Mera om språkanalyser

Det här med språkanalyser av asylsökande är en gammal historia. Redan 1998 kritiserades de av mina kolleger Tore Janson och Kenneth Hyltenstam i ett brev till Invandrarverket (som det hette då), vilket man kan läsa om i den här artikeln från Aftonbladet och i nyhetsbrevet "Fortress Europe" som båda fortfarande finns på nätet. På den tiden hette det analyserande företaget Eqvator, men jag tror Sprakab är en fortsättning på det. I det fall som beskrivs från 1998 lyssnade man på en fransktalande person som sade sig komma från Tchad och försökte avgöra vilket land hon kom från. Det gick inte så bra, verkar det som:

De ska nu utifrån den undermåliga bandupptagningen avgöra varifrån den franska brytning som Reine talar med kommer ifrån.  Det är tre analytiker som ska lyssna. En från Togo, en från Benin och en från Elfenbenskusten.  Analytikern från Togo menar att Reines franska tyder på att hon är från Togo.  Analytikern från Benin säger att det snarare är Benin.  Analytikern från Elfenbenskusten säger att det är knapphändigt språk på bandet, men det troligaste hemlandet är Elfenbenskusten.  Ingen analytiker från Tchad har tagits in.  Kvaliteten på bandet anses som så dålig att en ny inspelning görs.

    
Liksom nu var företaget privat och analytikerna anonyma — av säkerhetsskäl, sägs det både då och nu. Tores och Kenneths skrivelse hade ingen större effekt — det finns också en artikel från 2005, där det klagas över att ingenting hänt. Och även senare har det här ju varit på tapeten flera gånger och kritiserats starkt i både Sverige och andra länder, som framgår av Hedvigs inlägg

Migrationsverket har försökt försvara sitt användande av språkanalyser; förutom det inlägg av Helene Hedebris som Hedvig länkar till finns det en intervju med verkets rättschef Fredrik Beijer på deras webbsajt. Både Hedebris och Beijer försöker framställa det som om språkanalyserna endast är avsedda som en hjälp åt de asylsökande att visa riktigheten i sina berättelser.  Hedebris säger:

Om språkanalysen inte stödjer den sökandes påståenden så befinner sig den sökande i samma position som han eller hon befann sig i tidigare, det vill säga att han eller hon inte gjort sin identitet och hemvist sannolik.

Detta verkar vara en skönmålning av verkligheten. Det borde ju innebära att Migrationsverket eller Migrationsdomstolen inte skulle kunna åberopa ett ur sökandens synpunkt negativt resultat — vilket man ju tycks ha gjort i de fall som har återgivits i media.  

Kärnfrågan är vilket förtroende man kan ha för de analyser som erbjuds, vilket ju är direkt avhängigt av det förtroende man kan ha för de personer som är ansvariga för dem. Att bedöma en persons dialekt (när han eller hon talar sitt modersmål) eller brytning (i ett annat språk) är snarare en konst än en vetenskap. Jag känner inte till någon utbildning i dialektigenkänning någonstans i världen (men vill gärna veta om någon annan har hört talas om något sådant). Det är egentligen omöjligt för en utomstående att bedöma hur svårt det är att skilja mellan olika varieteter av ett språk. Jag vet inte hur Sprakab bär sig åt för att fastställa hur skickliga deras språkanalytiker är att identifiera olika dialekter av t.ex. somaliska. Den analytiker som omtalades i Uppdrag granskning tycks inte ha någon språkvetenskaplig utbildning (se hans cv vid 49:44 i programmet). Kanske har han dialektigenkänning som hobby? Ett grundproblem är anonymiteten, som gör en utomstående kontroll nästan omöjlig. Ett annat är att analyserna är en produkt som analytikern säljer till Sprakab, och som sen Sprakab säljer vidare till myndigheterna — det ligger alltså i både analytikerns och företagets intresse att framställa analyserna som så säkra som möjligt. Den engelske sociolingvisten Peter Patrick som intervjuas i programmet säger att det ingår i jobbet som expert att våga uppträda öppet. "Kan du inte tänka dig det, så bli inte expert". Man kan nog också säga att om inte Migrationsverket kan hitta några experter som kan tänka sig det, så ska de hellre avstå från språkanalyser överhuvudtaget.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Mera om språkanalyser

  1. Rickard Franzén skriver:

    Får man hävda vetenskaplig grund så som Sprakab gör på sin hemsida här?

    http://www.sprakab.se/Language_analysis.html

  2. Östen Dahl skriver:

    Ja, det finns ju inga referenser, så man måste i så fall lita på deras ord. 

