Dagens äggkorn: avvogt

Adjektivet avog är enligt etymologerna ursprungligen en variant av avig. På fornsvenska fanns formerna avigher, avugher och avogher. Men avog och avig har gått skilda vägar både i form och betydelse. Avog uttalas ju normalt med långt o, det beror enligt Hellquists ordbok "ett i trestaviga former ljudlagsenligt uppkommet uttal". Men därmed öppnas möjligheten till omtolkningar av ordet. Det visar sig att det är relativt vanligt att man skriver avvog — förmodligen uppfattas det som innehållande prefixet av- och ett för övrigt okänt morfem vog. (Helt oriktigt är det kanske inte, en teori om ordets ursprung är att det är avlett just från av.) Stavningen avvog förekommer i de bästa kretsar. Här är ett exempel från en essä på DN Kultur:

Etablerade protestantiska och katolska kyrkor har ofta varit avvogt inställda till mystiker.

Men när jag sökte efter förekomster av avvog upptäckte jag att ordet (med ett eller två v) också av somliga behandlas som ett substantiv, vanligtvis ett neutralt sådant:

Jag har förstått att mitt senaste inlägg skapt en del förrvirring, frustration och kanske avvog.

Avoget mot kolkraft har ju med massor av aspekter att göra.

Något enstaka exempel på att det kan vara utrum förekommer också:

Jag undrar lite vad som händer mot den allmänna akademiska och "fin"kulturella avogen mot känslobaserad argumentation när alltmer i samhällsdebatten bygger på erfarenhet och personliga attityder.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

21 kommentarer till Dagens äggkorn: avvogt

  1. Patrik skriver:

    Äggkorn?

    Lysande spaning. Men hur är det med äggkorn? Vad är det?

  2. Björn Nilsson skriver:

    Avoghet

    Kan avoget vara en följd av ett slarvigt uttalat och nedskrivet avoghet ?

  3. Östen Dahl skriver:

    Äggkorn m m

    Äggkorn har vi talat om tidigare här på bloggen, det är inte helt lyckad försvenskning av det engelska eggcorn som är namnet på en nybildning som gör ett uttryck till synes mer begripligt än det var från början. Avvog är möjligen ett gränsfall eftersom vog inte verkar betyda något.

    Jag har funderat på om det finns några ord som liknar avvog och som kan ha gett upphov till att man använder det som substantiv. Man kan eventuellt tänka på agg och avvisande, fast alldeles övertygande är det inte. Avoghet kan också spöka i bakgrunden, men notera att avoget ser ut som bestämd form.

  4. Hed skriver:

    stelnat?

    Jag har nästan bara läst eller höst det i samband med folks inställningar. Jag har svårt att använda det i andra sammanhang

    /reprepsentant för "ungdomar"

  5. Mikael Parkvall skriver:

    Okej, jag ska väl inte vara sämre jag

    Sug pårenhärarå:

    tunggrott (med två <g>, alltså)

    Ger tjockt med googleträffar.

  6. Martin Persson skriver:

    Och ni minns väl klassikern hårddra?

  7. Östen Dahl skriver:

    Känner du avvund eller avvog?

     Hed: Det är riktigt, en väldigt stor procent (helt ovetenskapligt uttryckt) av alla förekomster av avog(t) följs av någon variant av inställd, inställning etc. Stark kollokationsbenägenhet med andra ord.

    - Nu tänkte jag att avvog som substantiv kanske faller in i ett mönster som bildas av avsky och avsmak. Men hur är det då med avund? slog det mig. Och mycket riktigt — stavningen avvund får ett icke föraktligt antal träffar:

    Och visst hade det varit jättebra om alla kunde hjälpa varandra över etniska gränser, utan avvund, utan etniska konflikter.

     

    Fler såna ord?

     

  8. David skriver:

    Avversion

    Avversion ger mycket löst räknat kanske 15-20 träffar på Google, dock inga på avvert.

  9. Aida Grimrin skriver:

    "avvig"

    'Avvig' ger dessvärre också träffar: 57 stycken, även om alla inte är något att räkna med (vissa ingår i webbadresser, till exempel). Men:

    "Sticka sedan 1 räta en avvig i 50 varv."

    – "även om jag är mycket avvig till nannymetodet – upplever jag mig som …"

    – "Menar du dum på det viset att vara nedvärderande/elak/allmänt avvig, eller dum enligt definationen bristande intelligens enligt dina värderingar?" 

  10. Östen Dahl skriver:

    Avvyttra

     Ytterligare en medlem i samma familj är avvyttra, som inte är alltför ovanligt.

  11. Gunnel skriver:

    Ny medlem

    Enligt min åsikt är 7-Eleven en avvart på Svensk arbetsmarknad. (från Google – har inte kollat antal förekomster och tar inte ställning till framförd åsikt)

  12. Daniel Eriksson skriver:

    Ytterligare en till samlingarna

    Stavningen avvaktivera är förvånansvärt vanlig, trots att ordet borde vara morfologiskt transparent.

