Lätt-lästa samman-sättningar

Riddarhus kansli

 

Per Ledin skriver balanserat i marsnumret av Språktidningen om ett av språkpolisernas främsta hatobjekt, särskrivningarna. Jag har själv tidigare försökt försiktigt antyda att särskrivningar inte nödvändigtvis leder till svenska språkets undergång. Häromsistens diskuterade vi i ett annat sammanhang kriterier för vad som är ett ord. En sak som inte kommit fram i den något ensidiga särskrivningsdebatten är att sammansättningars status som ord inte är helt självklar. Man kan göra en del saker med sammansättningar som man inte borde kunna göra med ord. Jag tänker i första hand på att man kan samordna delar av en sammansättning: sär- och sammanskrivning, uttals- eller betoningsskillnader, huvud- och bibetoning, för att ta några exempel ur Per Ledins artikel. Hur många ord består sådana uttryck av? Sen har vi en av hjältarna (eller skurkarna) i språkriktighetsdebatten, den varma korvgubben — det vill säga en bestämning till en sammansättning kan hänföra sig till bara ett sammansättningsled. Korvgubben och hans vänner får inte mindre än åtta sidor i Språkriktighetsboken under rubriken "Förledsanknytning". Som påpekas där finns det helt accepterade fall av förledsanknytning, till exempel i namnet på bokens utgivare, den numera förstatligade Svenska språknämnden. Till och med Erik Wellander menar att förledsbestämningar visserligen är "uppenbart tankevidriga" men ändå ibland är så etablerade att de måste accepteras. 

Jag undrade också i mitt tidigare inlägg om inte särskrivningar ibland skulle göra texter lättlästare. Ett ord som det av Henrik R. citerade luftlandsättningsamfibiepansarskyttevagn skulle nog må bra av att styckas upp. Detta är kanske lättare att uppskatta om man tar exempel från ett främmande språk som Luguberts tyska sammansättning  Hochleistungspapierhandtuchfalzmaschine . Man kunde ju använda bindestreck om man ogillar att skriva sammansättningar med tomrum mitt i.

Bilden ovan visar att särskrivning förekommer "i de bästa familjer". Jag har ingen aning om hur länge skylten har suttit där, men notera stavningen av "venster".

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Lätt-lästa samman-sättningar

  1. Ingvar skriver:

    Fakiruppdrag

    Och redan Falstaff Fakir på sin tid anförde ju  iksdagsmannasuppleantstäderskebarnbarnsbyxor som ett exempel. 

  2. Ingvar skriver:

    RIKSdagsmanna…  ska det ju vara förstås

  3. Stefan Holm skriver:

    Bind vokalerna

    Ett alternativ till bindestreck kunde vara dito -vokaler, som i gatukök, sidospår, byalag, flickebarn. I dialekterna är dessa än vanligare: ålagille,  ålahuve, korvagubbe, korvakok (heter väl ’Kebab kiosk’  idag) – för att inte tala om barndoms hemmets favorit rätt morotapannekaka (ett mos av morötter och potatis stekt i flottet efter det fläsk, som jämte kröser serverades därtill).
     
    Samman skrivningarna är väl lite typiska för just german språken och kanske därför ett av de områden, där invandringen ger ett tydligt språk avtryck (även Riddar huset är ju väsentligen invandrat). På min arbets plats brukar jag sålunda efter att på lunch rasten i vår Personal restaurang ha inmundigat en Gulasch soppa eller en alternativ Fisk rätt gå till Post rummet och hämta mina brev.  Samtliga ord i sista meningen har jag sett i skrift.
     
    Är man lagd åt andra hållet kunde till frågan om förleds anknytning tre leds samman skrivningen  varmkorvgubbe ha löst det problemet liksom Tekniknomenklaturcentralen i stället för den avsomnade Tekniska Nomenklaturcentralen (djupt saknad, när idag ’brands’ har tagit över och skapat total språk förbistring inom teknik området).

