Framtiden är inte vad den har varit

Den som vill läsa (på engelska) vad jag tycker om Keith Chens idéer om att obligatorisk futurmarkering leder till slösaktigt och ohälsosamt leverne kan göra det på denna eminenta blogg.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Framtiden är inte vad den har varit

  1. Stefan Holm skriver:

    Även vi har framtiden för oss

    Mr Chens resonemang måste bygga på, att det finns en väsensskillnad mellan syntetiska, agglutinerande och analytiska språk. Nog finns det futurummarkörer i alla språk. Om jag säger, att jag tänker, ämnar, ska, kommer att, avser att, planerar att osv. sätta in pengar på banken, så uppfattar väl alla svensktalande detta som futurellt? Eller om jag använder formellt presens ’jag sätter in…’ men kontextuellt lägger till t.ex.’på onsdag’, så är även detta en tempusmarkör så god som någon.
     
    Det är svårt att föreställa sig, att detta inne i skallen skulle uppfattas på något annat sätt än hos en talare av ett språk med ’obligatorisk’ futurummarkör. På motsvarande sätt är aspektmässigt ’vi satt och åt’ eller ’vi var ute och gick’ lika imperfektivt som via de slaviska språkens eller franskans grammatiska aspektmarkörer – i motsats till ’vi åt och sedan tog vi en halvtimmas promenad’, som är perfektivt.
     
    All men are born equal och jag fattar inte grejen…

  2. Östen Dahl skriver:

    Framtiden är obligatorisk!

    Jo, alltså, Chen menar att det är just det obligatoriska i futurmarkeringen som är grejen. Det vill säga grammatiken tvingar oss att uppmärksamma om något äger rum i framtiden eller inte och därmed ökas medvetenheten om skillnaden… så långt kan man hänga med men sen säger han också att detta leder till att framtiden blir avlägsnare och att man därmed inte behöver bry sig om den och det återstår ännu att bevisa.

  3. Stefan Holm skriver:

    Futuristisk tvärvetenskap

    Antropologer och zoologer hävdar ofta tvärtom, att tidsuppfattningen är artspecifik för människan och att vi är de enda, som lever i och planerar för framtiden snarare än nuet.
     
    För fysiker å andra sidan är tiden (och rummet) ett slags specialfall, funktioner av något mer fundamentalt (gud vet vad). Tiden saktas ju med hastigheten för att vid ljusets dito helt försvinna, dvs. en foton (ljuspartikel) når ur egen synvinkel sitt mål i exakt samma ögonblick, som den lämnar källan. Eller uttryckt på ett annat sätt: i fotonens ögon saknar universum utsträckning.
     
    Chen har kanske löst alla mysterier: tiden är blott en språklig förvillelse, som vi fått i en obligatorisk och en icke-obligatorisk variant för att plåga oss med?

  4. Östen Dahl skriver:

    Glöm ej Santino

    "…vi är de enda, som lever i och planerar för framtiden snarare än nuet…" utom förstås den baksluga svenska chimpansen Santino som dessutom tycks ha blivit konstnär på gamla dar. 
    För övrigt har Keith Chen också ägnat sig åt apforskning, som inte tycks vara mindre kontroversiell än hans lingvistik. 

  5. Stefan Holm skriver:

    Ecce homo!

    Eller så är det tvärtom – att varken nämnda apa eller vi är särskilt bra på intelligent framtidsplanering utan ’egentligen’ styrs av lustuppfyllelse i presens. Cynikern Oscar Wilde (tror jag det var) sa en gång, att om vi kände de verkliga motiven bakom våra hjältars handlingar skulle vi övergå från att älska till att hata dem.
     
    I vart fall ska nog inte ekonomer klampa in i andra discipliner. De är ju inte särskilt framgångsrika ens i sin egen, i vart fall inte i futurum.

  6. Mall skriver:

    Kultur och sparsamhet?

    En analys av skillnaderna mellan finnars och esters sparsamhet mm vore intressant: samma (avsaknad av) futurumformer men olika historia. Kanske ockupation av främmande (sovjet)makt gör viss skillnad?   För övrigt kan man åstadkomma intressanta effekter i litterära texter tack vare den potentiella dubbeltydigheten.

  7. Stefan Holm skriver:

    Att spara eller inte spara, det är frågan.

    Finlands 600 år av ockupation av främmande (svensk)makt utjämnar nog en viss skillnad mot esterna (ryssarna har lika lite obligatoriskt futurum som vi). Sparsamheten är säkert kulturell. Åtminstone har de tidiga skolårens kontakt med Spara och Slösa satt så outplånliga spår i en annan, att han upplever sig som en fullkomlig alien i dagens skuldekonomi.  

  8. Mall skriver:

    Kulturskillnader

    Stefan: Det var inte ryskans tempussystem jag hade i åtanke, utan sådana skillnader som t.ex. mellan kapitalism och kommunism. Man kan nog få skilda syner på framtid, sparsamhet mm om man kan låna till konsumtion eller tvingas spara till (närmast oåtkomliga) varor. Även (orealistiska) planekonomier kan bidra till synen på framtiden.

  9. Stefan Holm skriver:

    Ense

    Då vart vi ändå överens (om att Chen har fel): Våra idéer om framtiden har väldigt lite med formaliteter i språket att göra. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>