Vi blattar som vägrade anpassa oss

I både Svenskan och DN (liksom i flera andra medier) rapporteras idag om DNA-analyser som hävdas visa att en stor del av den nuvarande svenska genpoolen härrör från folk som invandrat till våra nejder för mellan 4000 och 1800 år sedan. Dessa människor skulle vara de som införde jordbruket i Skandinavien, och genomsnittssvensken skulle därmed inte (i varje fall inte i huvudsak) härstamma  från de jägare och samlare som bott här tidigare.

Hur är nu detta relevant för språk? Jo, det säger något intressant om hur språkspridning går till. Jägarna och samlarna kan inte rimligen ha talat ett indo-europeiskt språk, eftersom denna familj ännu inte börjat splittras upp och sprida sig i vår riktning. (Vad dessa våra förgångare faktiskt talade är förstås en fascinerande fråga, men dessvärre en i vilken vi aldrig lär få klarhet).

Om nu de jordbrukande invandrarna kom för mellan för mellan 4000 och 1800 år sedan, skulle detta ganska väl matcha den tid då indoeuropeiska nådde våra trakter, liksom även uppdykandet av den så kallade stridsyxe- eller båtyxekulturen.

Och de nya DNA-analyserna antyder alltså att jordbruket tog över i det blivande Sverige genom att just dessa invandrare spred sig och ökade i antal, snarare än genom att de befintliga jagande och samlande invånarna tog upp själva idén med jordbruk.

Detta har, såvitt jag kan komma på, två implikationer. Dels ger det stöd åt Colin Renfrews idéer, som går ut på att indoeuropeiska språk erövrat vår kontinent på exakt det viset. Och dels får man väl säga att det försvagar tanken på att germanska språk (om nu slutsatsen kan utvidgas från Sverige till hela det germanska språkområdet) skulle vara kraftigt påverkade av vad-det-nu-kan-vara som talades här tidigare. Germanskans skulle därmed ha skiljt sig från övrig indo-europeiska huvudsakligen “av egen kraft“, snarare än pågrund av påverkan från andra språk.

Lite extra intressant är det — om jag nu minns den här boken rätt — att den europeiska befolkningen som helhet härstammar i högre grad från befintliga jägare-och-samlare än från invandrande jordbrukare. Tvärtemot oss svennar, alltså.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Vi blattar som vägrade anpassa oss

  1. Östen Dahl skriver:

    Oklart stöd för Renfrew m m

    Beträffande germanska språk så kan det fortfarande vara så att de har påverkats av några icke-indoeuropeiska språk. Det är ju inte självklart att den påverkan skulle ha kommit från språk som talades "här". Jag tror Micke tänker sig att germanska språk i rakt nedstigande led härstammar från det eller de språk som "blattarna" hade med sig, men det är inte självklart. De första belagda germanska språken, som talades under de första århundradena av vår tideräkning, var så pass lika att de inte kan ha varit skilda mer än högst tusen år eller så. Och spridningscentrum behöver inte ha legat i Skandinavien, själv tror jag att det snarast låg vid södra östersjökusten eller ännu längre söderut.

    Sen är det väl så att det Micke säger i sista stycket lite tar udden av vad han säger om Renfrews teorier i det nästa sista stycket. För det visar att man inte kan generalisera till hela Europa. Rimligtvis kom jordbruket hit senare än till resten av Europa, och då kan det ju ha gått annorlunda till, som också genuppsättningen antyder. Nu har jag inte koll på exakt hur det förhåller sig med våra gener, men kanske det faktiskt är så att vi i rätt stor utsträckning härstammar från jägare och samlare från södra Europa som sen blev jordbrukare och spred sig till Norden. Denna process avslutades först i historisk tid — övre Norrland agrikulturiserades först under medeltiden, och då trängde den jordbrukande befolkningen i stor utsträckning ut de tidigare jägarna och samlarna (samerna alltså).

  2. Jan Wiklund skriver:

    Men det är väl vad Cavalli-Sforza har sagt hela tiden?

    Det undgår mig vad som är så nytt i de här fynden. Cavalli-Sforza påpekade väl ungefär samma sak för 20-30 år sen? Någon som vet?

