Lagom finns bara i Sverige

Lite reklam må väl vara tillåten, när det är en av våra egna som har skrivit boken ifråga:

 

Lagom finns bara i Sverige

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

17 kommentarer till Lagom finns bara i Sverige

  1. Mikael Parkvall skriver:

    Man tackar!

    De läsare som har memorerat alla inlägg på bloggen sedan dess start kommer att känna igen en och annan rad — jag har nämligen stulit några stumpar från mig själv här och var.

  2. Harald skriver:

    bok

    Stort grattis till bok! Ligger i min att-köpa lista!

  3. Östen Dahl skriver:

    Rena knarket

    Jag råkade idag på en recension av en annan bok som Micke har skrivit, Limits of Language, och det är rätt svårt att låta bli att citera den:

    "Limits of Language" arrived today from Amazon. I've never smoked crack, but reading this book approximates what I imagine it would feel like — an initial rush of pure pleasure, followed by the irresistible craving for just one more bump, yielding to that craving over and over until – six hours later – you find yourself surrounded by cats not fed, laundry not done, unwashed dishes, unpaid bills, and yet you still can't stop yourself. You want more. You want it to last forever. Damn you, Mikael Parkvall! How could you write a book that caters so brilliantly to my utter fascination with words and all things language-related? And be so smart and funny too?

    …har du månne mutat honom, Micke?

  4. Mikael Parkvall skriver:

    Nej, det där var nog det snällaste jag har hört nån säga (även om boken har fått bra omdömen även annars, och även om hans omdöme givetvis är helt antastligt — oanfrätt av tyngre droger som det ju är).

    Jag ska gensast skicka killen nåra doser crack så han kan jämföra.

  5. Andrea Kiso skriver:

    konsten att knärka

    :-) :-) Grattis.

  6. Hedvig skriver:

    Grattis

    Gratulerar till nya boken! Den ska inköpas när studiemedel kommit.

  7. Anders skriver:

    Grattis till boken och det är ju kul att den jämförs med knark. Kanske något att skicka runt i rock'n'roll-världen?

  8. Jens skriver:

    Sketabra bok, även om man blir lite lessen i ögat över alla dumheter folk tror.

  9. EvaLena Heinered skriver:

    Order från en tonårig grabb

     - Köp boken Lagom finns bara i Sverige nu.

    Du har lyckats att intressera en femtonårig grabb, som normalt sett är helt uppslukad uvuniversums  hormonstormar, för lingvistik. Hur gick detta till??

    Det är bara att gratulera till en bok som intresserar många. 

     

     

  10. Ulf skriver:

    IG i ryska

    Se sidan 76!

  11. Mikael Parkvall skriver:

    Ulf: Ja, jag blev uppmärsammad på det för någon vecka sedan. Ingen aning om hur det gick till.

  12. Daniel Eriksson skriver:

    Släktingar

    Jag har just sträckläst boken. Imponerande välskriven och passionerad folkbildningsinsats!

    Men stämmer verkligen följande påstående från sidan 50?

    Så kan vi exempelvis se att blod, hav, honung, bröst, dravel, dricka, egg och svamp går tillbaks till urgermanska former, men [...] eftersom det inte finns några uppenbara släktingar till just dessa ord i andra indoeuropeiska språk kan vi inte komma längre än så.

    Efter lite ordboksbläddrande verkar det på mig som om endast dricka, dravel och blod riktigt platsar i listan (möjligen också hav om Hellquists snarare än Wesséns härledning är riktig). Följande ickegermanska släktingar anges i mina ordböcker:

    bröst: forniriska bru barm, kymriska broa bröst, ryska брюхо buk (Chambers Dictionary of Etymology)

    egg: latin acutus vass (Wessén), armeniska aseln nål, grekiska ακη spets (Chambers Dictionary of Etymology)

    hav: latin capere ta (Wessén); om Wesséns härledning från häva (som Hellquist bara håller för möjlig) stämmer, dessutom albanska kap jag tar, grekiska καπτειν glufsa i sig (Chambers Dictionary of Etymology)

    honung: latin canicae kli, grekiska κνῆκος gulaktig, sanskrit कांचनी gyllene (Chambers Dictionary of Etymology)

    svamp: grekiska σομφός svampaktig – med viss tvekan, men en urindoeuropeisk rekonstruktion anges utan reservation: *swombh- (Chambers Dictionary of Etymology)

    Om man får tro Wessén, är hav dessutom en nordgermansk bildning, och i så fall saknar ju ordet urgermansk form (även om ordet det bildats från har en sådan).

