Spanska gör dig till en glad förlorare, och swahili till en lessen förlorare

Jag kunde inte låta bli att fortsätta tänka på Östens ord här nedan om att “det borde också vara så att det finns en positiv korrelation mellan den språkliga mångfalden i ett samhälle och invånarnas livskvalitet” (alltså om det nu är så bra med språklig mångfald som en del vill göra gällande).

Livskvalitet är såklart svårt att mäta, men jag testade i alla fall ett par olika föreslagna metoder. Korrelationen* mellan de olika ländernas språkliga diversitet blev då som följer:

Human development index**  -0,52
Happy Planet Index  -0,47
Legatum Prosperity Index: Comparative Liveability  -0,30
Satisfaction with Life Index -0,19

Sambanden är som synes inte sådär rasande starka, men i den mån det finns nåra, så är det snarare så att man mår sämre av att vara flerspråkig.

Nu är ju korrelation som bekant inte samma sak som kausalitet, och även en lingvist måste väl erkänna att folks mentala hälsa förstås beror på annat än språkliga faktorer. Men ändå.

I den mån det finns ett samband kan man, som jag nämnde i min kommentar till Östens inlägg, fundera på om implikationen ser ut som 1) eller 2):

1) Enspråkigt land → mindre krångel med språkliga missförstånd och parallel administration → rik → lycklig

2a) Rik → lycklig,  och 2b) Rik → större resurser kan anslås till att utrota minoritetsspråk (alternativt, och mindre konspirationsteoretiskt: minoriteter får större incitament att inordna sig i ledet)

Jag skulle nog satsa mer pengar på det senare.

Spelar det någon roll vilket eller vilka språk man talar, då?*** Jorå, planeten (och du) blir glad av att man talar spanska, och deppig av swahili. Man mår bra av tyska, italienska och svenska, och ruttet av swahili. Och slutligen: Man blir glad av svenska och tyska, och ledsen av swahili och ryska. Man blir dessutom rik av tyska, italienska och svenska, och fattig av swahili. Man blir konkurrenskraftig av tyska, och en komplett loser av swahili och spanska.

Kanske ska vi satsa på sloganen "Övergå till spanska — för såväl din som plenetens skull"?

* Jag är inte tillräckligt vass på statistik för att vara helt säker på hur denna korrelation beräknas — jag använde helt enkelt bara Excels korrelationsfunktion. Jag tror att den utför ett test som heter Pearsons.
**Jag skrev detta innan jag hade hunnit se Östens senaste kommentar, där han också tittar på HDI.
*** Här kollade jag för enkelhetens skull bara på ländernas officiella språk, och då bara språk som är officiella i mer än ett land.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Spanska gör dig till en glad förlorare, och swahili till en lessen förlorare

  1. Upprörd skriver:

    Är "parallel" en medveten kommentar till den stavningsdiskussion som har förts här?

  2. Mikael Parkvall skriver:

    Nej.

  3. Johan skriver:

    "2a) Rik → lycklig,  och 2b) Rik → större resurser kan anslås till att utrota minoritetsspråk (alternativt, och mindre konspirationsteoretiskt: minoriteter får större incitament att inordna sig i ledet)" 

    Kanske har man helt enkelt intensivare kontakt med övriga delar av landet om man är ett rikt land, i form av massmedia, turism osv. 

    Desto mer isolerad man är, desto lättare är det onekligen att upprätthålla ett eget språk. 

     

     

  4. Östen Dahl skriver:

    Samband

     "2a) Rik → lycklig,  och 2b) Rik → större resurser kan anslås till att utrota minoritetsspråk (alternativt, och mindre konspirationsteoretiskt: minoriteter får större incitament att inordna sig i ledet)"

    Det finns ett antal mindre konspirationsteoretiska varianter av 2b, eller åtminstone sådana som inte låter fullt så mordiska. Det finns till exempel uppenbarligen ett samband — i båda riktningarna — mellan rikedom och att folk får gå i skolan och lära sig majoritetsspråket, eller mellan rikedom och att en stor del av befolkningen bor i städer där kontakterna mellan folkgrupperna är starkare och sannolikheten för språkbyten är större. 

  5. Harald skriver:

    Korrelationen många språk vs lycklig

    Är det inte bara att räkna bort för inkomstskillnaderna och se korrelationen många språk vs lycklig som inte kan förklaras med rikedom? Det kan göras med standard statistical tools.

    Sen tror jag Ruut Veenhovens enkätdata om lycka är lämpligare att använda än t ex HDI.

  6. Alexander skriver:

    Island

    Är stavningen lessen godkänt i dagens samhälle?

    På Island hittar de för övrigt på nya ord för nya ord, och återvinner inte engelska som i Sverige.

  7. Östen Dahl skriver:

    Lessen OK

     Lessen är officiellt sanktionerat.

  8. Mikael Parkvall skriver:

    Fast viktigare förstås är att Riktiga Lingvister är tillräckligt hårda för att inte bry sig om vad som är officiellt sanktionerat och inte.

  9. Stenhård junggrammatiker skriver:

    Och omvänt gäller förstås att det bara är hopplöst nervösa mesar som uttalar d i midsommar.

  10. Mikael Parkvall skriver:

    D? Vilket d?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>