Arla skärper sig!

Ja, det verkar faktiskt som om Lingvistbloggen har ett visst genomslag i det svenska samhället. På sidan 6 i dagens Metro så intervjuas Micke Parkvall, som jag redan har rapporterat — och där omtalas "lingvistbloggen" (med liten begynnelsebokstav, det verkar som vi också drabbas av appellativisering) som "drog ner brallorna på Jan Björklund när han felaktigt påstod att den svenska flumskolan var sämst i världen". Och på sidan 8 hittar vi en Arla-annons som handlar om, hm, cottage cheese, och där har man faktiskt modifierat uttalsbeteckningen, visserligen ganska modest, men i alla fall — det står inte "schiiis" utan "tschiiis". Sen inbjuds man att gå till deras "ljudstudio på arla.se/KESO" (man lyckades tydligen inte få med varumärkessymbolen ® i webbadressen) för att testa om man "fixar … ett klockrent uttal av cottage cheese". Nu är det här lite lurigt eftersom den angivna adressen "arla.se/KESO" leder till Arlas ordinarie hemsida, men om man klickar på rutan längst upp till höger där det står "Tävla med KESO® och vinn en spaweekend!" hamnar man rätt. Mitt uttal av cottage cheese godkändes och jag erbjöds att föreslå ett svenskt namn på cottage cheese — det får väl också sägas vara en modifikation av vad man sagt tidigare. Så jag försökte föreslå keso, men det gick inte — jag fick veta att det, eller rättare sagt KESO®, är ett varumärke och ombads föreslå något annat. Då prövade jag med grynost, så får vi se om det leder till att jag får en spaweekend. Dock har jag redan fått ett SMS med löfte om en burk Keso.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Arla skärper sig!

  1. mek skriver:

    Arla skärper sig

    Och varför duger det inte med orden som redan finns: färskost eller kvarg/kvark?

  2. Daniel Eriksson skriver:

    Labialiserad postalveolar frikativa

    Nu ger jag mig ut på djupt vatten, eftersom mina fonetikkunskaper är minst sagt bristfälliga, men är inte [tsch] egentligen en ganska träffande inhemsk transkription av den engelska affrikatan [tʃ]?

    I Svenska Akademiens ordlista (trettonde upplagan) finns följande uppslagsord:

    sch interj. -Anv. som uppmaning till tystnad (SAOL Plus, version 1.0.0)

    Jag tror att jag uttalar den här interjektionen som en labialiserad postalveolar frikativa [ʃʷ], och det påminner ju starkt om den frikativa fasen [ʃ] i den engelska affrikatan. Ibland, särskilt i tystare tal, uttalar jag den dock också palatalt [çʷ].

    Eftersom sch utgör ett eget lexem, är det kanske naturligt att tolka [sch] som en symbol för det här ljudet. (Jag tror att Östen var inne på en liknande tanke i en kommentar till det förra keso-inlägget, förlåt KESO®-inlägget.)

  3. Östen Dahl skriver:

    Svar

    Till mek: Nej, färskost är mycket generellare, som jag påpekade i en kommentar till det förra Arlainlägget. Det omfattar alla sorters ost som inte har lagrats, och det kan alltså vara den släta sorten som kallas kvarg/kvark och som Arla också säljer, under beteckningen Kesella. På Wikipedia står det också talat om den finska juustoleipä och den norrländska kaffeost. Så varken färskost eller kvarg/kvark duger som översättning av cottage cheese.

    Till Daniel: Sje- och tje-ljudens mångfald ger mig gråa hår men inte är väl affrikatan i cheese labialiserad? Tsch tycker jag annars är acceptabelt som återgivning av detta ljud, man ska inte vara petig.

  4. Daniel Eriksson skriver:

    Labialisering

    Fonetik är ju en empirisk vetenskap, så jag gjorde ett experiment. I mikrofonen i Arlas ljudstudio läste jag in följande med hög grad av labialisering av den tonlösa affrikatan: [ˌkɒtɪdʒˈtʃʷi:z]. Talfragmentet parsades som cottage cheese, och jag fick meddelandet »GRATTIS! DU KLARADE DET». Alltså tycks labialiseringen normaliseras bort av lyssnaren i perceptionsögonblicket.

    Jag förmodar att affrikatan i normala fall bara är svagt labialiserad i cheese, eftersom den följs av en orundad vokal. Men i Coarticulation: Theory, Data and Techniques (2006) av Hardcastle och Hewlet hittar jag följande citat, så labialisering tycks kunna förekomma i engelskan även i sådana här sammanhang.

    In English [...] there is evidence that [lingual consonants] can be produced with a greater or lesser degree of protrusion also in a non-rounded environment [...] A cross-language experiment by Faber (1989,1990) on English, Italian, German and Polish [...] showed that postalveolar fricatives are produced with protruded lips in any environment in all the languages analysed. (s 147)

    So much for »stiff upper lip»!

