Skolministern kommer igen

I ett av de första inläggen på Lingvistbloggen ifrågasatte Micke Parkvall ett påstående som skolministern Jan Björklund hade gjort på TV om att svenska skolor skulle ha "det grövsta och mest kränkande språkbruket i världen". I dagens Metro läser man nu en intervju med samma skolminister där han säger:

I ett par avseenden har ju OECD konstaterat att vi är värst i världen: vi har mest skolk, flest sena ankomster, störst skadegörelse och det grövsta och mest kränkande språkbruket.

Jag gjorde själv en kommentar till Mickes inlägg och konstaterade där (i) att OECD inte hade med saken att göra; (ii) att undersökningen bara gällde 20 industriländer; (iii) att det handlade om att fler svenska skolledare trodde att det svors varje dag i skolorna än vad deras kolleger i andra länder gjorde. Nu visar det sig att det här är ett återkommande tema i skolministerns framträdanden, men med en del subtila variationer. Jag har letat upp ett antal citat på webben som här citeras in extenso (med ursäkt att det blir lite långt, men jag får väl skylla på ministern):

Enligt den stora TIMMS-undersökningen är Sverige sämst i världen när det gäller ordning i skolan; skolket är störst, skadegörelsen är stört, språkbruket är det grövsta och oron är störst i världen.

Svensk skola har mest skolk, mest sena ankomster, mest skadegörelse och det grövsta språkbruket av alla industriländer, enligt den senaste TIMMS-undersökningen.

Svenska skolor har mest skolk, mest sena ankomster, mest skadegörelse och det grövsta och mest kränkande språkbruket i hela den utvecklade världen, enligt OECD.

Enligt den stora TIMMS-undersökningen har Sverige mest skolk, mest sena ankomster, mest skadegörelse och det grövsta och mest kränkande språkbruket i hela västvärlden.

Under 2004 och 2005 kom ett antal viktiga utvärderingar av kvaliteten i svenskt skolväsende. Det är ingen munter läsning. Vi satsar mest pengar i världen, men resultaten är medelmåttiga Och de sjunker. Regeringens eget skolverk skriver att det för svensk del har skett en ”markant försämring”. I några tabeller ligger Sverige i topp. Vi har mest skolk, mest sena ankomster, mest skadegörelse och det grövsta och mest kränkande språkbruket.

Sverige har mest skolk i hela världen. Vi toppar tabellerna över de länder som har mest problem med sen ankomst till lektionerna, vi har mest skadegörelse och vi har det grövsta språkbruket i våra klassrum. Allt enligt den stora TIMMS-undersökning som Skolverket har presenterat.

Vad man kan se här är alltså (i) att källan har växlat (ibland TIMMS, ibland OECD); (ii) att generaliseringen har ömsom gällt "världen", "alla industriländer", "den utvecklade världen", "hela västvärlden", men att det under 2006 har stabiliserats till "(hela) världen"; (iii) att det från början handlade om "det grövsta språkbruket" men att det alltsedan oktober 2005 har varit "det grövsta och mest kränkande språkbruket". Det intressanta är alltså att tendensen är att det blir lite värre hela tiden..

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Skolministern kommer igen

  1. Jonas Söderström skriver:

    Trasig länk

    Ett mycket bra inlägg.  Obs dock att länken till Mickes ursprungliga inlägg verkar vara felaktig.

  2. Östen Dahl skriver:

    Rättad länk

    Länken ska nu fungera hoppas jag!

  3. Jenny skriver:

    "Mest sena ankomster"

    Skrattade gott åt inlägget. Det roligaste tycker jag, med min ännu lekmannamässiga tolkningsfömåga i dessa fall, var "mest sena ankomster", sagt av en person som ondgör sig över språkbruk. Detta borde väl ändå betyda att man kommer mera sent (som i betydelsen "ännu mer sent") i svenska skolor än i andra länders. Alltså  t ex att svenska skolelever kommer 20 minuter för sent medan engelska diton bara kommer en kvart för sent? Eller? För om man vill säga det jag antar att han vill säga, borde det väl ändå heta "flest sena ankomster"?

    Jenny, student.

  4. Jenny skriver:

    P.S.

    …eller "flest antal"?

    Sen undrar jag hur i hela friden de har mätt vad som är "det grövsta språkbruket". Vem bedömer det? Och, som sagt, hurdå?

    D.S.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>