Vetifan

Vi har ju tidigare tagit upp en del uttryck som har blivit omtolkade och fått ny skepnad av språkbrukarna — sådant som på engelska har kommit att kallas "eggcorn". Catharina Grünbaum tar upp ett sådant i dagens språkspalt i DN: "missuppfattningen 'vet i fan' med varianter". Det ursprungliga uttrycket (det) vete fan, där vete är en optativform (i traditionell grammatik kallad "presens konjunktiv"), har omtolkats till vet i fan, ibland skrivet som ett ord vetifan:

Vet i fan om jag vill gå i samma demonstration som du! …
Vetifan om jag pallar gå ut ikväll.

Svenska Akademiens ordboks beskrivning av användningen av fan i den här betydelsen är värd att citera i dess helhet:

i uttr. i vilka ngn (eftertryckligt) förne­kar ngt l. vägrar att göra ngt o. i stället (for­mellt) skjuter det ifrån sig på fan (med under­förstådd mening att inte heller denne vill göra det osv.); särsk. i nekande (l. därmed likvär­diga) uttr., för att beteckna att överhuvud ingen (formellt icke ens fan) kan l. vill göra det varom fråga är l. har reda på saken osv. Vete fan, jag känner mej liksom lite ruskig idag, det är inte utan att jag osv. Och sendes .. Lasse Moenson epter honom, at han skulle gå in i gen. Men han ville icke utan badh fännen gå in til them i gen. OPETRI Tb. 98 (1526). Det skall fan göra. WESTE (1807).
Faen förstår hela den politiska röran. – HAM­MARSKÖLD (1811) i BrefNSkolH 370. Det vete fan. ALMQVIST DrJ 188 (1834).
Hungriga? Mat! Har inte faen sett nån mat. ENGSTRÖM 1bok 99 (1905).
(Han) sade till migh godh tåår bror, tå sade iagh faan wahre dÿn broor. EkenäsDomb.1: 240 (1659).

Den bokstavliga betydelsen ligger väl närmast i det vete fan. Men i exemplet (som verkar konstruerat) Vete fan, jag… ser det redan ut som en formel där den ursprungliga tolkningen håller på att förblekna. Och då ligger det nära till hands att också formen blir justerad till vet i fan eller vetifan, i synnerhet som optativen inte är en levande form i svenskan, vilket Catharina också påpekar. Men här finns en vidare utveckling som hon inte tar upp. Om man bloggar på "vet i fan" och "vetifan" kommer det upp ganska många exempel där de föregås av "jag":

1-7 i målskillnad på två matcher. Halmstad har fastnat i bottenträsket. Och vet inte hur de ska komma loss. – Jag vet i fan vad som har hänt, säger tränaren Janne Andersson.

Med andra ord har uttryckets syntaktiska funktion också ändrats. Kombinationen i fan verkar för övrigt dyka upp lite varstans där den tidigare inte har hört hemma:

Hur i fan får man bort en tjtaig och dålig melodi ur huvudet?
Men imorgon så i fan heller att hon kommer hit.
Har du huggmärken i dom kan du ge dig i fan på att dom tar in vatten.
Vem i fan döper en hamburgare till något ingen normal människa kan uttala?

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Vetifan

  1. Östen Dahl skriver:

    Rättelse

    För "bloggar på" i ovanstående inlägg, läs "googlar på". Intressant felskrivning.

  2. Östen Dahl skriver:

    Vet ej fan

    …och just när jag hade skrivit detta fick jag idén att googla "vet ej fan", och se, det visar sig också vara en tämligen frekvent omtolkning av vete fan:

    Vet ej fan om jag orkar vänta ett helt år.
    Jag vet ej fan hur jag skulle reagera…
    Hur aktiv jag kommer vara det vetejfan asså.

    Varianten med inte förekommer också:

    Jag vet inte fan hur jag ska förklara det.

    …men här är man redan ganska långt från vete fan, som vi började med.

  3. Per Starbäck skriver:

    Och det är inte bara med just i-varianten som det är vanligt med "jag" som subjekt. Googleträffar:

    "Jag vete fan" — 5150
    "Jag vetefan" — 4830
    "Jag vetifan" — 2670
    "Jag vet i fan" — 1980

  4. Östen Dahl skriver:

    Så in i fan

    Tack Per för detta påpekande! En ytterligare variant är så in i fan:

    Dom skriker och vrålar så in i fan.

    Här kan man misstänka analogibildning från så in i helvete, som trots allt har betydligt fler träffar och där den spatiala metaforen fortfarande verkar meningsfull.

  5. EW skriver:

    Bakgrundsmusik

    Till inläggen ovan rekommenderar jag följande bakgrundsmusik!

    http://www.apelsin.nu/classics/?url=inte_fan

  6. Per Ledin skriver:

    Egg corn, Lingvistbloggen och På svenska: samma grej eller inte?