    I min förra kommentar avsåg jag dock att uttrycka att frikativan i den svenska interjektionen påminner om den frikativa fasen i den engelska affrikatan, eftersom båda ljuden är tonlösa postalveolarer. Däremot sade jag inte att ljuden är identiska, och de skiljer sig sannolikt åt med avseende på labialisering.

    (Min brasklapp om bristfälliga kunskaper gäller naturligtvis även denna kommentar.)

  5. Hillbilly skriver:

    S/Z

    Varför skriver man på Arla att det på brittisk engelska uttalas [tchi:s] med tonlöst /s/, medan det är tonande [tchi:z] på amerikanska? Det har jag aldrig hört talas om att det ska vara på det viset…

     

  6. Östen Dahl skriver:

    Tonlösa märkligheter

    Ja, det här är verkligen märkligt! För att se detta måste man gå in i "ljudstudion" och klicka på "Träna". Då ser man en svart tavla där det står att det heter "kåttitsch tschiiis" på brittisk engelska och "kadditsch tschiiiz" på amerikansk engelska. Om man trycker på "Lyssna" får man höra en manlig röst säga med relativt tydlig svensk accent: "say after me" och sedan något som ska föreställa de två olika uttalen. Nu är det ju så att ett tonande [z] i slutet av ett engelskt ord bara är tonande i början, vilket gör det väldigt svårt för en svensk att uppfatta skillnaden mellan tonande [z] och tonlöst [s] (och även svenskar med för övrigt bra engelskt uttal klarar ofta inte att producera skillnaden heller, eller också överdriver de den). Så det konstiga är nu att det som ska föreställa brittiskt uttal för mina öron låter mera tonande än det amerikanska! Dessutom kan man undra var det här med tonlöst uttal i brittisk engelska kommer ifrån. Jag har konsulterat tre brittiska lexikon, inklusive Daniel Jones' Everyman's English Pronouncing Dictionary, och överallt står det [z].

    Det verkar som om Arla nu verkligen har lämnat skojfonetiken och försöker vara allvarliga — kanske de då faktiskt borde tala med en fonetiker eller en anglist?

    En annan sak som jag nu lade märke till är att Arla verkar betrakta begreppen 'cottage cheese' och 'färskost' som varande på samma nivå — på den här sidan kan man se att Keso inte behandlas som en färskost utan hamnar under en särskild rubrik.

  7. Daniel Eriksson skriver:

    Utljudande z i RP

    Man kan verifiera att den sista konsonanten i cheese är tonande, åtminstone i »received pronunciation», genom att lyssna på John Cleese i The Cheese Shop Sketch, som finns på YouTube. En minut och 25 sekunder in i sketchen kommer repliken »Now, my good man, some cheese, please!», i vilken cheese uttalas med ett påtagligt tonande [z].

  8. Daniel Eriksson skriver:

    Arla underkänner amerikanskt uttal

    I Youtube-filmen Flaxseed Oil & Cottage Cheese Recipe kan man höra en amerikansk kvinna, Sandra Olson, uttala ordet cottage cheese. Meningen »[a]n important part of this recipe is the bonding of flax seed oil and cottage cheese» kommer 34 sekunder in i filmen.

    Mitt försök att transkribera slutet av den här meningen ser ut så här: [kɑɾəˈtʃi:z]. I cottage elideras den tonande affrikatan, /t/ uttalas som en alveolar flapp, den första vokalen är orundad och den andra vokalen reduceras till ett schvaljud.

    Arla godkänner emellertid inte det här uttalet. När jag läser in cottage cheese enligt transkriptionen får jag meddelandet »Ditt uttal var inte riktigt klockrent. Prova igen, eller TRÄNA först».

  9. Kränkt tidningsläsare skriver:

    Reklamera reklamen

    "Fodboll i Baceloda?"

    Så lyder en annons i dagens Metro. Förvirrad tänkte jag att det var illa stavad danska. På danska stavas idrotten i fråga som bekant fodbold, men slut-d:et är stumt. Denna hastigt framkastade hypotes förklarar emellertid inte de andra konstigheterna.

    Den trista förklaringen var att man på detta lustifika sätt vill lura på oss ett naturmedel mot förkylning och gör ett hopplöst klumpigt försök att återge hur man låter när man är snuvig.

    Tillåt mig bjussa på en lektion i patologisk fonetik. m-, n- och ng-ljuden produceras normalt genom näsan (och kallas följaktligen nasaler). När snoken är full med snor, kommer luften inte ut det hållet och tvingas ut genom munnen i stället, då ungefär i skepnaden av b, d respektive g. Detta testas lätt om man håller för näsan. d blir alltså inte t och r faller verkligen inte bort.

    Eller är det så att reklammakarna tror att man får en släng av språkstörningar i samband med flunsan? Har de så grumliga kunskaper i medicin, bör man kanske inta en skeptisk hållning till de varor vi förväntas hälla i oss.

    Buppigt, okuddigt och fläggt!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>