isländska är fritt från anglosaxiska (eller andra) lånord är förstås långt ifrån helt sant. (Liksom påståendet att språket skulle vara oförändrat sedan jag vet  inte hur länge.)

    Om man jämför med de övriga nordiska språken, så kan man nog säga att isländska är relativt konservativt och puristiskt, både när det gäller grammatik (kasusböjning och allt det där) och ordförråd. Men man även hitta exempel där islänningarna t.o.m. är mer progressiva än t.ex. danskar eller svenskar.

    Här finns lite fler exempel på lånord som blivit etablerade isländskan.

    Ett fenomen som uppkommer när språkvården är puristiskt lagd, är att det uppstår vissa skillnader mellan å enda sidan hur denna anser att folk borde tala, och å andra sidan hur folk faktiskt talar. I informellt språk är det nog (enligt min erfarenhet) minst lika vanligt med engelska "slettur" (lånord som till skillnad från vanliga lånord, inte har anpassats till det isländska böjningssystemet och uttalet) som i många andra språk. Dock finns det kanske en rätt tydlig stilskillnad; dessa "slettur" har ett rätt tydligt drag av slang. och anses inte riktigt höra hemma i formellt språk. När en isländsk ungdom säger "hann er racist" torde det kunna översättas ungefär med "han är rasse". 

    Man skulle kanske nämna diskussionen kring vad man ska benämna den där italienska maträtten som ser ut som stora, runda smörgåsar som ugnsbakas. De isländska puristerna har försökt lansera uttrycket "flatbaka", dock utan större gehör. Vanligt folk ensvisas med att använda den mer utländskt klingande benämningen "pizza". Nu har språkvården försökt att lansera en inhemsk stavning, "pitsa". Men inte heller den verkar gå hem. Enligt isländska wikipedia ska stavningen "pizza" vara 30 gånger vanligare än "pitsa" (då är även varianten "pítsa" inräknad, i och í är ju olika bokstäver i modern isländska).

    Vill man veta hur ett isländskt ord böjs kan man besöka "Beygingalýsing íslensks nútímamáls".

  2. Kenneth Mikael Nyman skriver:

    Högisländska

     Det finns för övrigt en hyperpuritansk rörelse, som försöker att skapa ett "högisländskt" språk ("háfrónska" eller "háíslenska"), som ska vara helt fritt från utländsk påverkan. Projektet leds av en belgare, och så vitt jag kan bedöma är framgången rätt begränsad.

  3. Gunnel Melchers skriver:

    Två artiklar om engelskt inflytande på isländska

    Se Nordic Journal for English Studies  2, 2004 ett temanummer om engelskans inflytande på språken i Norden, redigerat av Karin Aijmer och mig. Det innehåller bl.a. två bidrag av isländska språkforskare.

  4. Per-Åke Lindblom skriver:

    Importord i de nordiska språken

     

    Det finns faktiskt en undersökning om andelen importord i de nordiska språken, som genomfördes år 2000 och som redovisas i ”Fire dager i nordiske aviser. Ei jamføring av påverknaden i ordförrådet i sju språksamfunn” (redaktörer Bente Selback och Helge Sandøy, Oslo: Novus 2007, 174 sidor).

     
    Det som mättes var andelen importord per 10000 löpande ord i såväl redaktionell som annonstext. Importord före 1945 negligerades. Resultatet blev följande:
     
    Isländska 0,21 %
    Finska      0,44
    Färöiska   0,63
    Finlandssvenska 0,86
    Danska     1,17
    Rikssvenska        1,32
    Norska     1,38
     
    Isländskans och finskans ställning är absolut inga överraskningar. Betydligt mer överraskande var att norska var det språk, som hade tagit in flest importord. Jag skulle mellan tummen och fingret ha gissat på danskan, tätt följd av svenskan.
  5. Östen Dahl skriver:

    Clint Eastwood er cool

    Jag tror man skulle få högre procent lånord i isländska om man tog texter från nätet i stället för från tidningar, i enlighet med vad Kenneth Mikael sa om skillnaden mellan hur man förväntas skriva och tala och hur man faktiskt uttrycker sig. Jag sökte på ordet "cool" på isländska bloggar och fick bland annat upp följande inlägg i den diskussion som handlade om huruvida Clint Eastwood är cool eller inte (jag har markerat det som ser ut som lånord – fast en del är nog äldre än 1945):

    Clint Eastwood er þekktur fyrir að vera einn mesti jazz áhugamaður í Hollywood. Hann kann eitthvað fyrir sér á jazz-píanó og leikstýrir heimildarmyndum um jazz tónlistarmenn eins og saxófónleikarann Charlie Bird. Hann var líka kynnir á einhverjum jazz tónleikum í Carniege hall núna fyrir stuttu. Sonur hans, Kyle Eastwood spilar á kontrabassa og er orðinn nokkuð frægur í jazz bransanum í USA.

    Svo að… já. Þess vegna er Clint Eastwood cool.

    Så visserligen är kanske isländska mest puristiskt bland de nordiska språken men att det skulle vara kemiskt rent från lånord är helt klart en myt.

  6. Kenneth Mikael Nyman skriver:

    USA- BNA

    Till de icke-isländska uttrycken får vi nog räkna "USA". Det heter "Bandaríki Norður-Amerikíku", fortkortat BNA, eller möjligen bara "Bandaríkin" på "riktig" isländska. 

  7. Kenneth MN skriver:

    BNA

     "Bandaríki Norður-Ameríku" ska det vara, ursäkta felstavningen.

  8. Kenneth Mikael skriver:

    bransanum

    Ett litet frågetecken angående renheten får nog sättas även kring "bransanum", "braschen" (dativ, bestämd form). Det finns inte i ordboken, men verkar florera desto mer på nätet. 

  9. inga johanson skriver:

    USA/BNA/Usono

     USA på esperanto blir Usono vilket kan vara förbryllande då man kan se på Wikipedia/Vikipedio 

    UsonoUnuiĝintaj Ŝtatoj de Ameriko

    var tog cirkumflexet vägen t.ex. 

    no – Nordameriko

    en amerikanare – usonano

     

     

     

     

  10. Kenneth Mikael Nyman skriver:

    Purism, dativsjuka, mm

     Jag har skrivit ett par inlägg på min blogg som berör olika företeelser i isländskan; lite om purismen, samt ett inlägg som bl.a. tar upp s.k. "dativsjuka", något som upprör de isländska språkriktighetsivrarna.

  11. Audur skriver:

    "Cool"

    Folk använder vanligtvis den isländska stavningen av "cool", dvs "kúl".

  12. Audur skriver:

    "Cool"

    Folk använder vanligtvis den isländska stavningen av "cool", dvs "kúl".

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>