Ogooglebar skapar bloggbävning – efterskalv i The Atlantic

Efter att nyheten om att Svenska språkrådet vikt sig* för Googlejuristernas krav på att inte ta med "ogooglebar" i SAOL spred sig över världen, så hittade en journalist på The Atlantic fler svenska nyord hon verkligen gillade. Speciellt till sig är hon över att förutom de märkliga bokstavskombinationerna hon hittar så finns det "umlaut" (alltså prickarna i åäö).

Läs artikeln här!

————–

*Vek sig språkrådet verkligen? Språkrådet själv tycker absolut inte det – man kan läsa deras syn på saken här. Frågan kvarstår ju varför de helt enkelt inte svarade google: "Vi har fått era mail. Vi tycker ni har fel. Vi kommer inte lägga mer tid på er nu." 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Ogooglebar skapar bloggbävning – efterskalv i The Atlantic

  1. Martin Persson skriver:

    Nu är jag gnällig ...

    men hur är det med "umlaut" och prickar i fråga om <å>?

  2. Hanna Kjellberg skriver:

    Inte SAOL väl, utan Språkrådets nyordslista?

    Svenska Akademiens Peter Englund har ju däremot uttalat sig om att ifall ordets spridning verkligen kan bevisas så kan det komma med i SAOL (så som ord plägar göra om de sprids nog); och de kommer inte att vika sig för Google. Han påpekade att de ju har resurser nog att jävlas tillbaka.

  3. Per skriver:

    Be Googels juristera dra åt Helvete

  4. Per Starbäck skriver:

    Det handlade som sagt inte om SAOL. Dessutom handlade det inte om att ta med eller inte ta med ett ord, utan om dess ordförklaring. Svenska språknämnden påstår att ogooglebar betyder ’som inte går att hitta på webben med en sökmotor’. Google påstår att det betyder att det inte går att hitta med Google.
    Min uppfattning som modersmålstalande är att det är Google har rätt och att Svenska språknämnden har fel här,, och jag blir i alla fall lite förvånad över att det tydligen finns andra med svenska som modersmål som tycker annorlunda.
    Jag tycker det också är konstigt hur detta har blivit en snackis om att Google är särskilt onda. Spänningen mellan ordlistor och varumärken har funnits länge, ty om varumärket degenererar är det förlorat för gott. Företag som Xerox har länge försökt stå emot att sånt som att det engelska ordet "xerox" förs in i ordböcker med en allmän betydelse. Trots det harr flera ordböcker det nu, men det är ändå efter att det de facto är så i språket. Xerox förlorade den kampen i verkligheten, vilket sedan avspeglas i (en del) ordböcker.
    Men att en ordlista så proaktivt försöker vara med om att underminera ett varumärke innan kampen i verkligheten alls är över tror jag är tämligen ovanligt.

  5. Pingback: April, april | LINGVISTBLOGGEN

  6. Östen Dahl skriver:

     

    Ords betydelse är en komplicerad sak. Så här tror jag det funkar med "googla" och därav avledda ord. Om Google för en stor del av mänskligheten är den enda eller åtminstone utan jämförelse främsta sökmotorn, så spelar det för dessa människor för det mesta väldigt liten roll om man säger "googla" eller "söka på nätet", och då använder man kanske hellre det förra eftersom det är kortare och låter lite roligare. Och det gäller nog även om man kanske någon gång råkar använda en annan sökmotor. Men det innebär att dom som använder ord som "googla" och "ogoogelbar" ofta inte vet exakt vad dom menar. Om någon säger "Jag googlade länge och väl efter det här men hittade det inte" så är det inte uteslutet att Alta Vista eller Bing också har varit med på ett hörn, och varken talare eller lyssnare bekymrar sig särskilt över den möjligheten. Om däremot någon skulle säga "Jag googlar alltid med Bing nuförtiden" låter det mer som en motsägelse. Det här är ungefär som att man kan säga "Engelsmän är konservativa" utan att ha riktigt bestämt sig för om man inkluderar walesare och skottar. 