  3. Östen Dahl skriver:

    Nog inte stridsyxorna

    Det här är sammanfattningen av originalartikeln:

    The driving force behind the transition from a foraging to
    a farming lifestyle in prehistoric Europe (Neolithization)
    has been debated for more than a century [1–3]. Of particular
    interest is whether population replacement or cultural
    exchange was responsible [3–5]. Scandinavia holds a unique
    place in this debate, for it maintained one of the last major
    hunter-gatherer complexes in Neolithic Europe, the Pitted
    Ware culture [6]. Intriguingly, these late hunter-gatherers
    existed in parallel to early farmers for more than a millennium
    before they vanished some 4,000 years ago [7, 8]. The prolonged
    coexistence of the two cultures in Scandinavia has
    been cited as an argument against population replacement
    between the Mesolithic and the present [7, 8]. Through analysis
    of DNA extracted from ancient Scandinavian human
    remains, we show that people of the Pitted Ware culture
    were not the direct ancestors of modern Scandinavians
    (including the Saami people of northern Scandinavia) but
    are more closely related to contemporary populations of
    the eastern Baltic region. Our findings support hypotheses
    arising from archaeological analyses that propose
    a Neolithic or post-Neolithic population replacement in
    Scandinavia [7]. Furthermore, our data are consistent with
    the view that the eastern Baltic represents a genetic refugia
    for some of the European hunter-gatherer populations.

    Micke har eventuellt läst SvD-artikeln något slarvigt när han säger att jordbrukarna kom för mellan 4000 och 1800 år sedan, i artikeln står det:
    "Dessa jordbrukare började visa sig i Skandinavien under den så kallade bondestenåldern, från cirka 4 000-1 800 före Kristus." Det ger alltså 2000 år extra. Man brukar nog vanligtvis anta att det fanns jordbrukare för stridsyxekulturen (som ska ha dykt upp under tredje årtusendet f.Kr.) och i originalartikeln talas också om att övergången till jordbruket började med trattbägarkulturen ca 4000 år f.Kr. Men jag tror inte man har positiv evidens för att våra gener går tillbaka hela vägen dit, i artikeln talas det mest om att man kan visa att vi som har moderna svenska gener inte härstammar från de gropkeramiska jägarna och samlarna ("Pitted Ware").

    Cavalli-Sforza, som hade en annan teknik än den senaste genforskningen (han tittade på förekomsten av enskilda gener), tyckte sig kunna urskilja en genspridning som skulle stämma med tidtabellen för jordbrukets spridning. Han byggde då på vad han såg i nu levande befolkningar och kunde nog inte med sin teknik komma åt stenåldersgener, så gropkeramikerna hade han ingen åsikt om.

     

     

     

  4. Anders Strinnholm skriver:

    En stor nypa salt

    Nu bör man nog ta dessa uppgifter lite försiktigt och kanske inte dra allt för stora växlar på de framförda resultaten. Det finns en rad punkter som är ytterst problematiska i deras resonemang.

    För det första är inget av deras prover tagna på någon individ som är äldre än jordbrukets introduktion (4000BC)
    De prover som är tagna på jordbrukare är uppemot 500 år yngre är den initiala fasen av neolitiseringen. Det rör sig om TRE individer kanske 15 generationer senare.
    De prover på ”jägare och samlare” som men hänvisar till är ytterligare yngre och kommer från den såkallade gropkeramiska kulturen vilka inte på något sätt kan anses som representanter för en äldre mesolitisk population. Dessa är uteslutande tagna på individer från Öland och Gotland och att dessa har genetiska band till andra sidan östersjön är inte särskilt häpnadsväckande.
    För övrigt förekommer inslag av neolitisk ekonomi inom den gropkeramiska kulturen i flera delar av landet vilket gör det hela ytterligare mer förvirrande.
     
    Som arkeolog med specialisering på neolitikum skulle jag vilja hävda att det är fråga om kraftiga övertolkningar av ett mycket begränsat och problematiskt material som egentligen inte motsvarar den egentliga frågan kring migrationers roll i anslutning till neolitiseringen.
     
    För en bra och utförligare genomgång av de olika problemen rekommenderar jag Åsas Blogg ting och tankar kring ämnet.
     
  5. Mikael Parkvall skriver:

    Läste just arkeolog-Åsas inlägg i ämnet, och det var ju onekligen intressant. Visst spetsas saker och ting alltid till när det ska poulariseras, men det grövsta var väl (om vi nu kan lita på att hon har rätt) att ingen individ från före jordbrukets tid har analyserats.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>