Vem är Bernhard? Och vart tog Berta vägen?

I mitt värv i den högskolepedagogiska grottekvarnen for jag idag fram och åter mellan Uppsala och Stockholm. På tåget hem hamnade jag bakom ett gäng masar och kullor (tåget hade startat nåstans i Bergslagen) i ungefär min egen ålder som satt och groggade mitt på blanka eftermiddagen. Inte för att jag tjuvlyssnade mig igenom hela delas samtal, men jag överhörde vissa brottsstycken och roades delvis därav. Bland annat använde en av dem uttrycket "sure bacon" i betydelsen "visst, det kan du ju försöka lura i nån annan!".

Då slog det mig att när jag var ung och vacker — omkring mitten av 1980-talet — så sa man gärna "Sure Berta Lindström" i samma betydelse (vilket jag inte hört sen dess). Och när jag en gång nämnde detta för före detta kollegan Gunnar, ifrågasatte han (sin vana trogen) mina språkliga intuitioner, och insisterade på att det hette "Sure Bernhard". Eftersom Gunnar är ohyggligt gammal (född 1954), kan man kanske tänka sig att hans variant är äldre.

En googling med svenska som språkinställning och inklusive vissa stavningsvarianter antyder att åtminstone följande varianter existerar:

sure babe 1031
sure bacon 506
sure bernhard 52
sure balla bacon 11
sure babylår 11
sure berta 1

("sure burt" med 14 träffar är lite utom tävlan, eftersom det är en låt av Pugh Rogefeldt, och sgs alla träffarna verkar syfta på denna, som tydligen är från 1986, och därmed inte kan göra anspråk på att vara urkällan. "Sure babe" hör kanske inte hemma här, men skulle ju kunna vara ur-ursprunget).

Men vad är det egentligen frågan om här? Finns det ännu fler varianter? ("Sure Börje"?). Varför börjar allting på <b>? Vilken är urformen? Varför finns uttrycken alls?

Jag frågade min kvällskurs idag, och en enda hade (sen 80-talist) hört "sure bacon", men ingen annan kände till nån av formerna. Kan någon bloggkonsument sprida ytterligare ljus i frågan? Kan vi pinnpojnta varianterna i tid och rum?

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

20 kommentarer till Vem är Bernhard? Och vart tog Berta vägen?

  1. Östen Dahl skriver:

    Endast svensk bacon

    Det egendomliga med de här uttrycken är väl att de tycks vara exklusivt svenska? Alla träffar på "sure bacon" från andra håll ser ut att vara slumpens verk.

  2. Junie skriver:

    sure Bertil

    Min pappa, född 1959, brukar alltid använda formen "sure Bertil". Någon annan form av det uttrycket har jag faktiskt aldrig hört. Man kan ju undra varifrån de här uttrycken kommer, jag har nog bara tagit för givet att det kom från någon gammal känd sketch eller något, men nu när jag ser att det alltså finns fler versioner av "sure Bertil" så måste jag säga att jag blir lite nyfiken på deras ursprung.

  3. Mikael Parkvall skriver:

    Tack Junie!

    Ja, si där. Åtminstone tre svenskspråkiga Google-träffar på den gode Bertil. Så då har vi utökat samlingen lite. Kommer han från nån plats också, farsan din?

  4. Mikael Parkvall skriver:

    Fler varianter

    Efter en mer utförlig googling kan jag meddela att jag glömde sure Bellman (46, och därmed trea eller fyra på listan, beroende på om man räknar "sure babe").

    Tilläggas kan också att det blir enstaka träffar (1-3) på Beda, Betsy, Bertil, Berit, Benke och Bengt i denna användning.

    Verkar finnas en preferens för tvåstaviga namn, men saknas gör exempelvis Barbro, Benny, Betty, Billy, Birger, Birgit, Bjarne, Björne, Bodil, Boris, Botvid och Börje.

    Jag kollade även Presstext och Mediearkivet vilket gav några enstaka förekomster i tidningstext.

  5. Nils H skriver:

    Sure badda bacon

    Jag och min umgängeskrets har slängt oss med uttrycket 'sure badda bacon' i yngre dagar. Varför?
    Ingen aning.
    Födda -85 äro vi.

  6. Östen Dahl skriver:

    Bella bacon banan

    Även banan och bella förekommer, ibland i kombination med bacon.