    Hallå!

    Vill bara säga att jag – på bloggen På svenska vid Örebro universitet – tagit upp såna här egg corn och försökt lansera termen nattuttryck. Innan jag gjorde det kollade jag igenom Lingvistbloggen och läste just de inlägg där ni på ett fint sätt visar på hur vi omtolkar språket. Och länkade.

    Det är två och en halv månad nu där jag kört en serie med såna ord och som sagt länkat till er (här det första inlägget).

    Det finns såvitt jag vet två bloggar inom språkvetenskapliga universitetsämnen med professorer som deltar: Lingvistbloggen och På svenska. Och det tycker jag väcker en intressant fråga. Behöver man, när man bloggar inom vetenskapsvärlden, kolla andra (svenska) bloggar inom samma vetenskapliga fält när man tar upp samma ämne? Det är ju annars, utanför bloggosfären, praxis att man i vetenskapliga sammanhang ger referenser. Liksom det åtminstone i delar av bloggvärlden finns en praxis att man kollar dem som länkar till en och ser hur mkt de överlappar.

    Jag har inte svaret, utan ställer frågan, för den rör hur vi hanterar det relativt nya medium som bloggen är. Det är alltså inte en retorisk fråga – det vore omöjligt att skriva blogginlägg om det vore förenat med en massiv forskningsinsats. Man giller förstås inte heller alla bloggar inom samma område. Så visst, Lingvistbloggen väljer sin policy.

    Oavsett det – för jag fortsätter förstås läsa er intressanta blogg – tycker jag det vore värdefullt med en sökfunktion hos er. När jag började skriva om egg corn/nattuttryck ville jag söka igenom era inlägg så att jag inte missade något ni sagt. Hur mycket tid som helst kan man inte lägga på det, utan sökfunktion, men jag såg inte termen hos er, för då hade jag tyckt det varit viktigt att länka det (men hittade t.ex. Mikael Parkvalls inlägg om coolugn, som var ett utmärkt exempel på egg corn/nattuttryck).

    Nå, du får väl läsa detta som en kommentar av en gnällig professor från just gnällbältet, eller tycker du att det ligger nåt intressant i det hela.

    Hälsar

    Per

     

     

     

  7. Östen Dahl skriver:

    Svar till Per L och "för i helvete"

    Hallå Per! Jag vill ansluta mig till den åsikt du uttrycker när du säger att "det vore omöjligt att skriva blogginlägg om det vore förenat med en massiv forskningsinsats". Mark Liberman på Language Log talar ofta om sina "frukostprojekt", och jag tycker att blogginlägg ska få vara frukostprojekt, det vill säga textsnuttar som man skriver spontant efter att ha läst tidningen till frukost och kanske gjort några snabba googlingar. Och det går tyvärr, eller kanske lyckligtvis, ut över kravet på fullständig redovisning av tidigare forskning (eller tidigare diskussionsinlägg) på området.

    Sen är det väl så att även om det där med redovisning av tidigare forskning är ett krav när man publicerar sig vetenskapligt så får man som forskare vara med om både att man inte blir citerad när man tycker man borde bli det och att man själv missar att citera verk som man borde ha tagit med. Det ligger inte nödvändigtvis någon medveten policy bakom sådant.

    Jag tycker det vore synd om vi gjorde en uppdelning i professorsbloggar och icke-professorsbloggar — det verkar på något sätt strida mot bloggens idé.

    Och till sist håller jag med om att en sökfunktion är värdefull — och vi har faktiskt en sådan, om du tittar längst ner i vänsterspalten på förstasidan. Där kan du skriva in "eggcorn" (dock ej särskrivet, ursäkta) och få upp ett antal inlägg.

    För att återvända till trådens egentliga ämne, är dagens observation att överanvändning av prepositionen i i svordomsuttryck inte är begränsad till fan utan också förekommer med helvete, och då, underligt nog kan man tycka, ofta efter andra prepositioner, i synnerhet för. "För i helvete" har osannolika 89100 träffar på Google:

    Glöm för i helvete inte att kommentera över hur jävla bra jag är! … Det finns för i helvete inga snabba kassor. Kassor är stilla hela jävla tiden!

    Borde inte folk som svär åtminstone göra det grammatiskt korrekt? (obs ironi)

  8. Per skriver:

    OK!

    Jag tackar för den kommentaren – och förstår vad du säger. Ämnet tycker jag är intressant.

    En uppdelning i professorsbloggar och icke-progessorsbloggar är jag helt emot. Jag menar bara att det finns en massa bloggar som säger och tycker något om språk och att det gör en skillnad om det är professionella språkvetare (oavsett akademisk titel) som står bakom, en reklambyrå, studenter etc. I vår länklista har vi alla möjliga bloggar listade, t.ex. sådana som skrivs av lärar- och språkstudenter. De står förstås där för att de är bra bloggar. Och likartade bloggar tenderar att klustra sig i bloggossfären, så att säga. Vilket bland annat betyder att Lingvistbloggen och På svenska gärna nämns ihop och länkas till ihop på olika sajter.

