Grundläggande kunskaper i modersmålet en förutsättning för högskolestudier?

I DN:s huvudledare idag kommenterar man regeringens förslag om skärpta krav för inträde till högskolan:

I regeringens gymnasieproposition, som läggs fram i maj, återinförs de gamla kraven på godkända kunskaper i svenska, engelska och matematik upp till en viss nivå.

Reformen är välkommen, men egentligen inte särskilt revolutionerande. I praktiken förändrade nämligen inte 1990-talsreformen så mycket. De flesta högskolor och universitet införde snabbt egna krav på att studenterna skulle ha godkända kurser i gymnasiets ”kärnämnen”.

Det gjorde de av ren självbevarelsedrift. För det säger sig självt att universitetsstudenter måste besitta grundläggande kunskaper i matematik, engelska och sitt modersmål – det sistnämnda helst på en mer än elementär nivå. Så ser det tyvärr inte ut i dag – trots högskolornas krav.

Ledarskribenten tycks ha gjort en tankekullerbytta här. Att ha "godkända kunskaper i svenska" från gymnasiet är inte detsamma som att ha "grundläggande kunskaper… i sitt modersmål". Kravet på svenska (liksom det på engelska) handlar inte om modersmål utan om att man ska förstå undervisningen och kurslitteraturen och själv kunna uttrycka sig i tal och skrift på det språk som undervisningen äger rum på. Det är ju faktiskt ganska stor del av studenterna som inte har svenska som modersmål, och man frågar aldrig efter hur de behärskar älvdalska, irakisk arabiska eller vad de nu råkar ha med sig hemifrån. Dessutom kan man väl fråga sig om man inte definitionsmässigt alltid har grundläggande kunskaper i sitt modersmål — annars skulle det väl inte vara ens modersmål? Vad ledarskribenten menar är förstås det som går utöver den behärskning som alla normalt har av sitt modersmål, alltså de kunskaper och färdigheter som man (förhoppningsvis) får i skolan, alltså att läsa och skriva och behärska det ordförråd som behövs för att klara sig i högskolan (jag misstänker att formuleringen "helst på en mer än elementär nivå" föranleddes av en plötslig insikt hos ledarskribenten om detta). Och talare av älvdalska eller irakisk arabiska får tyvärr aldrig detta på sitt modersmål utan bara på det språk som används i skolorna i landet (alltså svenska eller högarabiska, om man bor i Irak).  

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Grundläggande kunskaper i modersmålet en förutsättning för högskolestudier?

  1. Mikael Parkvall skriver:

    Kurdiska har väl nuförtin nån sorts ställning i norra Irak — har man månne skolundervisning på kurdiska där?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>