  4. Cecilia skriver:

    två substantiv i nominativ form

    …normalt har jag annars den något hyfsat enkla regeln att två ord som är substantiv i nominativ form, inte står bredvid varandra med enbart hål emellan. Då behövs t ex komma eller bindestreck.

  5. Östen Dahl skriver:

    Stefan har rätt i att germanska språk gillar sammansättningar men det gäller också de finsk-ugriska språken i deras närhet. Jag har funderat på om sammansättningar skulle kunna vara en lika bra prediktor av sparbeteende som Keith Chen anser futurum vara. Obegränsade sammansättningar och futurum har nästan komplementär distribution i varje fall i Europa. Även japanska och kinesiska är sammansättningsbenägna. 

    Värst på sammansättningar var nog i alla fall sanskrit. Jag knycker ett exempel från Wikipedia som serveras utan översättning:

    sāṅkhya-yoga-nyāya-vaiśeṣika-pūrva-mīmāṃsā-vedānta-nārada-śāṇḍilya-bhakti-sūtra-gītā-vālmīkīya-rāmāyaṇa-bhāgavatādi-siddhānta-bodha-puraḥ-sara-samadhikṛtāśeṣa-tulasī-dāsa-sāhitya-sauhitya-svādhyāya-pravacana-vyākhyāna-parama-pravīṇāḥ

    Det sägs vara autentiskt. Originalsajten är virussmittad så det går inte att kolla ordentligt. Wikipedia återger det med bindestreck men som jag minns det brukade sanskritsammansättningarna hopskrivas utan hänsyn till läsbarheten. 

  6. Stefan Holm skriver:

    Prosodi i sanskrit?

    Nu är ju inte sammansättning enbart ett skriftspråksfenomen utan även ett prosodiskt dito. Rätt stavat skiljer sig i uttalet från rättstavat. Frågan är hur sanskrit-ordet (eller meningen) ovan lät. På närmre håll har vi flertalet runinskrifter, som inte markerar ordmellanrum utan att vi för den skull kallar en hel inskrift för ett sammansatt ord.

  7. Peter A. Sjögren skriver:

    Tekniska nomenklaturcentralen

    Till Stefan Holm: Tekniska nomenklaturcentralen är ingalunda avsomnad. Den lever högönskligt vidare med namnet Terminologicentrum TNC och något förändrad organisationsform. Se http://www.tnc.se .

  8. Östen Dahl skriver:

    Svaret på Stefans fråga gavs av William Dwight Whitney i hans klassiska sanskritgrammatik (obs ej förledsanknytning!):

    "The frequent combination of declinable stems with one another to form compounds which then are treated as if simple, in respect to accent, inflection, and construction, is a conspicuous feature of the language, from its earliest period."

    … det vill säga sammansättningar i sanskrit fungerade som om de vore ett enda ord. Men av fortsättningen framgår att de mer monstruösa sanskritexemplen måste anses vara ett stildrag i något konstlade skrivna genrer. Man kan misstänka att talarna hade samma problem att ge dem en naturlig prosodi som vi har med alltför långa sammansättningar.

    För övrigt fick jag i dag recept på fenoximetylpenicillinkalium. Det kommersiella namnet är något enklare: avopenin. Men exemplet visar att även i svenskan dyker ganska långa sammansättningar upp i en del skriftspråksgenrer.

  9. Stefan Holm skriver:

    Tack....

    ….för korrigeringen, Peter! Men nog har tiderna förändrats sedan de dagar då den gamla nomenklaturcentralen med myndighetspondus talade om, hur teknikprylar skulle benämnas – och fick svensk industri att följa efter. Fråga mig, som dagligen sysslar med inköp på området och står mig slätt utan tillverkares och leverantörers mer eller mindre fantasifulla varumärken. Man får trösta sig med att åtminstone SI-systemet för måttenheter står stabilt även mot anglo-amerikanskt inflytande. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>