Mejerifonetiker sökes

Mejeriföretaget Arla har helsidesannonser där man längst upp ser en kesoburk och under den med rubriken

[kåttitsch schiiis]

och kommenterar "Visst är det lite svårt att säga? Vi vet. Men så heter faktiskt den gryniga osten i våra små burkar — cottage cheese." Hm, jag trodde den hette keso? Nej, får vi veta, osten heter cottage cheese men den säljs under varumärket KESO®, vilket från början inspirerades av det spanska ordet queso vilket som bekant helt enkelt betyder 'ost'. "Varumärket döptes alltså till KESO®, men den gryniga osten fick faktiskt behålla sitt krångliga namn — cottage cheese." Här kanske man kan tycka det börjar likna den dialog ur Lewis Carrolls Through the Looking-Glass som jag tidigare har citerat här. Det är kanske lite svårt att förstå vad poängen med annonsen är, men det handlar uppenbarligen om ett försök att undvika att varumärket — alltså ett namn på en specifik produkt av en viss tillverkare — "degenererar" och blir ett alldeles vanligt substantiv (ämnesnamn i det här fallet). Det här är naturligtvis ett gammalt problem, man kan säga att en tillverkare kan bli offer för sin egen framgång, det vill säga att produkten blir så populär att man glömmer bort att det handlar om ett varumärke. Termos är det klassiska exemplet men det finns många fler. Och egentligen kan man fråga sig om inte Arla faller på eget grepp, när de har introducerat ett så förträffligt ord som keso i svenskan. De två svenska ordböcker som jag har omedelbart tillgängliga här anger faktiskt keso som ett alldeles vanligt substantiv med betydelsen '(färsk) syrlig ostmassa'. Och även en inte alltför puristisk person som jag måste tycka att det är fånigt att behöva använda en beteckning som till och med de som propagerar för den tycker är svåruttalad. Och vem är det som har bestämt att färskosten "faktiskt" heter cottage cheese på svenska?

Men det som ursprungligen inspirerade mig till detta inlägg var uttalsbeteckningen. "Kåttitsch" kan möjligen godkännas, men låter det inte som någon som talar med tysk brytning? Och hur kan någon anse att "schiiis" återger hur det engelska ordet cheese ska uttalas (i synnerhet om man väljer det numera vanligaste sje-uttalet?) För det är väl inte ironi? Kanske Arla borde anställa en fonetiker?

De tre i:na i "schiiis" är lite intressanta. Möjligen härrör de från hur man säger "cheese" när man blir fotograferad. På Language Log hade Geoff Pullum för ett tag sen ett inlägg om hur han kom till Finland och blev förvånad över att kiitos 'tack' inte alls uttalades med det överlånga i han hade förväntat sig. Jag skrev ett par kommentarer där jag bland annat förmodade att den finska ortografin kan förleda en att tro att de finska långa vokaler är alldeles förskräckligt långa. Men detta är alltså exempel på att svenskar uppfattar ett engelskt långt i så långt att det förtjänar att trippeltecknas.

(När jag höll på att skriva detta fick jag ett mejl från Felix Ahlner som härmed tackas för inspiration till en del av ovanstående!)

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

23 kommentarer till Mejerifonetiker sökes

  1. Felix Ahlner skriver:

    Jag hittade till slut detta inlägg från 2004 om "Pseudo-IPA" i marknadsföring, där finns en del länkar också:

    http://tenser.typepad.com/tenser_said_the_tensor/2004/08/pseudoipa_ads.html

     

    I Belgien såg jag för några år sedan att de sålde Pågens "Krisprolls" (d.v.s. skorpor). På förpackningen stod det olika svenska ord i IPA, bl.a. "frukost" om jag inte minns fel. Något som jag däremot har ett glasklart minne av är att det var skrivet i felfri IPA, med specialtypsnitt osv. Var det kanske någon här på bloggen som var inblandad i det? ;)

  2. Helena skriver:

    Kan det här kanske ha att göra med att folk läser recept på engelska i större mån nu än tidigare, och dessa innehåller inte Keso utan cottage cheese?

  3. Östen Dahl skriver:

    Pägens speciella svenska knapriga bröd

    Till Felix: Nej, så långt sträcker sig inte våra tentakler; men den som är intresserad av den svenska skorpans framfart i den frankofona världen kan titta på den här sidan där de kallas "pains grillés suédois" — jag såg en gång i Frankrike att det stod "pains croustillants spéciaux suédois". Märket "Pägen" framhålls också här. 

    Till Helena: Det kan nog vara så, men jag tror inte det är det Arla är ute efter, de vill nog bara försvara sitt varumärke.

     

  4. hjul5 skriver:

    Jag tänkte faktiskt på just detta häromdagen när jag konstruerade en smörgås. Även Keso-förpackningarna är utsmyckade med samma typ av uppmaning, "Köp Keso! Ät cottage cheese!" och ett förnumstigt påpekande om att "Keso är Arlas varumärke och osten under locket heter cottage cheese".