    Som sagt: ämnet tog jag upp för att jag funderat en hel del på hur man egentligen ska se på det här med att länka till och vara uppdaterad på det som händer i (den del av) bloggosfären (som är relevant för ens egen blogg eller ens eget inlägg). Något kategoriskt svar har jag inte, utan just diskussionen tycker jag är viktig.

    Sen inser jag – förstås! – att det är en risk i bemärkelsen en retorisk balansgång att dra fram nåt man själv skrivit, men det är också ett sätt att konkretisera det man menar. Kanske måste  jag understryka att jag inte menar att Lingvistbloggen gör fel.

    Hur jag missade sökfunktionen är en gåta med tanke på hur många gånger jag befunnit mig på er blogg. Pinsamt för mig. Nu ska jag i alla fall eggcorn-söka!

    Hälsar

    Per

  9. Alexander skriver:

    Vem vet - inte fan?

    Jag kommer väldigt sent till den här diskussionen, men jag hittade hit med anledning av att jag funderade kring att P4 Radio Stockholm i dag citerar en 19-årig man som enligt radions egen transkription säger "det vet ej fan". Det kan ju vara värt att notera att formen hittar in även i sådana sammanhang.

    Som redan konstaterats tycks "vet ej fan" vara en relativt frekvent omtolkning av "vete fan". Det som dock förvånar mig är att den här använda formen "det vet ej fan", som känns mer logiskt begriplig, inte klarar sig bättre mot "jag vet ej fan" på Google.

  10. Östen Dahl skriver:

    Ovetande varelser

     Jodå, bland dem som inte vet kan man hitta både katten, fåglarna och gudarna. På sitt sätt är det inte helt gripet ur luften — ett uttryck som "det vete gudarna" betyder väl ungefär att det är så svårt att veta att om någon gör det så är det väl gudarna. (Vad katten har med saken att göra är mer oklart.) Och då skulle ju "det vet ej gudarna" kunna förstås som "det vet inte ens gudarna". 

  11. Marit skriver:

    Det vet da faen

    Bara för att dra till med norska då – där har man fått en annan tolkning av den där andrastavelsen i 'vete', så där heter det nu 'vet da faen'. Ibland med den ursprungliga argumentstrukturen:

     

    nei det vet da faen ………. jeg er ikke god i geografi !!

    men ofta med ett annat subjekt:

    Jeg vet da faen hva det er du holder på med.

    Jeg veit da faen h

    vem Jansen er.

    Och är man gammal nog minns man punkbandet Wannskrækk från Trondheim som i 1980 hade en stor hit med låten 'Æ veit da fan æ'.

     

  12. Alexander skriver:

    Fanvetenskap

    Just som Östen beskriver saken tänker jag också – att den närmast till hands liggande omtolkningen av "vete"-konstruktionen vore "det vet ej fan" och "det vet ej gudarna", med innebörden att inte ens dessa väsen känner till svaret på den aktuella frågan.

    Men det är möjligt att "jag vet ej fan" å andra sidan får stöd av den etablerade (och på Google ymnigt förekommande) formen "jag vet fan inte".

    En intressant fråga är i så fall om den sporadiskt förekommande konstruktionen "jag vet inte fan" utgör en variantform av "jag vet fan inte" som bidrar till att få omtolkningen "jag vet ej fan" att framstå som rimlig – eller om den i stället är ett slags efterkommande syntes av "jag vet ej fan" och "jag vet fan inte", ett försök att göra den förstnämnda frasen ledigare genom att byta "ej" mot "inte". 

    Helt fri placering tycks i alla fall inte "fan" ha i konstruktionen "jag vet inte". "jag fan vet inte" hittar Google bara i två bloggar.

  13. Östen Dahl skriver:

    Så ta mig fan

     Jag undrar om inte "jag vet fan inte" är en utveckling av "jag vet ta mej fan inte"? Ännu mera explicit: "jag vet så ta mej fan inte", alltså "jag vet inte, och det säger jag med risk för att fan tar mig". "Fan" är ganska ensamt i den här kontexten, "jag vet helvete inte" får bara tre träffar.

    För övrigt finns "vet då fan" i svenska också, även "vete då fan" får enstaka träffar.

     

     

     

     

  14. Martin Persson skriver:

    Evighetsserie

    Och så här stod det i DN:s sportdel för någon dag sedan:

    "Det var tur att jag inte från början visste att det skulle ta 32 månader att komma tillbaka. Då vet i attan om jag hade orkat fortsätta, säger Jenny."

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>