Rapport från IOL: Manx i Molnigt Manchester

Hej alla vänner i sommarvärmen!

Så, idag har jag träffat några tvättäkta manxtalare i Manchester! (Betydligt mer spännande än en viss bäbis enligt undertecknad, även om urinvånare här inte håller med.)

Jag befinner mig på den 11:e Internationella Olympiaden i Lingvistik i molniga Manchester med de svenska deltagarna. Det är 140 ungdomar här från 25 länder (Australien, Brazilien, Bulgarien, Kanada, Kina, Tjeckien, Estland, Ungern, Indien, Japan, Lettland, Nederländerna, Polen, Korea, Rumänien, Ryssland, Serbien, Singapore, Slovenien, Sverige, Turkiet, Storbritannien, Irland, Isle of Man och USA).

Deltagarna tävlar både individuellt och lagvis, om ni vill se gamla uppgifter kan ni titta här. Nedan är en bild av årets individuella tävling.

 

Foto: Ksenia Gilyarova.

Alla deltagare får tävla på vilket språk de vill (så länge de hade samma möjlighet i sin nationella tävling). I år innebär det att juryn hanterar 13 språk, inklusive svenska. De konstruerar alltså problem, översätter dem till alla språk (med externa konsulter) och rättar prov på 13 språk – en minst sagt imponerande bedrift!

Jag har varit med på denna Internationella Olympiad i Lingvistik sex gånger nu, den svenska översättningen och förståelsen av våra deltagares svar har alltid varit mycket bra. För mer info om språk i den Internationella tävlingen kan ni läsa detta inlägg på Lingolympiadens hemsida.

I år är första gången Isle of Man deltar. För de som inte vet så ligger Isle of Man mellan Irland och Storbrittanien, de lyder under den brittiska monarken men de ingår inte i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Förutom att de har världens mest spännande flagga så är de också hemvist till ett av tre språk som har klassats som återupplivat av UNESCO.

UNESCO skyddar inte bara byggnader utan också "immatriell" kultur som recept, dans och språk. De har ett atlas över hotade språk, senaste upplagan publicerades 2010. Den  innehåller 2 240 språk som klassats som ömtåliga/sårade/i riskzonen, definitivt utrotningshotade, allvarligt utrotningshotade eller kritiskt/gravt utrotningshotade (min fria översättning). 231 språk är märkta som utdöda (rimligtvis språk som dött ut tämligen nyligen och inte alla som någonsin dött ut).

Tre språk har klassats som återupplivade: manx, liviska och korniska

Några av de som är här i Manchester talar det flytande. 1974 dog vad man trodde var den sista modersmålstalaren av manx, Ned Maddrell, men idag finns det ungdomar på Isle of Man som talar det som sitt första språk. 2008 ändrade SIL klassningen av manx från dött till levande. Om du vill veta mer om manx rekommederar jag Omniglots sida om manx, eller ställ en fråga i kommentarsfältet så vidarbefodrar jag den till talarna – de svarar mer än gärna på frågor :)!

Så, glada hälsningar från Manchester från oss alla här!

Cha nel un çhangey dy liooar rieau.
Slane lhiat!

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Rapport från IOL: Manx i Molnigt Manchester

  1. Olof skriver:

    Räknas inte hebreiska som återupplivat?

  2. Hedvig Skirgård skriver:

    @ Olof
    Jo, men inte i UNESCO:s atlas över utrotningshotade språk. Min gissning är att 
    1) modern hebreiska inte klassas som tillräckligt likt
    2) det har ett godtyckligt datum då de började kategorisera språk och det är därifrån de mäter. Om något klassats som dött av dem och sen som levande är det återupplivat. Hebreiska återupplivats alltså för "tidigt" för att vara med.

    Jag satsar på (2).

    Jag har inte hittat någon förklaring explicit på sidan, annat än denna kommentar om döda språk: 

    It is impossible to estimate the total number of languages that have disappeared over human history. Linguists have calculated the numbers of extinct languages for certain regions, such as, for instance, Europe and Asia Minor (75 languages) or the United States (115 languages lost in the last five centuries, of some 280 spoken at the time of Columbus). 

  3. Stefan Holm skriver:

    Du citerar, Hedvig, någon, som säger: It is impossible to estimate the total number of languages that have disappeared over human history. Tacka hm-hm för det – det är åtminstone en definitionsfråga. Paleonotologerna är ense om, att minst 99% av alla arter, som nå’nsin levat på jorden är utdöda. Det gäller säkert även språk.
     
