Sant och falskt om Glenn

Namnet Glenn anses som bekant vara särskilt vanligt i Göteborg, i synnerhet tydligen bland fotbollsspelare, vilket gett upphov till ramsan "Alla heter Glenn i Göteborg". På Wikipedia har man följande förklaring till detta förhållande:

"Orsaken till det kan härledas till tiden då holländare och skottar hade politiskt övertag i staden. Många skottar bosatte sig i Göteborg, och influerade staden, inte minst genom att döpa sina söner till Glenn."

Jag kände mig inte helt övertygad när jag läste detta. Dels kunde jag inte minnas någon känd medlem av de skotska familjerna i Göteborg (Dickson, Keiller, Chalmers, Carnegie etc.) med namnet Glenn, dels skulle jag själv ha gissat att Glenn tillhör samma kategori som Conny, Ronny, Roger, Kenneth etc., det vill säga engelska namn som var populära i Sverige vid mitten av förra århundradet, och då särskilt i arbetarklassen. Men hur kan man verifiera det här? Om Glenn verkligen är ett arv från de skotska familjerna i Göteborg, skulle man förvänta sig en relativt jämn popularitet sedan 1800-talet. Så det gällde då att hitta någon statistik över Glennar under olika tider. Jag gick till den något dubiösa sajten upplysning.se, där man kan få reda på när ens bekanta är födda och om man betalar en slant också hur mycket de tjänar och om de har någon betalningsanmärkning. Men det visar sig att man kan bedriva namnforskning där också, om än med en del begränsningar. Man kan till exempel ta reda på hur många som heter Östen i Huddinge (15 st) och få veta när de är födda. Om man får mer än 100 träffar ser man bara de 100 första i åldersordning, men det räcker faktiskt för att få reda på när ett namn började bli populärt. Så hur är det nu med Glenn? Nu kompliceras saken av att man på upplysning.se bara kan söka på postorter (vilket alltså bestämmer vilken adress man har), och inom kommunen Göteborg finns det ganska många sådana, och jag har inte fått fram hur många som bor i varje postort. Om man i alla fall jämför postorten Göteborg med postorten Stockholm, så ser det ut som om den senare hade något fler invånare, men ändå finns det tre gånger så många Glenn i Göteborg (206) som i Stockholm (71). Det styrker alltså hypotesen att Glenn faktiskt är särskilt vanligt i Göteborg. Men hur är det nu med åldersfördelningen? I Göteborg finns det faktiskt ingen Glenn som är född tidigare än 1940, och totalt bara sex fyrtiotalister (jämfört med drygt 40 under 1950-talet). Av de 71 Glennarna i Stockholm är faktiskt också sex stycken födda på 40-talet (det finns en från 20-talet, men han har ett engelskklingande efternamn, så han kan förmodligen inte räknas), vilket betyder att skillnaden i popularitet mellan städerna inte var märkbar i början. Men viktigast här för hypotesen om det skotska ursprunget är att det varken i Göteborg eller Stockholm finns någon kontinuitet i användningen av namnet, vilket alltså skulle tyda på att inspirationen knappast kom från göteborgsskottarna utan från annat håll — musikern Glenn Miller är starkt misstänkt i sammanhanget.

Men dessutom kan man konstatera att den namnkategori som jag talade om i början rent generellt verkar vara populärare i Göteborg än på annat håll. Även om övervikten inte är lika stor som för Glenn, finns det i absoluta tal räknat fler bärare i postorten Göteborg av samtliga uppräknade namn än i postorten Stockholm. Däremot har namnet Clark inte slagit an i Göteborg – det finns bara tre bärare av namnet, varav en med sannolikt utländskt ursprung. Men i hela Sverige finns inte mer än ett hundratal personer som heter Clark, och när namnets mest kände bärare föddes 1947 i Trollhättan var det inte mer än två andra i landet som fick heta samma sak.

För övrigt anses Glenn komma av det iriska eller skotskgaeliska ordet glen som betyder 'dal'. Jag har tyvärr missat chansen att döpa min son till Glenn Dahl.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Sant och falskt om Glenn

  1. Mikael Parkvall skriver:

    Jag kollade också på det där för ett tag sen. Följande skrev jag i vad som är tänkt att vara med i ett kapitel om personnamn i en min kommande bok:

    “En vanlig föreställning är att förnamnet Glenn är särkilt överrepresenterat i Göteborg (det finns till och med en Facebook-grupp som heter "Alla heter Glenn i Göteborg"). Kanske bygger antagandet på att IFK Göteborg 1982 (en period då då laget var särkilt framgångsrikt) innehöll inte mindre än fyra Glenn (Hysén, Holm, Schiller och Strömberg). Detta i sin tur ledde till att andra fotbollslags supportrar på läktarna började skandera just "Alla heter Glenn i Göteborg". Namnet _är_ överrepresenterat i Göteborg, men inte på långt när lika mycket som på andra orter i Västra Götaland, såsom Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla. Underrepresenterat är namnet i exempelvis Stockholm, Visby, Enköping, Borlänge och Lund.

