Migrationsverket, Sprakab och språkanalyser, igen

Det har hänt igen, Migrationsverket och Sprakab har blivit hårt kritiserade för deras behandling och beslut i ett asylfall där de använder sig av lingvistisk kompetens. Andrea Kiso har skrivit om ett liknande fall här på lingvistbloggen förut, den gången gällde det en person som utvisades till fel land (Kenya istället för Somalia).

De aktuella ärenden gäller en asylsökande pojke från Nordkorea vars historia diskvalifieras på vad som verkar vara väldigt lösa grunder och bristfällig utredning. Sajten InBejing skriver mycket detaljerat om fallet här. Jag har inget mer information att tillägga i det ärendet, gå dit och läs var de skriver (OBS, InBejing skriver på svenska). Sveriges Radio har också tagit upp fallet och intervjuat pojken och ansvariga på Sprakab.

Jag är inte expert på koreanska eller Nordkorea och överlåter expertutlåtandena till bättre kvalificerade, t.ex. alla de experter som nu intervjuats och kritiserat beslutet hårt. De brister som påpekats i utredningen är väldigt allvarliga, vi får se vad mer som kommer fram under de kommande veckorna 

Det här är inte första gången Sprakab och Migrationsverket har kritiserats för bristäflliga utredningar. Alla kritik kanske inte är rättfärdigad, men den förtjänar att hanterats bättre än vad som hittills verkar har skett.

Som bakgrund kan vi i Dagens Arena i i februari i år bland annat läsa följande.

Migrationsverket uppger att de mellan juni 2012 och juni i år har köpt 2128 språk-analyser från Språk AB (som gör 95 procent av deras språkanalyser). Språk AB, det största av Sveriges två språktestföretag, tar runt 2000 kronor för en utförd språkanalys, uppger Migrationsverket.

Jag rekommenderar att läsa resten av den artikeln också, förutom språktester av asylsökande disktuerar de också "lögndetektorer" som kritserats flitigt av Stockholms Universitets Francisco Lacerda och andra kollegor på lingvistikinstitutionen.

Språktidningen har också tagit upp problematik med språkanalys i asylärenden i en artikel 2012, där kan vi bland annat läsa följande:

I många länder har myndigheterna följt Sveriges exempel. Svenska språkanalysföretag säljer numera tester också till bland annat Australien, Danmark, Finland och Nya Zeeland. I takt med att fler länder började använda språkanalyser som grund för att avgöra asylärenden, uppstod också en diskussion om testernas rättssäkerhet. Ett internationellt nätverk av rättslingvister, The international association of forensic linguists, tog 2004 fram ett antal riktlinjer i syfte att hjälpa myndigheterna förhålla sig till testerna. I dokumentet avråder man till exempel från att dra slutsatser om en människas nationalitet bara genom att analysera hens tal.(…)

Förra året beställdes cirka 1 700 språkanalyser av Migrationsverket. Enligt verkets biträdande rättschef Fredrik Beijer blev resultatet av dessa oftast till de asylsökandes fördel. – En uppskattning är att språkanalyserna styrker den sökandes uppgifter i cirka 75 procent av fallen. I dag används analys bara när det råder stark tveksamhet om att sökandens uppgifter stämmer.

På tal om andra länder så är det också intressant att läsa att tidigare i år gick en av redakörerna av Ethnologue, den mest använda och heltäckande katalogen över världens språk och deras talarpopulaitoner, ut med ett officiellt uttalande på deras blogg där han fördömde det sättet som framförallt USAs migrationsmyndigheter använt källan. Redaktören Lewis skriver bland annat:

In one case, the U.S. Immigration and Naturalization Service used the fact that the Ethnologue had no listing for a language by the name a defendant was using for it, as evidence that the language didn’t exist and therefore drew the conclusion that the defendant’s case was entirely fabricated. In the more recent case, a person’s request for asylum in another country was opposed on the grounds that there was no Ethnologue listing for the language he speaks in the country that he was fleeing from. Though in neither case was the language of the speaker the central issue, the discrepancies between a person’s claims and the data reported by the Ethnologue were used as evidence to undermine the defendant’s credibility. […] it would be a misuse of the Ethnologue to base a legal decision solely on something the Ethnologue says or especially, on what the Ethnologue doesn’t say. We have a high degree of confidence that the Ethnologue has the best word on the state of the world’s languages, but we are equally certain that we’ll never have the last word.

