Räckviddsambiguitet

När jag höll på med logisk semantik något mer än vad jag gör nu funderade jag rätt mycket på räckviddsambiguiteter, alltså flertydigheter som beror på att ord kan ha mer eller mindre stor räckvidd, som i exemplet "små pojkar och flickor", där det inte är klart om flickorna också måste vara små. Den sorts exempel som står i läroböcker i semantik förekommer oftast mindre ofta i dagligt tal, eller också märker vi dem inte eftersom den rätta tolkningen ändå framgår av kontexten. Men här är en mening (hämtad från universitetets "Handbok i ärendehandläggning") som jag i varje fall tolkade fel vid första läsningen:

Du som anställd ska endast använda din officiella e-postadress vid universitetet när du kommunicerar såväl internt som externt i tjänsten.

Betyder detta att jag inte får använda min tjänstemejl till privata meddelanden eller att jag inte får skicka tjänstemeddelanden med privat mejl? Jag kommer att avslöja rätt tolkning senare.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Räckviddsambiguitet

  1. Emil skriver:

    Jag, som fått samma meddelande, och därmed på sätt och vis sitter inne med facit, funderar så smått på om inte "endast" är felplacerat, med tanke på den betydelse man verkar vilja ha.

  2. Edvin skriver:

    Nu kanske det är jag som är trög, men jag ser inte hur den tvetydighet som finns i meningen har med räckvidd att göra?

  3. Martin Persson skriver:

    såväl internt som externt i tjänsten
    Har två tolkningar
    1) a: internt i tjänsten + b:externt i tjänsten
    2) a: internt + b: externt i tjänsten

    Så frågan är väl bland annat hur långt bakåt i meningen i tjänsten sträcker sig.

  4. Stefan Holm skriver:

    Ack, forna tiders kommateringsregler, vart tog ni vägen?
    1) …såväl internt som externt, i tjänsten.
    2) …såväl internt, som externt i tjänsten.
     
    Matematiskt influerat kunde man skrivit: (internt + externt) i tjänsten resp. internt + (externt i tjänsten). Men vårt matematiska sinne tycks skilja sig från vårt språkliga. T.ex. är dubbla negationer rätt vanliga världen över – inte bara hos barn och kreoltalare: Ja nitjevo ne znal ('jag ingenting inte visste'), säger ryssen. Men i matten blir ju minus gånger minus obevekligen plus (-2x-2=+4). Så i eventuella tvistefrågor om e-post vid Stockholms Universitet lär såväl lingvister som matematiker kunna kollra bort arbetsgivaren.

  5. Östen Dahl skriver:

    Hm, här finns fler räckviddsambiguiteter än jag såg från början, åtminstone tre stycken, och den ärade läsekretsen har snöat in på något annat än jag hade tänkt mig:
     
    1) För att ta det bakifrån, så kan uttrycket "såväl internt som externt i tjänsten" som några har noterat precis som "små pojkar och flickor" tolkas olika beroende på om "i tjänsten" antas bestämma både "internt" och "externt" eller bara "externt". Den rimligaste tolkningen i kontexten är den första, fast det kunde ju ha uttryckts lite klarare.
     
    2) Men det finns en ambiguitet till gömd här. "När du kommunicerar såväl internt som externt i tjänsten" kan tolkas som "När du samtidigt kommunicerar både internt som externt i tjänsten" eller, vilket är rimligare, som "när du kommunicerar i tjänsten, vare sig det är internt eller externt". 
     
    3) Och slutligen den dubbeltydighet som jag var ute efter. Ord som "bara" och "endast" kan sägas ha räckvidd över en del av en sats. Denna blir i talspråket oftast mer betonad. "Jag äter bara FISK på fredagarna" och "Jag äter bara fisk på FREDAGARNA" betyder olika saker. I den aktuella meningen är det fråga om precis samma typ av ambiguitet, men den märks mindre eftersom meningen är mer komplex till sin struktur. Alltså antingen: "Du ska bara använda TJÄNSTEMEJL i tjänsten" eller "Du ska bara använda tjänstemejl I TJÄNSTEN", vilket är två ganska olika saker. Av den fortsatta texten framgår att universitetet vill att man alltid använder det officiella mejlkontot när man mejlar i tjänsten för att man ska kunna hålla ordning på det som mejlas. Det var alltså den första tolkningen som avsågs. Men man kunde ju ha skrivit så här till exempel: 
     
    När du skickar mejl i tjänsten, vare sig det är internt eller externt, ska du alltid använda din officiella universitetsmejladress. 
     
    Helt entydigt. Vad sägs om en klarspråkskurs för universitetets jurister?
    Det hela påminner om fallet med polisen och stringtrosorna som vi diskuterade för ett par år sen.
    Vad beträffar dubbla negationer så brukar inte exempel som Je ne regrette rien som Edith Piaf brukade sjunga, eller Stefans ryska exempel, räknas som sådana av den moderna negationsforskningen utan går under beteckningen "negativ kongruens". Det är nog nästan vanligare i språk att ha sånt än att inte ha det. I ryska t.ex. så är det bara när man har en negation plus ett negerat kvantifikatorord som negationerna inte tar ut varann. Om man lyckas få in två "ne" i samma mening så tar de ut varandra, t.ex. ja ne mogu ne plakat' 'jag inte kan inte gråta' vilket betyder att jag inte kan låta bli att gråta. Dessutom, Stefan, du som gillar matte, minus och negation är också olika saker. 