  13. Mikael Parkvall skriver:

    Stort tack för påpekandet, Daniel! Jag har för mig att jag tog de flesta av dessa från Wessén, kompletterat med egna anteckningar som jag inte på rak arm riktigt minns varifrån de kom. Det låter onekligen som om jag borde ha kollat in en del av orden lite noggrannare. Naturligtvis måste inte Chambers nödvändigtvis ha rätt heller, men jag borde såklart ha valt exempel som är helt okontroversiella. Och i detta nu underar jag om inte ett par är mer än bara kontroversiella, utan rentav direkt felaktiga, vilket jag såklart beklagar.

  14. Östen Dahl skriver:

    Icke-IE i germanska

    En okej sammanfattning av problemet finns på engelska Wikipedia.

  15. Daniel Eriksson skriver:

    Dricka, blod och svinmat

    Enligt Wikipediaartikeln har substratförnekarna lyckats få in nya härledningar av germanska ord i The American Heritage Dictionary of Indo-European Roots. Där ingår också urindoeuropeiska rekonstruktioner av två av de återstående orden på listan, blod och dricka:

    bhel- To thrive, bloom [...] suffixed form *bhlo-to-, possibly in the meaning "swell, gush, spurt" in Germanic *blodam, blood (s. 9)

    dhreg- To draw, glide. Variant form of dhragh-. (Oldest form *dhreg-.) 1. DRINK, from Old English drincan, to drink, from nasalized Germanic form *drenkan, to draw into the mouth, drink. (s. 20)

    Att härledningarna är relativt nya framgår av att inget av orden dricka, blod, drink, blood, trinken och Blut ingår i det mångspråkiga registret till Julius Pokornys Indogermanisches Etymologisches Wörterbuch från 1959. Däremot beskrivs de båda härledningarna som möjliga i nittonde upplagan av Etymologisches Wörterbuch Der Deutschen Sprache (ursprungligen av Friedrich Kluge men bearbetad av Walther Mitzka) från 1963 (sidorna 87 och 791).

    Inte heller dravel – det sista ordet – listas av Pokorny, men på sidorna 251-2 i Indogermanisches Etymologisches Wörterbuch kan man läsa om följande urindoeuropeiska rot:

    dher-, dherǝ- [...] 'trüber Bodensatz einer Flüssigkeit, auch allgemeiner von Schmutz, Widerlichkeit, von quatschigem Wetter, von trüben Farbentönen usw.; verbal: Bodensatz und Schlamm aufrühren, trüben' [...] dherəbh- : dhrabh- : dhrəbh- aisl. draf, engl. draff, 'Berme, Hefe'

    I Oxford English Dictionary definieras draff som "wash or swill given to swine [...] spec. the refuse or grains of malt after brewing or distilling" och är, enligt samma källa, besläktat med "Icel. draf [och] Sw. draf". Det sista ordet återfinns i Wessén:

    drav svinmat, avskrap: fsv. isl. draf; gemens. germ. ord av omtvistat ursprung. (s. 84)

    Och det har givit upphov till

    dravel: fsv. isl drafl; bildn. till drav (s. 84)

  16. Jonathan the Österbottning skriver:

    Tack!

    Jag ville bara tacka för en fantastisk bok! Bra att du även tog upp den finlandssvenska aspekten så att vissa i alla fall blir lite mer bildade angående den punkten… finns inget som stör mig mer än svenskar som inte ens vet att vi existerar! Första frågan jag alltid brukar få när jag säger att jag är svenskspråkig är "Hur länge har du bott i Finland?". Tack även för rättelsen angående Korsnäs, då jag nu kan sluta sprida den myten…  Hemma i Närpes har jag även ofta hört det där med att vi skulle ha lättast av alla nu levande svenskar att bli förstådda på vikingatiden.

  17. Ulf Brettstam skriver:

    Tacksam för exempel på avmytologisering av "lagom" begreppet i annat språk.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>