Tack och lov så verkar inte det här vara fallet i Sverige med Migrationsverket och Sprakab.

Jag är forskare och jag vill försöka förstå vad som pågår, och vad vi kan göra så att det blir bättre. Jag vill inte uttala mig om saker jag inte vet tillräckligt mycket om. Likafullt gör kritiken av dessa språkanalyser mig väldigt orolig och jag undrar ifall rätt beslut alltid har fattats.

Asylärenden, och migration överlag, är väldigt känsliga områden som ofta diskuteras och kritiseras. Och konstigt är väl inte det, det handlar ju om människoliv. Sprakab gör tydligen jättemånga analyser, många av dem kanske är helt korrekta och deras tester kanske håller väldigt hög kvalité, och så blir det fel "ibland". Detta kan jag inte i nuläget veta. I fall där de sökande saknar officiella dokument kan språket och kulturell kunskap vara det enda handläggarna har att gå på, och på något sätt så tror jag att jag föredrar det ifall alternativet är att utvisa dem alla. Det är som Andrea skrev här sist Sprakab diskuterades:

Det är mycket möjligt att andra språkanalyser från Sprakab håller god kvalité, och jag tycker att det i princip är bra att Sverige (till skillnad från många andra länder) använder sig av språkanalyser när asylsökande saknar identifikationsbevis och i de flesta fall styrker språkanalyserna tydligen de asylsökandes egna uppgifter (se artikeln "Talet avgjorde hans öde" i det senaste numret av Språktidningen). Det är dock företagets (och Migrationsverkets) ansvar att dessa bedömningar är tillförlitliga, och om Sprakab får motiverad kritik från andra experter inom området bör man väl kunna förvänta sig att bedömningen omprövas och att bedömningsmetoderna granskas.

Sprakabs och andra analyser av detta slag har granskats och kritiserats förr, och jag kan inte låta bli att undra: vilka åtgärder är det som tas? 

Tidigare år gjorde programmet Kaliber en tillbakablick där de bland annat tar upp fallet med Sprakab och somaliern som disktuerades 2012, tyvärr så är den tillbakablicken knappast upplyftande eller tillfredställande läsning.

Jag har letat efter kommentarer från migrationsverket, men hittills har jag inte hittat så mycket där de disktuerar just kritiken om kvaliten på utredningarna av Sprakab från regionsexperter och språkvetare. Ifall ni som läser har tips på mer information, skriv gärna i kommentarerna.

Ett av de få uttalanden jag hittat är när migrationsverkets stabsjurist Helene Hedebris nyligen skrev följande på DN Debatt i år (2014). Debatten gäller inte samma fall som ovan, utan ett annat fall av syriska flyktingar som också kritiserats hårt. Hon skriver faktiskt bland annat följande lovande stycke:

Det är viktigt att komma ihåg att det på flera håll i världen finns regioner där befolkningsgrupper med gemensamt språk bosatt sig över landgränserna. De aktuella ärendena handlar om yazidier som finns i ett stort område som sträcker sig över ett flertal länder, bland annat Syrien och Armenien. 

Sant, mycket sant. Sen skriver hon också:

Debattörernas påståenden i DN Debatt kan dock inte tolkas på annat sätt än att de anser sig bättre på bevisvärdering än samtliga instanser i migrationsprocessen, inklusive migrationsdomstolarna. Att via media diskvalificera svensk myndighetsutövning och rättsväsende utifrån en subjektiv åsikt byggd på en enskild rättskälla som rör förhållandet i ett annat land, och på en analys som debattören själv genomfört på uppdrag av en part i ärendet, känns inte seriöst när allt det som åberopats i artikeln har prövats och bedömts av svensk domstol.