  6. Stefan Holm skriver:

    Tja, visst är minus och negation olika begrepp men ändå närrelaterade. Minus 2 kan ju sägas vara negationen av plus 2. Fast jag berättade å andra sidan inte hela sanningen. Aritmetiken har fler varianter med ’dubbel negation’. Visserligen är (-2)x(-2)=4 men (-2)+(-2)=-4, (-2)-(-2)=0 och (-2)/(-2)=1.
     
    För oss germaner måste väl dubbel negation vara ett relevant begrepp? Edith Piaf hade inte kunnat ’inte ångra ingenting’, ’don’t regret nothing’ eller ’keines nicht bedauern’. Hade hon velat vara negativt kongruent, hade hon fått säga något i stil med jag ångrar ingenting, aldrig, inte då!, dvs. via skiljeteckenseparerade upprepningar.

  7. Östen Dahl skriver:

    Jovisst hade Edith Piaf kunnat sjunga "I don't regret nothing". Sök på denna fras och du får en kvarts miljon träffar. Fenomenet, vad vi än kallar det, är ingalunda främmande för germanska språk, det återfinns i många varieteter av engelska, även om det inte är accepterat i standardengelska, liksom även i dalmål och eventuellt även på andra håll. Dessutom kan vi även i standardsvenska upprepa en negation som står först i satsen: "Inte kommer han inte" utan att de två inte upphäver varandra. I afrikaans är en upprepad negation det normala: "Hy kan nie Afrikaans praat nie".

  8. Stefan Holm skriver:

    Mot ditt afrikaanska och svenska exempel har kloka män hävdat, att det inte är fråga om egentliga dubbla negationer utan snarare förstärkningar, när de står så långt ifrån varann i satsen. Samma kloka män har sagt, att dubbla negationer tycks vara övergångsformer, då en negationsmarkör i språket håller på att ge plats för en annan – t.ex. franskans ’ne’, som kan komma att ersättas av ’pas’ eller fornengelskans ’ne’, som har ersatts av ’not’. (’Not’ betydde ursprungligen precis samma sak som det likalydande moderna svenska ’nå’t’).
     
    Om allt detta kan man läsa i engelska Wikipedias artikel om ’Jespersoncykeln’, ett uttryck myntat av en lärd man vid namn Östen Dahl, och vars arbete ’Typology of Sentence Negation’ (1979) anges som huvudarbetet på området.
     
    En, som fortfarande håller på gamle Chomsky, grubblar naturligtvis över, hur den mänskliga hjärnan ’egentligen’ vill ha det.

  9. Johan skriver:

    Stefan: Jag antar att du menade att Edith Piaf inte hade kunnat sjunga på franska det som du skrev på svenska, engelska och tyska, men då är frågan varför hon inte kunde ha sjungit "Je ne regrette pas rien"? Rien ne va pas avec ça, à mon avis.

  10. Östen Dahl skriver:

    Nu går du nog runt i en cirkel, Stefan, möjligen gör jag det själv, för det här blir lätt en aning snurrigt. Men utgångstesen var att somliga språk har "dubbel negation" vilket då tolkas som att de inte följer logikens lagar enligt vilka två negationer ska upphäva varandra. Du tycktes vilja säga att franska men inte germanska språk hör dit. Då visade jag några exempel från germanska språk där det tycks funka likadant som i franska. Då säger du: nej, det är inte dubbla negationer, det är bara två negationsord som förstärker varandra. Problemet är att det kan man alltid invända mot påståenden om dubbla negationer i språk vilket gör att man kan ifrågasätta om det överhuvudtaget är ett "relevant begrepp". 
    Uttrycket "Jespersens cykel" är nog mitt mest bestående bidrag till lingvistiken. Det är då lite tråkigt att Jespersen (förstås)  inte var först med idén, den framlades redan tidigare av Howard Gardiner och Antoine Meillet och säkert någon före dem. Men även om det var fel person så bör man ändå visa honom den respekt som tillkommer honom som dansk, visserligen en anglofil sådan men i alla fall, och stava hans namn "Jespersen". Otto Jespersen hade mycket intressant att säga både inom och utom lingvistiken, fast blandat med diverse idéer som vi nu tycker var ganska tossiga. På gamla dagar var han övertygad antinazist; något fördunklas detta av hans rätt sexistiska syn på kvinnan och kvinnligt språk. 
    För övrigt är det väl på sin plats att nämna att vår bloggare Hedvig skrev sin kandidatuppsats om Jespersens cykel i hälsingemål

  11. Mikael Isacson skriver:

    Ytterligare en tolkning torde vara möjlig vad gäller endast: när man kommunicerar i tjänsten, får man endast använda sig av e-post och därmed inte av andra kommunikationskanaler.

  12. Stefan Holm skriver:

    Johan, om fransosen säger inget fel som ingenting inte kommer steg, så får man en hint om, varför den forna stormakten sedan länge gått kräftgång.
     
    Jespersen med 'o' var givetvis slarvigt. Fast lite grand får danskarna skylla sig själva. när de lagt bort den nordiska grava accenten med förslappat uttal i kölvattnet.

  13. Christian R. Conrad skriver:

    Stefan Holm skrev redan år 2013:

    Alltså antingen: "Du ska bara använda TJÄNSTEMEJL i tjänsten" eller "Du ska bara använda tjänstemejl I TJÄNSTEN", vilket är två ganska olika saker. Av den fortsatta texten framgår att universitetet vill att man alltid använder det officiella mejlkontot när man mejlar i tjänsten för att man ska kunna hålla ordning på det som mejlas. Det var alltså den första tolkningen som avsågs.

    Tänk om någon hade berättat det för Hillary i tid!

     

    (Nej, jag vet att det inte var du som skuttade runt på världens friidrottsstadia.)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>