Missä on meänkieli?

Jag hade nyss anledning att besöka tornedalskommunernas hemsidor, alltså de fem kommuner där tornedalsfinska/meänkieli har status som officiellt minoritetsspråk. Tre av kommunerna har sidor på enbart svenska och engelska, och endast Haparanda (för vilken detsamma gällde sist jag hade vägarna förbi deras sajt) har börjat översätta sitt material till finska. En av dem, Gällivare, är helt enspråkigt svensk på nätet. Självklart erbjuder ingen sin hemsida på någon samisk varietet.

Närmast lite genant tycker en annan.

Intressant nog tycker Gällivare dock att det är tillräckligt läskigt med inhemska språk för att inte ha paxat adressen gällivare.se (trots att ju icke-engelska bokstäver numera funkar på nätet) eller någon av adresserna *jiellevárri.se, *váhčir.se, *jellivaara.se eller *jällivaara.se, vilka skulle motsvara kommunens namn på dess övriga inhemska språk. Man kan föreställa sig hur en kommun väljer att undvika skander (beprickade bokstäver) för att potentiella utrikiska turister eller investerare inte har dem på sina tangentbord, men istället har man valt det märkliga gellivare.se, vilket orten inte heter ens på utrikiska.

För övrigt är det noterbart att Haparanda på sin hemsida konsekvent kallar sin tvillingstad för "Tornio" (vilket är dess finska namn) medan det (enspråkigt finska) Torneå självt helt konventionsenligt envänder "Tornio" på finska och "Torneå" på svenska. Man har också slutat skylta med namnet Eurocity, vilket under en period försökte lanseras som gemensamt namn för just Haparanda och Torneå.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Missä on meänkieli?

  1. Östen Dahl skriver:

    Täälä!

    Ja, på det hela taget verkar Mickes bild stämma – fast Pajala kommun faktiskt har en presentation av kommunen på finska (liksom också på engelska, tyska och franska) — och faktiskt också en del texter på meänkieli, även om man måste klicka på Finlands flagga på hemsidan för att hitta dem! Det verkar alltså som om Pajala kommun behandlar meänkieli som en finsk varietet.
    Det är en hel del snack om mångspråkighet på kommunernas hemsidor. Man tycker att hemsidorna skulle vara en bra plats att demonstrera att mångspråkigheten fungerar också i praktiken och inte bara är rent symbolisk.

  2. Östen Dahl skriver:

    Heja Älvdalen!

    …och så kan det noteras att Älvdalens kommunala hemsida slår alla de norrbottniska kommunerna i fråga om det lokala språkets synlighet. Förutom att man har en ordentlig avdelning om älvdalska som reklameras under "Kultur och fritid" kan man redan på ingångssidan läsa att Barn- och Utbildningsnämnden i Älvdalens kommun har instiftat ett eget pris för älvdalska språket, Övdals-Byönn, som nu tilldelats personalen vid Tallkottens förskola.

  3. Östen Dahl skriver:

    Gellivare m m

    Gellivare är inte en så tokig stavning som det kan synas — det var standard på 1800-talet, vilket framgår av Nordisk Familjebok, där man också kan se att den här stavningen har en lång tradition även på utrikiska. Gällivaregruvorna med tillhörande industrier såldes nämligen 1864 till ett engelskt bolag "The Gellivare Company Ld", som senare efterföljdes av "The New Gellivare Company Ld". Dessutom ser den äldsta stavningen ut att ha varit Gellivaara. I dagens Gällivare finns både Gellivare Cider och Gellivare snusfabrik och ca 132 000 ytterligare träffar på Google på "Gellivare".

    För övrigt är det nog klokt att vara försiktig med användningen av åäö i webbadresser (alltså inte bara hebreisk skrift som jag tidigare har antytt). Språkförsvaret, som knappast kan beskyllas för att anglifiera i onödan, har visserligen både http://www.sprakforsvaret.se och http://www.språkförsvaret.se som adresser men säger sig vilja vänta med att rekommendera den senare som huvudalternativ tills "vi är säkra på att en klar majoritet av Språkförsvarets besökare använder webbläsare, som har inbyggt stöd för å, ä och ö" — vilket i praktiken betyder att det inte finns några som fortfarande har Internet Explorer upp till version 6. Och det kan noteras att adressen till det citerade inlägget är "http://sprakforsvaret.bloggagratis.se/2007/12/24/418832-om-natadresser-med-a-a-och-o/"!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>