    Förutom det smått bisarra i de inledande imperativen (exakt när sker förvandlingen, när byter osten språktillhörighet?) så kan man ju fråga sig om någon någonsin säger cottage cheese (vilket för övrigt låter helt befängt i bestämd form, testa själv) när de menar keso annat än i eventuell högläsning av recept? Hur omnämnder folk andra tillverkares liknande produkter?

    Man kan tycka att om Arla nu vill utrota keson ur vårt vokabulär så kunde de kommit med ett något mer finessrikt förslag. Stugost? Torp(a)ost? Hytteost (No, Ty)?, Tjällost? Grynost? Kornost? Vad som helst.

  5. Robert skriver:

    Vill minnas att Google oroat sig för googlningens utbredning. Jag kan tänka mig att Arla ligger mycket närmare än Google till att andra tillverkare skulle börja kalla även sina produkter för keso.

    Hur går det till rent juridiskt när sånt händer? När kan ett företag använda ett ords utspridning som argument för att copyrighten inte längre gäller?

  6. David skriver:

    rättstavning tack

    Hej bloggare,

    jag besökte din blogg för att få se den korrekta stavningen av fonetiken. Vilket jag inte fann.. kan du inte uppdatera din blogg tack! :-)

    mvh

    D

  7. Edith skriver:

    fonetik

    Jag letade också efter en korrekt fonetisk stavning av ordet!

    Hälsar

    Edith

  8. Daniel Eriksson skriver:

    Transkription

    David och Edith, Norstedts ord transkriberar det engelska uttalet så här: [ˌkɒtɪdʒˈtʃi:z].

     

  9. Östen Dahl skriver:

    Transkription

    Någon fonetisk rättstavning har vi väl inte, men IPA-transkriptionen ser ut som Daniel anger. På min tid använde man ett bakvänt c för att markera den första vokalen i cottage, men det är tydligen det upp- och nervända skriv-a-et som gäller nu (detta ska föreställa brittiskt uttal). Jag tycker inte att man nödvändigtvis behöver använda IPA i alla sammanhang, man kan ju ofta skriva på ett enklare sätt, men då bör det ju vara så att läsaren ändå leds till ett så bra uttal som möjligt. Om man till exempel hade skrivit tjiz eller till och med tjiiz skulle det ha varit helt okej för mig.

  10. Östen Dahl skriver:

    Krismöte på Arla!

    Det finns nu en artikel på nättidningen Resume.se angående Arlas reklam och det här blogginlägget och det är också ganska många kommentarer till det. Några som kommenterar tycker att jag är dum som inte fattar hur reklam fungerar — att det roliga är just att det inte är det riktiga uttalet. Å andra sidan säger Arlas representant:

    – Det här är ”skojfonetiska” och vi kom tillsammans med vår reklambyrå fram till att det inte hade blivit samma tydlighet med "tj" bildmässigt, och vi ansåg andå att man kan skriva med "sch".

    …vilket ju tyder på att man ändå siktade mot ett någorlunda acceptabelt återgivande. Och det har tydligen också kommit en del reaktioner som stämmer med min. Trots allt kan det ju faktiskt vara folk som inte är så bevandrade i engelskt uttal och tar det hela på allvar — och uttalar cheese så att börjar likadant som det svenska ordet skit när de ska köpa ost på Heathrow, frågan är om någon förstår dem.

    Och att det är krismöte på Arla (ja, något överdrivet kanske) tycker jag är roligt… Det är inte bara Frasse som lyckas väcka uppseende i den vanliga världen! Fast Science lär inte uppmärksamma detta.

     

  11. Rickard skriver:

    Inte Science men...

    ..kanske Språkrådet. Min gissning är att dom bestämt hävdar att det heter keso och ingenting annat.

  12. Ulrika Kvist Darnell skriver:

    Inte Science men...

    Jajamen, Språkrådet är naturligtvis på hugget!

  13. Martin Persson skriver:

    Mer ofonetisk reklam

    Har

  14. Martin Persson skriver:

    Mer ofonetisk reklam

    Jag tror att det är ett bredbandsbolag eller liknande som haft ett får med i sin kampanj för att understryka hur billiga deras tjänster är. Sheep/cheap, alltså. Förmodligen ska man tycka det är fyndigt med deras förmenta homofoner, men när de i verkligheten inte uttalas likadant blir i alla fall jag bara irriterad. -Far, får får får? -Nej, får får värdelösa datatjänster.

  15. Östen Dahl skriver:

    Skojfonetik även på DN:s ledarsida

    Gunnel Melchers påminner mig i ett mejl om att Dagens Nyheter strax före nyåret hade en huvudledare med rubriken "Bevingade ord", där olika ledarskribenter kommenterade varsitt aktuellt ord på ett mer eller mindre skämtsamt sätt. Orden försågs med "uttalsbeteckningar" som ibland kunde vara ganska konstiga, t ex [u:tvärdering], [lyck'a] och [vä:rdegrund']. Gunnel skrev till redaktionen och undrade vad som menades och fick svaret: "Den hemsnickrade fonetiska skriften som följer orden vi skrivit om fyller ett grafiskt syfte. Tanken är att de ska leda läsarens tankar till ordböcker." Det är alltså samma resonemang som Arla för — huvudsaken är att det bildmässiga intrycket är bra, vad det står spelar mindre roll. Kanske det är dumt att reta sig på sånt. Men ibland används faktiskt fonetisk skrift eller mera hemsnickrade uttalsbeteckningar på ett korrekt sätt även i reklam, och då kan den vara informativ, om läsaren vet att det är allvar och inte ett försök att vara "skojfonetisk". (Kanske vi ska starta en ny kurs "Skojfonetik för reklammakare , 7,5 hp"?)

