En mansålder kvar att rivstarta

Som en och annan säkert har märkt har det blivit lite glesare med inläggen här i modern tid. För min del har det helt enkelt med bristande inpiration och spännande input att göra. Men det finns åtminstone en sak man alltid kan fördriva tiden med även när man inte är förmögen att tänka Storslaget – man kan alltid kolla lexikal utveckling i skriven svenska. Föranlett av vad jag tyckt mig höra i omgivningen i somras respektive nu, så testade jag två grejer som ger en ganska snygg utvecklingskurva (det är ju faktiskt inte alltid som det blir som man tror, eller ens nån kontinuerlig utveckling) om man söker i dagstidningsprosa.

Först: ordet paralympics (som var aktuellt just i somras) har i princip helt slagit ut det äldre handikapp-OS.

Sen: anglicismen kickstarta (inklusive böjningsformer*) kontra det äldre rivstarta:

Rivstart är för övrigt först belagt 1956, men med nuvarande utvecklingstakt skulle kickstart bli majoritetsformen runt 2040, och helt allenarådande ett halvsekel senare. För den som undrade.

I min antika idiolekt finns annars kickstarta för det sätt på vilket man med foten får igång en moped, men sådana träffar är försumbara i sammanhanget.

* Jag tog bara verb för att få med den svenska nominalmorfologin, och därmed utesluta eventuella egennamn där ett substantiv ”kickstart” ingår.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till En mansålder kvar att rivstarta

  1. Martin Persson skriver:

    Men har kickstarta faktiskt plockat andelar av rivstarta? För mig är kickstarta ett transitivt verb (utom kanske då i moppesammanhang), medan rivstarta inte gärna kan ta objekt. Eller kan man "rivstarta ett projekt"?

  2. Stefan Holm skriver:

    Fotfel?

     
    Delar Martins undran. Rivstarten kan jag visualisera med grus som rivs upp, om man ger fullgas och låter däcken spinna loss (med åtminstone en bakhjulsdriven kärra). Kick/kicka däremot är för mig oupplösligt förknippat med fotboll. En match startar ju med kick off (avspark) och det är väl den timidaste sparken i spelet, vanligen en lös bredsida på en knapp meter. Nå’n moped har man också i förtider likt Mikael kickat igång men då var det operationens utförande med just foten, som avsågs. Så start – visst, men rivstart – knappast.
     
    Moderna människor kanske tänker på ’kickar’ (sparkar) de kan få av allt från sportdrycker till tyngre grejor?

  3. Mikael Parkvall skriver:

    Jag räknade inte på transitiviteten, så det är möjligt att det ligger nåt i det. Men det var åtminstone inte nåt som skuttade in i ögonen, som fransosen säger.

  4. Lugubert skriver:

    PC m m

    Tack, Mikael! Jag har ett bra tag undrat över sådant kickande.
    Nästa fråga är handikapp. Det är inte lätt att hänga med i vad som för dagen är tillåtet att säga. Det blev ett ämlans liv när någon härom veckan sjöng en härlig gammal svängig låt om en "negerby".
    Och detta evinnerliga X challenged i engelska… Man får inte vara blind, utan ska vara visually challenged osv i all oändlighet.
    Min favorit i det här sammanhanget är The Fat Broad i serien B.C. som i egenskap av domare utvisar en spelare för unsportspersonlike behaviour.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>