    Slutsatsen är att varken Google eller Svenska språknämnden har helt rätt eller helt fel. Liksom Schrödingers katt befinner sig i ett obestämt tillstånd tills man öppnar lådan och tittar efter om den lever eller inte så har ett ord som "ogoogelbar" ingen bestämd betydelse förrän man försöker definiera den i en nyordslista.

  7. Björn skriver:

    Språkrådets största problem här är att man inte har särskilt mycket på fötterna. Ordet förekom (nu är det ju uppenbarligen annorlunda) helt enkelt inte i någon större omfattning, och således var det svårt att belägga dess exakta betydelse. Nu är det nog omöjligt.
    Nyordslistan ter sig mer preskriptiv än deskriptiv till sin natur. Det rör sig om ord Språkrådet tycks vilja etablera snarare än sådana som redan har etablerats. Flaggföringen är dock en annan, vilket kan tyckas litet ohederligt. I förlängningen riskerar man sin trovärdighet.

  8. Stefan Holm skriver:

    Katzenjammer?

    Fråga ett är, när ett ord blir ett varumärke. Fråga två är, när det återgår till att bli ett ord. Google själva har ju snott sitt namn (och omedvetet felstavat det) från det sanslöst stora tal, som kallas för en googol (10 upphöjt till 100).
     
    En svensk parallell är kanske tetra. Från början kommer det av geometrins tetraeder, det vi till vardags kallar för pyramid. Både Tetra och Tetra Pak är registrerade varumärken. Men idag används det väl om alla pappersförpackningar för vätskor oavsett form och fabrikat  – t.ex. lådvin. Efter att en folkkär blekingsk sångfågel för n:te gången fått blåsa i ordningsmaktens detektor (statistiskt lär det för normalbilisten ske en gång vart tolfte år, så jag anar argan list), sågs och hördes ordet kickitetra ofta offentligt. Även om det inte kom med i någon nyordslista, så kanske Rausings ätteläggar kunde ha bussat advokater på diverse publika media?
     
    Angående Erwin Schrödinger så var ju hans avsikt att påvisa det absurda, som följer av Niels Bohrs m.fl. teorier – att en katt samtidigt kan vara både död och levande. Kvantmekanikens sanslösa praktiska framsteg sedan dess, t.ex. blotta förekomsten av denna elektroniska blogg, gör att frågan än i dag anses allt annat än avgjord. Är frågan om, huruvida ett ord är ett ord eller inte ett ord månne en transsubstansiering till humanioran av denna arma katts öde?

  9. inga johanson skriver:

    tetraeder och pyramid

    För mig som med origami gör tetraeder och pyramider så är det en viss skillnad:
    Tetraedern har en bas som är en trekant, dvs 4 sidor ser likadana ut.
    En pyramid har en bas som äe en fyrkant-en kvadrat, medan de fyra sidorna i pyramiden är trekantiga.

  10. Stefan Holm skriver:

    Tetra ochpoly

    Bugar mig, Inga, ända till marken (om jag kunde) inför din invändning. En tetraeder är ju bara en en specialform av en polyeder.

  11. inga johanson skriver:

    Fortsatt EDER-snack

    Jag kanske skulle ha sagt att en pyramid är en halv oktaeder.
    http://homepages.fh-friedberg.de/boergens/problem/problem_03_04.htm
    När jag vid ett tillfälle, i en skolklass, visade de fem olika figurerna, så var det en uppmärksam elev som konstaterade att ikosaedern var symbol för Penninglotteriet
    http://www.121.nu/onetoone/varumarke/242105_PENNINGLOTTERIET
    De fick i uppgift att räkna samtliga sidor på en ikosaeder.

  12. Rune skriver:

    Östen använder i sitt inlägg talspråksformen ogoogelbar utan närmare kommentar. Vad hade hänt, om SAOL som en "kompromiss" valt den varianten?  Hade Google fortfarande kunnat hänvisa till märkesintrång?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>