    Ett annat namn som ofta förknippas med Göterborg är Osborn, vilket ett par hundra svenskar bär som förnamn. Medan var sjätte svensk bor i Västra Götalands län, bor mer än hälften av alla rikets Osborn i Västra Götalands län. Där har vi med andra ord att göra med ett betydligt mer göteborgskt namn än Glenn”.

    Jag kollade också om alla heter Jöns i Skåne, men så var det inte. Skåne är visserligen länet med näst flers Jöns, men det finns fler i (det befolkningsmässigt betydligt mindre) Jämtland.

  2. Jacob skriver:

    Undersökte du bara Glenn med 2 n, eller även Glen?

  3. Mikael Parkvall skriver:

    Minns ärligt talat inte, men jag tror att jag nog bara kollade på två-n-versionen. Annars skulle jag nog ha skrivit "Glen(n)". Jag glömde förmodligen bort att det fanns en dubbeltecknad version också.

  4. Östen Dahl skriver:

    Glen mindre vanligt

    Mindre än 10 procent av Glen(n)arna stavar med ett n. I postorten Göteborg hittar man 13 stycken, och jämfört med Stockholm där det bara är 5 (varav 3 med anglosaxiskt klingande efternamn) så är det fortfarande fler än väntat, men förmodligen inte statistiskt signifikant.

    – Intressant nog hittar man vidpass ett tjog personer i riket som heter Glenn och är födda på tjugo- och trettiotalen. Men av dessa bor faktiskt ingen i Göteborg (däremot en i Mölndal). På den tiden skulle man alltså snarast säga "Ingen heter Glenn i Göteborg". (OK, det kan ju ha funnits en eller ett par som har flyttat till andra ställen.)

  5. amanda skriver:

    Glenn Dahl

     Apropå Glenn Dahl (Dal Dahl) så brukade jag sjunga i samma kör som en tjej som hette Erica Ljung (Ljung Ljung).

  6. Östen Dahl skriver:

    Klockljungt

     Ja fast ska vi vara petiga så är Erica det latinska namnet inte på ljung (Calluna) utan på klockljung.(För att det inte ska verka som om jag vill briljera med mina botaniska kunskaper ska jag erkänna att jag fick slå upp det.)  Det engelska heather verkar kunna beteckna båda dessa växter och är dessutom (med stor begynnelsebokstav) ett kvinnonamn så Heather Ljung skulle vara en exaktare upprepning. 

  7. Daniel Eriksson skriver:

    Fler självnamnar

    Det finns en Heather Ljung i Bellingham, Washington. Heather Bruyere, Heather Lyng samt, om klockljung tillåts, Heather Heiden och Erica Heiden existerar också. Finns det någon term för den här typen av så att säga "autohomonyma" namn?

  8. Daniel Eriksson skriver:

    Hm, det blev fel i sista meningen. Det är möjligen bärarna av namnen som kanske kan vara "autohomonyma". Själva namnen är ju, om något, snarare "autosynonyma".

  9. Mikael Parkvall skriver:

    Tautonym kanske, om man använder det lite liberalt?

  10. Daniel Eriksson skriver:

    Tack, det låter flådigt! Föräldrarna verkar hursomhelst ha haft skoj.

  11. Daniel Eriksson skriver:

    En trippeltautonym och ett förhistoriskt exempel

    En svensk tjej, Hedda Strid, har ett (i vid bemärkelse) tautonymt namn, som etymologiskt innehåller inte mindre än tre morfem med samma betydelse. Kan någon toppa det?

    Hedda är en hypokoristisk variantform av Hedvig, som i sin tur är ett lån från tyska Hedwig. Namnet är i sig en tidig, kanske förhistorisk tautonym: den fornhögtyska formen är Hathuwig, en sammansättning av hadu 'strid' och wic 'strid'. hadu är kognat med namnet på asaguden Höder, balders blinde bror och bane och wic med svenska vig (< fornsvenska vigher 'kampduglig') och envig.

    Eftersom den lite konstiga sammansättningen Hathuwig som sådan förmodligen aldrig haft någon egentlig innebörd, är det fullständiga namnet inte en tautonym i snäv bemärkelse. Gissningsvis är Hathuwig ett exempel på tidig germansk ditematisk namnmorfologi. Både hadu och wic verkar ha varit produktiva namntemata: hadu ingår till exempel i Hadubrant och Hadumār, den urnordiska kognaten haþu- ingår i HaþuwulafR och wic i Ludvig.

    Namnarna Hedda Krieg och Hedvig Strid går också att hitta.

  12. Östen Dahl skriver:

    Hed

    Så är det därför vår bloggare med detta namn har reducerat det till en stavelse?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>