  7. junie skriver:

    Bertil

    jodå han är född stockholmare min far :)

  8. Pelle skriver:

    Jag har hört de tre första

    Skarp spaning du gjort! Jag var väl som vackrast typ 1980 (folk sa att jag liknade Per Gessle samtidigt som Gyllene Tiders genombrott – jag är född 1962). Och jag har hört de tre första, de förekom. När du tar upp de här är det verkligen déja vu – jag hade helt glömt att man sa så, men vaga minnen av personer som sagt så kommer tillbaka…

  9. sanna skriver:

    Sure balla bacon

    "Sure balla bacon" kommer väl från tv-programmet Pentagon med Felix Herngren och Erik Haag. De gör ju en Pippi-sketch där Felix säger "Sure balla bacon" på slutet.. därifrån har i alla fall jag fått det, och jag säger det lite då och då.. Såg dig förresten på forskardagarna idag, synd att du inte föreläste, det hade varit roligt!

  10. Anneli skriver:

    Är tonåring nu, och har nog aldrig hört varken "sure Berta" eller "sure Bernard". Däremot är sure Bellman rätt vanligt förekommande i mina yngre kusiners språk.

  11. Jens skriver:

    Anglicism?

    Med tanke på förledet så dras ju tanken västerut och dessutom finns samma idé uttryckt i "Sure Wilbur" som väl är mer av en standardfras än "Sure bella bacon".

    Annars fastnade jag mest på ordet överhörde i början av texten. Överhörning vet jag vad det är sedan min tid i signaltrupperna men att överhöra något torde inte avse samma sak. Overhear på engelska kanske snarast översätts med "råka höra"?

  12. Yess skriver:

    Bellman i Stockholm

    Sure Bellman sa man ibland när jag gick i gymnasiet i Stockholm i slutet av nittiotalet. Folk använde det halvt på skämt, halvt på allvar. De andra, "bacon", "bertha" etc förekom inte vad jag kan minnas. Men betydelsen var som ovanstående: "visst, försök lura i nån annan det".

  13. Okurka skriver:

    Jag är 85:a och vi använde också "sure bacon" som små. Vi trodde dock att det var vi som hittat påt :)

  14. Nico skriver:

    Satt och pratade om betydelsen av "Sure bacon" med klasskamrater vilket föranledde min googling och fann denna blogg. Kul att det fanns något! Fast å andra sidan vad finns inte att hitta på nätet?

    Min mor har vid något tillfälle sagt "Sure Bernhard" – född 1945

  15. Viktor skriver:

    Lögnare

    Jag använder "Sure bacon", men eftersom det finns väldigt många alternativ som slutar med ett namn så antog jag att det handlade om en person som hittade på och far med osanning.

    Då jag använder "Sure bacon" så är det vid tillfällen då någon säger något som jag inte riktigt tror på…

    Var Bernhard och alla de andra personerna lögnare?  

  16. Edvin skriver:

    Bellman

    Född 90, och i min uppväxt utanför Stockholm sa vi alltid "sure Bellman".  Jag tolkade det som "dra den om Bellman också", men det verkar alltså som det är något annat som ligger bakom.

  17. Löken skriver:

    Tänk också på att förr, fram till ca. 80-talet, uttalades ordet Sure som "Tjåry".
    Tjåry Bellman! Tjåry Bernhard! (Man var inte så duktig på engelska då, tyska var minst lika vanligt i skolan. Därav att t.ex folk som förr i Sverige döptes till Steve uttalas "Steevä" istället för "Stiiv".)
    Född tidigt 60-tal tillsammans pch uppväxt med 56:or och framåt i Stockholmstrakten. Vi sa alla Bellman, och ibland Berta Lindström.
    Mina polare från Östersund eller andra norrorter, samma ålder, sa Bernhard.
    Anar att alla har sina lokala varianter även om Bernhard, Bellman och Berta Lindström verkar vara vanligast.
    Och glöm inte att uttala det "Tjåry". :-)

  18. Bengt skriver:

    Hittade denna sida då jag av nostalgiska skäl Googlade på uttrycket Sure Bernard. Jag är född 1951 och växte upp på Kungsholmen i Sthlm. Vi använde det, som merparten här har beskrivit, som ett uttryck för tvivel över sanningshalten eller sannolikheten att något skulle inträffa. T ex att Djurgården skulle vinna över AIK. Håller dock inte med "Löken" angående uttalet

  19. Klara Skördeman skriver:

    Hej!
    Vad roligt att fler funderar över detta uttryck! Jag är uppvuxen med Sure Berta bacon och säger det ibland fortfarande. Min äldste son reagerade just och tyckte att det lät väldigt dumt, vilket fick mig att fundera på ursprunget till detta speciella uttryck. Jag är född -70 och uppvuxen mestadels i Södermanland.

  20. Annika skriver:

    Vi sa alltid Tjåry Bernhard. Med amerikanskt uttal av Bernhard, oklart varför vi sa det, men det betydde: äh försök med nån annan! 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>