  16. Martin Persson skriver:

    Korrekt reklamfonetik också!

    Någon av grillkedjorna eller om det är deras leverantörer (ursäkta om jag är slarvig med mina källor) har plakat där rätternas namn anges både i normal skrift och i hemsnickrad fonetisk. [kårv mä brö] och [fränsch hått dågg] funkar ju.

  17. Östen Dahl skriver:

    Språkrådets utredning

    Språkrådets utredning av frågan, Arla grynar till det i onödan, är alldeles utmärkt, bland annat påpekas en distinktion som jag själv missade i mitt inlägg:

    Att ett varumärke också blir ett vanligt ord (appellativiseras kan vi kalla det) är alltså inte riktigt samma sak som att det degenereras (förlorar sin varumärkeskaraktär eller t.o.m. sitt varumärkesskydd).

    Men när man kallar kåttitsch schiiis för en "fonematisk stavning" snarare än en "uttalsbeteckning" tycker jag att även Språkrådet grynar till det i onödan och dessutom lite missar poängen med en sådan informell uttalsangivelse — den bör ju syfta till att ge en fingervisning om hur en svensk kan uttala ett uttryck hämtat från ett främmande språk utan att nödvändigtvis hålla sig till strikt till fonemsystemet i vare sig svenska eller det andra språket — exempelvis om jag återger uttalet av thirsty som thörsti.

  18. Östen Dahl skriver:

    Fränsch hått dågg?

    Hm, men borde det inte vara "fräntj" i alla fall? "Fränsch" får mig att associera till det norduppländsk-gästrikska uttalet nånstansj.

  19. Martin Persson skriver:

    Bonni vurre

    I det engelska uttalet av French tror jag att vad vi kan kalla t-förslag är ganska valfritt. Men vad korvkrängarna är ute efter är nog det svenska uttalet. Gärna lite bonnigt, som Östen är inne på. skulle man ju inte säga i Stockholm.

  20. Östen Dahl skriver:

    Att uttala franska på engelska

    Ja, här blir det fråga om vad olika skrivsätt suggererar för uttal för normalsvensken, och det är inte alldeles lätt att veta. Kort e och ä har ju sammanfallit i centralsvenskt standardspråk, så det borde inte göra någon skillnad här, men kanske ä ändå antyder ett öppnare uttal. Det spelar nog ingen roll om man droppar t-förslaget i affrikatan, men stavningen med sch skulle för mig peka på ett uttal som i svenska lunch eller vinsch — där finns det visserligen många varianter i svenskt talspråk, men de flesta hamnar lite fel, då är det bättre med tj tycker jag. Å andra sidan har jag nu börjat undra om möjligen folk associerar sch med något mer tje-ljudsaktigt? Fast allt detta kan också tyckas vara onödigt finlir, om man ändå är ute efter ett lagom försvenskat uttal.

  21. Karl skriver:

    Re: Fränsch hått dågg?

    Jag kanske är ute och seglar men är det inte i östergötland man säger nånstansj? En kompis från Finspång brukar alltid säga det, liksom "kasche" i stället för "kasse" och förståsch istället för förstås.

  22. Östen Dahl skriver:

    Det heter faktiskt keso

    Nu har jag visserligen fått beröm av Språkförsvaret för det här inlägget men jag skulle ändå vilja invända mot följande påstående på deras blogg:

    Arlas annonskampanj (se annonsen här) om att KESO® (!!!) egentligen är en "cottage cheese" har lett till en rad reaktioner. På vanlig svenska heter det nämligen färskost eller grynost.

    Till att börja med är detta nästan lika kategoriskt som Arlas påstående om vad osten "faktiskt" heter och motsägs av det uttalande från Språkrådet som återges längre ner i inlägget:

    Det är språkbrukarna som bestämmer hur de vill benämna olika saker, t.ex. osttyper. Eftersom keso funnits länge som generiskt ord är det väl sent att försöka påverka språkbruket nu.

    Sen är färskost ingen adekvat översättning av det engelska cottage cheese, eftersom det finns flera andra typer av färskost, som saknar den gryniga strukturen hos Keso och liknande produkter. (Den generella engelska termen är nog curd, fast den kan användas ännu vidare.) Grynost är visserligen en passande term men frågan är om den kan sägas vara gängse i "vanlig svenska" — den verkar mest höra hemma i jämtska och finlandssvenska (inget ont i det, förstås).

    Med andra ord skulle man lika väl kunna hävda att cottage cheese på vanlig svenska "faktiskt" heter keso och ingenting annat, tack vare Arlas framgångsrika marknadsföring av sin förträffliga produkt.

  23. F A Ktiskt skriver:

    Faktiskt många faktiskt på den här sidan…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>