Nytt knasförslag (?) angående kopplingen mellan språk och fysisk miljö

Igår publicerades en artikel där Caleb Everett (son till ingen mindre än pirahã-gurun Dan Everett som trogna bloggläsare känner till), där det föreslås att förekomsten av ejektiva konsonanter i språk korrelerar med höjden över havet.

Inte för att jag läst nåt av Everett den yngre förut, men släktskapet gör en (=mig) kanske mer benägen att fundera på om det ligger nåt i förslaget. Men det är inte helt lätt att se. Det må så vara att det finns en korrelation (jag tar honom på orden där, och har inte gått igenom hans statistik), men frågan är om det hela inte faller på grundprincipen ”correlation is not causation”.

Ett samband mellan nåt språkligt och icke-språkligt bör bestå inte bara i en korrelation, utan också ett trovärdigt förslag på den kausala mekanismen. Nu har Everett för all del ett förslag på vilken mekanism som ligger bakom, men jag är skeptisk, även om man kanske bör ha större anatomiska kunskaper än mig för att helt kunna avfärda det.

(Om man inte är bekant med ejektivor sedan förut kan man lyssna dem på i rutan till höger på denna Wiki-sida).

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Nytt knasförslag (?) angående kopplingen mellan språk och fysisk miljö

  1. Östen Dahl skriver:

    Vare sig Everett jr:s tes är välgrundad eller inte så är det tydligt att den redan har blivit nästa lingvistikhypotes som går klotet runt på nolltid. Den stolte fadern citerade på FB en holländsk tidning som i sin rubrik påstår att "På ett berg är klickspråk normala" (m.a.o. hade de blandat ihop klickljud och ejektiver). Han hade tydligen inte förstått vad det stod och blev lite betänksam när jag påpekade det. 

  2. Stefan Holm skriver:

    Syrebrist i språket?

    Signifikanssiffrorna blir desamma som Everetts även på min miniräknare. Men det finns ändå ett antal frågetecken:
     
    1.       Varför hittar man inte en enda ejektortalare i Himalaya eller angränsande centralasiatiska högplatå?
    2.      Varför har jordens språkrikaste område, Nya Guinea, enligt Everetts karta såväl språk med som utan ejektivor (Everett påpekar själv, att där visserligen, liksom i Alperna, finns bergstoppar men att få bor på dem)?
    3.      Borde man inte göra alternativa analyser utifrån andra parametrar? Tillhör ejektiv-språken t.ex. samma språkfamilj (som i Kaukasus eller längs Amerikas västkust)? I vilken utsträckning lever de isolerade (de enda exemplen i det väldiga Euroasien utanför Kaukasus är på Kamtjatka och den koreanska halvön)?
    4.      Enligt den förhärskande (”glottala”) rekonstruktionen av urindoeuropeiskan måste den ha innefattat ejektivor. Vilken bergknalle klättrade de ner från?
     
    Men, Östen, klickspråken talar i ärlighetens namn för Everett. De talas på södra Afrikas högplatå och stämmer med hans förklaring, att tunnare luft har gynnat uppkomsten av ljud, där man inte (eller bara minimalt) behöver använda någon luft från lungorna för att låta höra om sig.
     
    Annars har Mikael helt rätt i, att statistiska samband inte säger ett jota om orsak och verkan. Det kan vara ett genetiskt anlag för lungcancer, som gör att jag röker samt alltid har sökt mig till radonhus.

  3. Östen Dahl skriver:

    Högt uppe på berget finns ingen polis (och för det mesta inte heller några klickljud)

    Stefan, jag har inte sagt något för eller emot klickspråken, som i och för sig nämns av Everett. Men när hans tes "det finns ett samband mellan ejektiver och höjden över havet" blir till "klickspråk är normala på berg" så kan man väl bara säga "suck". Utanför Afrika söder om Sahara är det ganska dåligt beställt med klickandet, vad än vår monark brukar påstå.

  4. Östen Dahl skriver:

    Rätt lika förstås

    Dock får erkännas att om man lyssnar på ljuden på den webbsida Micke länkar till så låter ejektiver och klickljud ganska lika för ett otränat öra.

  5. Stefan Holm skriver:

    Klick i schemaläggningen

    Får man vara konspiratorisk och gissa, att pappa Everett missat tajmingen, gått händelserna i förväg och inte snappat, att ätteläggen velat vänta med att ta fram klickässet ur rockärmen för att få populasens stöd mot den väntade kritiken?
    (Everetts siffror är imponerande – men alternativa förklaringar måste också prövas).

  6. Östen Dahl skriver:

    ?

    Nu hänger jag inte med? Everett sr. har ingenting med klickljuden att göra. Han bara råkade citera den holländska tidningen fast hans kunskaper i nederländska verkar vara en aning begränsade. 

  7. Stefan Holm skriver:

    En faders hjärta

    Men han kanske visste, att sonen hade klickljuden i bakfickan och blev glad, när han såg ordet kliktalen ihop med pojkens arbete på den nederländska han nog inte begriper mer av än jag. Att stötta sina barn är trots allt ingen större synd – även om giftmörderskorna i kejsartidens Rom ofta gick till överdrift.
    Nej, nu är vi (åtminstone jag) långt ute på spekulativt hav. 

  8. Mikael Parkvall skriver:

    Pappa Everett alldeles nyss på Fejan: "His next paper is going to be controversial too: Climate and Syllable Structure". Hm.

  9. Östen Dahl skriver:

    Imaginära bakfickor

    Såhär var det alltså: Everett- fader lägger in en länk till Volkskrant och noterade att sonen minsann blir uppmärksammad lite varstans. Jag kommenterar att rubriken jämställer klickljud och ejektiver. Everett svarar med ett frågetecken och säger att Caleb inte gör det. Jag översätter rubriken. Everett säger att det var dumt av dem att blanda ihop begreppen. Någon bakficka finns det knappast rum för här, bara en slarvig holländsk rubriksättare. 
    En intressant kommentar här.

  10. Stefan Holm skriver:

    Things happen

     
    Ser man på! Syntax (OV-ordföljd) har alltså ett ännu starkare samband än ejektiver med höjd över havet. Men så’nt händer:
     
    Sannolikheten att få sju rätt på Lotto är en på 6.724.520, dvs. lämnar man in tio rader i veckan, så behöver man bara vänta sisådär 12.888 år innan det smäller till (vederbörlig hänsyn tagen till skottår). Lämnar man i stället in tio stryktipsrader, kan man påräkna tretton rätt efter 3.056 år (en chans på 1.594.323). Royal straight flush (tio-knekt-dam-kung-ess i samma färg) får man i var 649.740:e pokergiv.
     
    Ändå vet vi, att exceptionella ting faktiskt inträffar (och håller spelbolagen vid liv). Om inte annat står det i tidningen medan de miljoner, som förlorar, aldrig får några rubriker. Så vad gäller språk och nå’n fysisk omständighet, lär vi alltid nå’nstans hitta nå’n jämra korrelation – av ren slump. Iranska och saffran, klickljud och mörk hudfärg, polynesiska och närhet till hav etc. tror jag t.ex. korrelerar ganska bra.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>