    Nya utvecklingar refereras här

  3. Carl Strömbäck skriver:

    Hej, jättebra artikel. Jag tänkte bara påpeka att Eqvator inte har någonting med Sprakab att göra.

  4. Östen Dahl skriver:

    OK, om det är så låter jag mig gärna korrigeras.

  5. Pingback: Migrationsverket, SPRAKAB:s granskare och granskning av SPRAKAB | Phonetics at Stockholm University Blog

  6. Östen Dahl skriver:

    Mycket intressant läsning, i synnerhet Sven Hammarbergs utredning!

    Nu har det hänt att Migrationsverket har fått bakläxa i två av de aktuella ärendena, dels av Armenien, som förnekar att de personer som bedömdes "med mycket hög sannolikhet" ha sin hemvist i detta land, skulle vara armeniska medborgare, dels av Migrationsdomstolen, som tycker att den somalier som intervjuades i Uppdrag granskning trots språktestet ändå är trovärdig. 

    Beträffande "armenierna", som alltså själva säger sig vara kurdisktalande jezidier från Syrien, är det att notera att det andra företaget som sysslar med språkanalyser, Verified, har avböjt att åta sig analyser av personer som säger sig komma från detta område:

    Verified tackar konsekvent nej till språkanalyser i detta kurddominerade område eftersom det blir en alltför stor risk att fel görs och att det inte finns någon vetenskapligt underlag för detta.
    -Vi har fått många förfrågningar den senast tiden men tackat nej eftersom det blir för osäkert, säger Roderick Martin på Verified.

    Det här uttalandet från Verified förtjänar också att citeras, eftersom det visar de krav som man bör kunna ställa med en mera ansvarsfull inställning till språkanalyser:

    För att det ska vara meningsfullt att pröva en persons tal mot en given kombination av 
    språk och område ska en del villkor vara uppfyllda.

    Till att börja med ska det föreligga systematiska skillnader mellan den kombination av språk och område som hypotesen omfattar och angränsande sådana. Härvid bör särskilt noteras att det område som uppdragsgivaren önskar prövat (ofta överensstämmande med admi-nistrativa gränser) inte nödvändigtvis låter sig sammanlänkas på något, ur uppdragsgiva-rens synvinkel, användbart sätt med sådana språkligt definierade områden som uppfyller detta kriterium. I sådana [fall] bör man avstå från att överhuvudtaget erbjuda analys.
    Därutöver bör, i idealfallet, samtliga särskiljande drag som man kan komma att åberopa, givet att materialet medger detta, vara belagda i litteraturen. Till nöds, där litteraturen är mager och äldre, kan lakuner i den akademiska beskrivningen ges stöd i muntlig beskriv-ning av av varandra oberoende analytiker med den aktuella dialekten som modersmål. Om det inte går att på detta sätt ge analysen rimliga möjligheter för validering, bör man åter avstå från att alls erbjuda analys.
    Som ett tredje exempel på ett villkor som måste vara uppfyllt kan nämnas anpassning av analytiker till dialekten under prövning. Det är väl etablerat att ackuratessen vad avser bedömning av dialekttillhörighet sjunker drastiskt redan när bedömningen gäller de mest närliggande dialekterna. Detta förhållande gäller såväl noviser som fackmän. Återigen bör man avstå från att erbjuda analys om en sträng matchning av analytiker mot dialekt och område inte kan uppnås.