Jag känner inte detta ärende i detalj, jag vill och kan inte uttala mig ifall beslutet är lämpligt eller ej och det stämmer kanske att Nilsson och Hammarberg inte haft tillgång till all nödvändig information (och det är helt klar olämpligt i egenskap av kommunpolitiker försöka påverka tjänstemän), men med tanke på all den kritik som framförst av språkanalyserna i flera ärenden är denna respons inte tillfredställande. Det vore det önskvärt med fler utlåtanden från migrationsverket angående de ansvar de har i att tolka och kvalitetsgranska dessa språkanalyser. Ovanstående är inte enligt mitt tycke tillfredställande med tanke på all den kritik av flera fall som nu framförts av flera framstående språkvetare och regionsexperter, samt också Storbritaniens högsta domstol. Läs officiellt uttalande här. De har granskat och kritiserat Sprakab och skriver bland annat följande:

there were serious questions about the basis on which the Sprakab analysts felt able to establish with such certainty the geographical allocation of the appellants’ modes of speech. These were issues which, having been properly raised in their grounds of appeal, the appellants were entitled to have considered and answered at the appeal level.

Med andra ord, det verkar inte bara gälla enskilda individers subjektiva uppfattningar i spridda fall, kritiken är allvarligare och mer övergripande än så och förtjänar bättre och mer utförlig respons från de ansvariga på migrationsverket och Sprakab. Nu är ett liknande fall uppe igen med denne nordkoreanske pojke, det svenska företagets tjänster säljs också i andra länder och liknande fall sker också med andra företag och migrationsmyndigheter . Dessa analyser har allvarliga konsekvenser för människoliv över hela världen, låtom oss diskutera dessa frågor sakligt och fråga oss vad vi kan göra för att förbättra situationen. 

Vänligen, 
Hedvig, 

p.s. eftersom detta är en väldigt kontroversiell fråga och jag inte är expert och därför inte vill uttala mig definitvt om de korrekta förhållandena vill jag också påminna om att åsikter som direkt eller indirekt framförs i denna blogg inte representerar Stockholms universitets officiella hållning. Om du anser att innehållet bryter mot Stockholms universitets föreskrifter eller svensk lag, är du välkommen att kontakta innehållsansvarig.

p.p.s jag rekommenderar alla att läsa Hedebris replik noga, för att förstå ärendet och den relevanta juridiken bättre är det mycket bra att hon skriver

Om språkanalysen stödjer den sökandes påståenden ökar den enskildes bevisning och medför då i normalfallet att han eller hon att prövas mot den plats personen påstår sig ha haft hemvist. Om språkanalysen inte stödjer den sökandes påståenden så befinner sig den sökande i samma position som han eller hon befann sig i tidigare, det vill säga att han eller hon inte gjort sin identitet och hemvist sannolik. Eftersom språkanalyser endast är en del av en samlad bedömning av sökandes uppgifter och aktuell och oberoende landrapportering om i detta fall det kurdiska områdena så har den engelska domen, som rörde ett somaliskt ärende i Storbritannien, endast marginell betydelse. Det måste anses anmärkningsvärt att kommunpolitiker Magnus Nilsson och utredare Sven E Hammarberg inte med en enda mening i sin artikel lyfter upp frågan kring sökandes bevisbörda att göra sin identitet sannolik. Detta är en helt central del i migrationsrätten. Därutöver saknar artikeln alla former av hänvisning till annan aktuell lagstiftning och praxis från domstolarna.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Migrationsverket, Sprakab och språkanalyser, igen

  1. Läs då gärna också slutrepliken från Nilsson/Hammarberg. Samt utredningen på revilio.se, där allt som Hedebris efterfrågar (och lite till) finns med. Lägg därtill att Hedebris nogsamt undviker den av Migöverdomstolen fastställda principen 'Benefit of the Doubt'.

     

     

  2. Och missa inte Uppdrag Granskning på onsdag, 12/11.

  3. Östen Dahl skriver:

    Tack Hedvig för detta inlägg i ett viktigt ämne, som uppväcker bloggen ur en alltför långvarig sömn! Jag tänker själv skriva något om detta men det förtjänar ett eget inlägg.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>