    Homo sapiens härstammar visserligen från Homo erectus men visst tusan är den sistnämnda arten utdöd. Med samma logik kan man säga, att urnordiskan har disappeared over human history. Vad gäller världens två längsta runinskrifter, har det krävts språkvetenskap på högsta nivå för att hjälpligt tolka den från Rök – och den från Sparlösa begriper väl ingen riktigt än idag.
     
    När det gäller Manx och andra keltiska varieteter, fattar jag inte, varför man inte gör gemensam sak: Det största ännu talade keltiska språket är bretonskan (i Bretagne). Just korniskan, över vars återupplivande Östen reflekterar, är dess närmaste släkting och det vore väl idé att samlas runt bretonskan. Nu är dessa tillsammans med kymriska (i Wales) Q-keltiska till skillnad från iriska, skotska och manx, som är P-keltiska. Men ska man ha skuggan av en chans till överlevnad, så gäller det nog att uppträda enat. Gärna då bakom just bretonskan, som därtill är det enda keltiska språket, som inte (av grodätarna) erkänns som ett nationellt minoritetsspråk och det kunde väl elda anhängarna.
     
    Vore de nordiska språken på allvar hotade kunde jag för sakens och enighetens skull tänka mig att ställa upp för danskan eller tom. nå’n gnällbältesdialekt (och på den utropa: Leve lingvistolympiaden!). Fast jag måste som Besserwisser påpeka, att en olympiad är den fyra år långa perioden mellan två olympiska spel.

  4. Östen Dahl skriver:

    Manx verkar vara ett parallellfall till korniska som togs upp här alldeles nyligen. Precis som för korniska är påståendena om modersmålstalare påfallande vaga. (För korniska hänvisar Wikipedia till Ethnologue, som inte anger någon källa. För manx anger Wikipedia ingen källa alls.) Jag har letat efter någon vetenskaplig studie som behandlar ämnet men har inte hittat någon fast man tycker att brittiska lingvister borde rusa till Cornwall och Manx för att studera processen. 
    Så jag undrar om du Hedvig kan säga något mer på den här punkten? Dina "tvättäkta manxtalare" var alltså inte själva modersmålstalare? Det skulle vara intressant att få lite mer kött på benen — hur många är ungdomarna? hur gamla är dom? pratar dom manx med varandra? finns det beskrivet nånstans?

  5. Östen Dahl skriver:

    Tack, Per-Åke, den här uppsatsen borde jag ha sett eftersom den finns på den sida som Hedvig länkade till. Emellertid har jag inte kunnat upptäcka något explicit påstående i uppsatsen om att det skulle finnas modersmålstalare av manx, däremot finns en del formuleringar som kan tolkas som att några sådana inte existerade år 2009 när den skrevs, t.ex. på sid. 50:

    "Manx is currently spoken by about 500 people, and more than a thousand have some knowledge of it, although according to conservative estimates there are only some 50 people who are really fluent or near-native speakers." 

    Men man kan också notera att det inte verkar som om författaren har några egna data från fältet att bygga på.

  6. Martin Persson skriver:

    Med risk för att verka banal: Hebreiska är inte med på listan över hotade språk för att det inte är hotat.

  7. Hedvig Skirgård skriver:

    Jag talade med en lärare på en grundskola på Isle of Man där barnen undervisas på manx. Hans son och några till som går på den skolan talade bara manx fram till skolåldern. De flesta som går på skolan talare engelska som första språk men manx flytande. 
    Tyvärr så skiljer inte folkbokföringen på "talar flytande" och "modersmål", men dessa siffror är fortfarande intressanta: http://www.gov.im/treasury/economic/census/2001/
    Vänta så ska jag leta lite mera och mejla sagda lärare igen :)!
    Roligt att Isle of Man deltog i IOL i vilket fall.

  8. Östen Dahl skriver:

    Tack, Hedvig, den informationen var ju lite konkretare än vad man ser annars. Fråga honom gärna vad barnen talar för språk med varandra. Men man undrar förstås om skolbarnen ingår i de 50 personer som skulle tala flytande, det skulle ju betyda att det inte fanns särskilt många fler överhuvudtaget. 50 personer är för övrigt drygt en halv promille av befolkningen på Isle of Man (80 000). Om den siffra för korniska som Per-Åke senast citerade (300) är korrekt så är andelen flytande talare ungefär densamma eftersom det bor drygt en halv miljon människor i Cornwall. Men trots att siffran kommer från en rapport undertecknad av ett antal ledande lokala politiker så är den betydligt lägre än det antal personer som uppgav i folkräkningen att de har korniska som huvudspråk. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>