Förtalsdrama i lingvistiken – Libel drama in linguistics

(English below)


Den ansvariga utgivaren har hotats med stämning för förtal för en artikel av två fonetiker vid Stockholms respektive Göteborgs universitet. Det gäller artikeln "Charlatanry in forensic speech science: A problem to be taken seriously" ["bluffmakeri i rättsfonetiken: ett problem att ta på allvar"] av Anders Eriksson (GU) och  Francisco Lacerda (SU) i International Journal of Speech, Language and the Law, 2007 14/2: 169-193. Eriksson & Lacerda påvisar att de algoritmer som används av företaget Nemesysco för att identifiera talare och bedöma talares trovärdighet (http://security.nemesysco.com/) inte uppvisar större träffsäkerhet än 50%, dvs den nivå som man skulle förvänta sig av en blind höna.

Detta vore kanske en trivial akademisk kontrovers om det inte vore för det faktum att företaget marknadsför och säljer sina produkter bl a till engelska försäkringskassan och till försäkringsbolag och banker. I USA används det av en del polismyndigheter och i Ryssland (enligt f.n. obekräftade uppgifter) i säkerhetskontrollen bl.a. på Moskvas internationella flygplats. Den förment vetenskapliga 'säkerhetslösningen' (enligt företagets hemsida) kan alltså kan påverka människors liv på avgörande sätt. Vem vill dömas av en blind höna?

I detta läge kunde företaget välja att tillbakavisa Eriksson & Lacerdas kritik med vetenskapliga argument, som att visa varför deras algoritmer faktiskt fungerar. Att man i stället väljer att stämma för förtal tyder på att vetenskapliga argument inte står till buds.

Under tiden har tidskriften utplånat varje spår av artikeln på sin hemsida (http://www.equinoxjournals.com/ojs/index.php/IJSLL/); en sökning på författarnamn ger ingenting alls, och mystiskt nog slutar föregående nummer på sidan 136 och det aktuella numret börjar på sidan 195. Den tryckta utgåvan existerar förstås fortfarande, och
abstraktet kan läsas på http://www.diva-portal.org/su/opus/publication.xml?id=13316. När hela artikeln kan distribueras kommer länken här på bloggen, så håll utkik efter fortsättningen!


Libel drama in linguistics!

The editor-in-chief has been threatened with a libel suit over an article by two phoneticians at Gothenburg and Stockholm Universities, respectively. The controversy concerns the paper "Charlatanry in forensic speech science: A problem to be taken seriously" by Anders Eriksson (GU) and Francisco Lacerda (SU) in the International Journal of Speech, Language and the Law, 2007 14/2: 169-193. The authors show that the algorithms used by the company Nemesysco to identify speakers and assess their sincerity (http://security.nemesysco.com/) do not have a success rate of more than 50%, i.e. exactly what you'd expect of a blind hen.

This may have been a trivial academic squabble, if it weren't for the fact that these products are marketed and sold to the British social security system, insurance companies and banks. In the USA, it is used by some police authorities and in Russia (according to as yet unconfirmed information) at the international airport in Moscow. In other words, the alledgedly scientific 'security solutions' (according to the company's web pages) can influence people's lives in a range of serious matters. Who wants to be judged by a blind hen?

In this situation, the company may have chosen to counter Eriksson & Lacerda's criticism by presenting scientific proof of why their product actually works. The fact that a libel suit was instead the chosen path would seem to indicate that scientific evidence is scarce.

Meanwhile, the journal has removed every trace of this paper from their homepage (http://www.equinoxjournals.com/ojs/index.php/IJSLL/); an author search yields zilch, and mysteriously the previous issue ends at page 136 while the relevant issue begins at page 195. The printed version still exists, of course, and the abstract may be read at http://www.diva-portal.org/su/opus/publication.xml?id=13316. As soon as distribution of the full text can be arranged, we will let you know, so watch this space for further developments!

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Förtalsdrama i lingvistiken – Libel drama in linguistics

  1. Rickard skriver:

    Mera humbug?

    På tankesmedjan 'Den nya välfärdens' hemsida där dokumentet 'Med storebror i uppfinnarverkstan' (direktlänk saknas ) innehåller en liten genomgång av aktuell  övervakningsteknologi kan man läsa om psykologen James Pennebaker, vid University of Texas i Austin, som beskriver hur han anser att frekvenser av olika ordtyper kan användas i en rad liknande syften så som att identifiera lögnare. Det finns också ett par demoprogram där som man ska kunna prova.

     

  2. Östen Dahl skriver:

    Tebladsforskning

    Man kan se resultatet av Pennebaker & Co:s analyser här, där de analyserar presidentkandidaternas språk. Webbsidan innehåller en hel del ganska kategoriska uttalanden om vad en hög eller låg frekvens av det ena eller andra språkliga fenomenet innebär om en persons karaktär. På mig gör detta ett närmast horoskopartat intryck, och dessutom verkar påståendena ibland inte helt konsistenta. Om negationer står det till exempel på tre olika ställen såhär:

    Questions and negations are flags of uncertainty, openness, skepticism, and other dimensions of complexity.

    Over the last few years, some have argued that the use of negations (e.g., no, not, never) indicate a sign of inhibition or constraint. Low use of negations may be linked to impulsiveness.

    Negations and conjunction are both markers of self-restraint: negations indicate self-control and inhibition, and a high number of conjunctions is a hallmark of rambling.

    Jag vet inte riktigt hur öppenhet och hämningar går ihop, men kanske man kan få till det. Efter att ha läst de här tämligen bestämda uttalandena blir man lite förvånad över följande brasklapp:

    Finally, no one should take any text analysis expert’s opinions too seriously.  The art of computer-based language analysis is in its infancy.  We are better than tea-leaf readers but probably not much.

    Dessutom använder de en logga för "Wordwatchers" som är till förvillelse lik Volkswagenemblemet.

    Dock omtalas Pennebaker med rätt stor respekt på Language Log (här och här), trots att de som skriver där annars inte är så lättflörtade.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>