  13. David skriver:

    Martin P: mitt stavningsprogram på Word (en något äldre version) accepterar endast hårdra, hårdrar och hårdragit, men endast hårddrog… Ett kort tag efter att jag skrivit "hårdrog" och fått fel trodde jag att det faktiskt var hårddra som var det rätta, eller åtminstone mest rätt. Ja herregud bevare oss för rättstavningsprogram.

  14. Aida Grimrin skriver:

    Tro, otro och ord där emellan.

    Min norrländske pojkväns ännu mer norrländska mor skickade häromdagen ett rätt lustigt sms: "Otror du hon gillar kylan?" (angående min eventuella resa dit upp i jul).

    Jag googlade "otror" i några olika kontexter och fick följande:

    "otror du" – fem träffar, varav hela fyra uppvisade blott en avsaknad av mellanslag mellan smilisarna :O eller ;O och "tror".
    "jag otror" – två träffar ("HV skulle nog kunna kanske, men jag otror väldigt mycket på HV i år.")
    "du otror" – två träffar ("av vad du otror av vad du onskar av vad du saknar och vill ha tillbaka")
    "de otror" – en träff ("och de slipper veta vad de otror vad de onskar vad de vill ha" (ur samma träff som ovan))

    Dock gav varken "han otror" eller "hon otror" några träffar.

     

  15. Alexander skriver:

    Avakta exempel på andra avvarter

    Jag testade "avvisera" som känns en smula tänkbart då "visera" ju är ett existerande ord. Och visst finns det en del Googleträffar, men jag får det inte till mer än knappa 40 olika relevanta förekomster i oböjd form och knappa 140 för "avviserar".

    I mitt tycke är det märkligt att stavningen "avvart" faktiskt tycks vara betydligt vanligare i förhållande till det mindre frekventa ordet "avart". Här pratar vi dryga 90 exempel i singular och runt 170 i plural. Det är svårt för mig att se att man kan förstå ordet som av-vart.

    Man kan för övrigt också notera att starka exempel på det omvända fenomenet också finns. "avakta" med böjningar ger mängder med träffar och tycks nå nästan 10 procent av frekvensen hos "avvakta". Och det kan inte enbart beror på att "akta" är ett existerande morfem. "avänjning" verkar ha nästan samma förhållande till "avvänjning". "aveckling" och "avägning" är inte lika vanliga men har ändå åtskilliga träffar.

    Fast det kanske inte har med förledet "av-" att göra utan bara beror på att det är lätt att missa en dubbelteckning när man knackar på ett tangentbord?

  16. Östen Dahl skriver:

    En avaktande kommentar

    Jo, jag hade också noterat att det är ganska vanligt att ord som ska stavas avv- tappar ett "v". Men det är en mer väntad ("judenlig") felstavning än när det går åt andra hållet, därför tog jag inte upp det. Jag håller dock med om att det är misstänkt många fall t ex av avakta.

  17. Martin Persson skriver:

    Terminologi

    Det är, som Östen säger, nog så att äggkorn som ett lite festligare sätt att benämna folketymologiska bildningar inte är helt lyckat. Jag föreslår svampinjon.  

  18. Mikael skriver:

    Den här diskussionen tycker jag blev konstig redan från början, då man här utgår från den moderna stavningen av orden. Både afvig och afvog stavades ju med f ända fram till stavningsreformen på 1900-talet. Det är således tydligt att ordet "av" ingår som prefix. Det är alltså inte fel att skriva varken avvog eller avvig.

  19. Östen Dahl skriver:

    Inte fullt så tydligt

    Fast om "av-" är ett prefix, vilken är då stammen? Snarare ser det väl ut som om "av-" är stammen och "-og" avledningssuffixet. Och på fornsvenska verkar det ha stavats utan "f", det kan faktiskt vara ett senare påhitt. 

  20. Stefan Holm skriver:

    Adjektiv-og

    Ett hastig sökning i SAOB gav 72 adjektiv slutande på -og. Endast två är levande (för mig), nämligen avog och idog. Några av de avdöda är genomskinliga såsom nyttog och rynkog, andra mer obskyra som oskönjog (otacksam) och kräklog (gnatig). Neutrumformen är -ot, som i Lucidors Skulle jag sörja då wore jag tokot (i rim med krokot och brokot).
     
    Ett snabbskummande tycks också ge vid handen, att de flesta förekomster är (var) uppsvenska. Äldre Västgötalagen ger t.ex. inte en enda träff på -og eller -ug.

  21. Stefan Holm skriver:

    Ugh!

    …nu ser jag, att sökning på -ogh resp. -ugh ger två svar i Västgötalagen, nämligen skyldhuger och annödhoghær. Det sista kan möjligen av sammanhanget att döma betyda anhörig men där är jag osäker.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>