    I rapporten citeras en del omdömen ur språkanalysrapporterna från Sprakab gällande det aktuella fallet, exempelvis

    …Hennes kurmanji är inte förenligt med språkbruket i Syrien…
    … konstruerar ord och satser på ett sätt som är typiskt för sådan kurdiska som talas i Armenien …
    … uppvisar grammatiska drag som av-viker från sådan kurmanji som talas i al-Hasaka-området och Syrien …
    … Kurdisktalande i Syrien använder vanligtvis riktligt med arabiska ord när de talar kurmanji….
    … Talarens språkbruk uppvisar fonologiska drag enligt armenisk kurmanji. Exempel ur talarens språkbruk jämförs med motsvarande utanför Armenien….
    … bildar ord och satser på ett grammatiskt korrekt sätt enligt armenisk kurmanji …

    De här citaten antyder att analytikerna tenderar att generalisera över länder — de uttrycker sig som om alla kurmanjitalare i ett land (eller eventuellt till och med alla kurmanjitalare utanför Armenien talar likadant. Man kan fundera om inte fokuseringen på frågan om vilket land en asylsökande kommer ifrån kan förleda till sådana generaliseringar. Jag har hittat en alldeles färsk artikel betitlad Regional variation in Kurmanji: A preliminary classification of dialects, där det framgår att gränserna mellan de fem antagna huvuddialekterna inte alls följer några landsgränser. Kurmanji talas alltså åtminstone i Turkiet, Irak, Syrien och Armenien. Det sydliga dialektområde som inbegriper i Hasakaprovinsen i Syrien omfattar också i flera provinser i Turkiet och Irak. I Syrien är också en helt annan dialektgrupp, den sydvästliga, företrädd. Det kan vara värt att citera ett stycke ur artikeln för att visa på hur pass osäkert alltihopa är:

    We would like to emphasise the provisional nature of the graphic representation at this stage. First, we are only able to estimate the extents of the respective dialect regions; we currently do not have sufficient data for many regions to make a more precise localisation possible, and we have therefore left some of the Kurdish-speaking regions unassigned to any particular dialect (e.g. west of Diyarbakır). Second, there are regions, e.g. southwest of Lake Van, which appear to lie at the intersection of more than one dialect region; again, resolving the complexities here would require much finer-grained sampling than we have been able to accomplish, and we defer this to later research. Finally, there is a profound problem inherent in this kind of research, particularly in view of the mobility of the Kurdish community and increasing exposure to other varieties of Kurmanji in the last decades, namely that of variation within a speaker’s speech (cf. Kahn, 1976 on variation in Kurmanji phonology). MacKenzie (1961) had already bemoaned the difficulties of finding “pure” dialect speakers. In fact, the ideal of the “pure dialect speaker” is probably an illusion of the analyst, and the precisely localisable isoglosses of traditional dialectology likewise (see Auer, 2005) for a critique of the tradition-al dialectological notion of isogloss).

    Här är det dessutom fråga om en religiös minoritet som kan antas tala en varietet som skiljer sig från omgivningens. I utredningen citeras en rapport från Migrationsverkets norska motsvarighet där det står om jezidierna i Irak: "Yezidene i Irak har den kurdiske dialekten kurmanji som morsmål, men har sin egen særskilte dialekt (eller dialekter) som markerer et tydelig språklig skille mellom dem og muslimske kurdere." Jezidierna nämns inte alls i den ovan citerade artikeln, och det finns ingenting som tyder på att de syriska jezidiernas språk någonsin blivit beskrivet. 

    Om analytikerna står det i utredningen:

    En grundläggande brist i de genomförda språkanalyserna är den splittrade kompetensbilden hos inblandade analytiker. Två analytiker är kurmanjitalande, varav en från al-Hasaka-provinsen och en från Irak, men de är inte jezidier. Den tredje analytikern är jezidier, men inte från Syrien.

    Slutsatsen av allt detta är att det nog är vist att göra som Verified och avstå från språkanalyser av personer som säger sig vara syriska jezidier.  

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>