Ungdomsspråk i gammelmedia, yani

Det har publicerats en uppmärksammad text i Aftonbladet som handlar om de så kallade instagramkravallerna, . Den är intressant innehållsmässigt, men också språkligt. Texten är skriven av två ungdomar födda 1995 som bor i Göteborgs förorter och som själva varit med i dessa händelser. De deltar i en skrivgrupp som organiseras av Pantrarna och som leds av en poet.

Jag rekommenderar er att läsa texten. Den är skriven i en speciellt stil som onekligen liknar/är lyrik. Många korta påståenden, många punkter och få adjektiv. De första jag reagerade på är just denna uppstyckade stil där interpunktion används mer för rytm än för syntaktisk markering av vad som är bisatser osv.

Vi vet vad folk tycker om oss. Att vi är idioter som gör kaos utan anledning.
Men det är för att ni inte fattar. Det är för att ni inte minns. För att ni inte har sett.

Texten blir ännu mer talspråklig genom denna rytm och såklart förekomster av en del särskilda ord som är ovanliga i skriftspråk.

Jag tänkte uppmärksamma några språkliga företeelser i denna text som jag tyckte var ovanligt intressanta.

1)  yani
(En ung tjej är helt förstörd, panik yani, hennes ögon är röda och rinniga

och de bankar på rutorna och ropar – yani, på skämt: ”Ta med oss härifrån!”)
- uttalas ungefär [ja:ni] eller [jæ:ni]. Ordet är troligen ett lån från turkiska som i sin tur lånat det från arabiska. (Tack Memet Aktürk på tvåspråkigheten för hjälp här). I arabiska uttalas ordet yani (يعني) med en faryngal frikativ, inte lång vokal – dvs [jaʕni] eller [jæʕni]. I arabiska och turkiska är yani en sorts konjunktion som ofta jämförs med svenskans asså, liksom, typ eller så att. Den bokstavliga betydelsen av yani på arabiska är verbet menar i trejde person. En sajt ger denna beskrivning av yani i arabiska:

Yaani is actually translated to "means" but can also mean "er" or "um", or used in a similar way to when a teenage, usually American, female says "like" – "You know, like, when, like, there was this one time, er"

Så översättningen till typ eller asså verkar ganska rimlig. I engelska används I mean ibland också på detta viset, som en utfyllare eller sk hedge. En i mängden av spännande lån från turkiska i ungdomsspråk/slang (abou, len, bre, sho, guzz osv).

2) bomba om
(i går bombade alla om ett visst namn)
- jag har förstått det som att det betyder posta information om något väldigt mycket, men jag är inte säker. Bomba kan ju som bekant betyda slänga bomber på och i standup-kretsar innebär det också misslyckas på scen. I graffarkretsar betyder bomba att täcka något väldigt mycket (ofta med en särskilt tagg), som till exempel NUG i det uppmärksammade verket "Territorial Pissing". Det är nog från denna senare betydelse av att klottra/täcka som bomba börjat betyda posta mycket. Har hittat ett liknande belägg på en blogg: Är det inte irriterande varje gång det är en "viktig match" på TV så ska alla bomba om det på fb. 

3) ba och bara som citatmarkör
(När vi kom fram hit vi ba wooooow)
- gammal nyhet såklart, men det är fortfarande roligt när man ser exempel i gammelmedia med den korta formen ba istället för fulla bara

4) flippa ur
(Vår generation kommer flippa ur)
- betyder ungefär bli tokig/tappa kontrollen/bli konstig/misslyckas. Jämför balla ur, spåra ur, fucka ur, dampa och cepea. Det finns en kontrollerad plats/väg, men vi går ur den.

5) göra kaos
(vi är idioter som gör kaos utan anledning)
-
betyder ungefär förstöra, skada – helt enkelt skapa kaos. Uttrycket spred sig i och med videon med Fadi, den sk Laserturken. Det kan vara transitivt, jag ska göra kaos med han [NB mot honom, inte tillsammans med honom]. I svenska är ju göra  ganska likt skapa; vi gör barn, lasagne och konst när engelsktalande skulle använda make. Göra = make + do.

6) mannen
(mannen du kan höra nittiosjuorna skrika på bussen)
-
används ofta som tilltal för den man samtalar med, oavsett kön på denna person. Jag har hittills inte hittat några bra belägg eller spaningar om detta uttrycks bakgrund, trots att det ofta nämns som en del av ungdomsspråk/slang eller sk ny/blatte/invandrar/förorts/rinkebysvenska. Kanske likt amerikansk ungdomsengelskas man (whoa man, it's a double rainbow), men jag skulle faktiskt gissa på att ursprunget inte är engelska ändå. Spaningar mottages tacksamt!

p.s. sen var det ju extra roligt för mig att se att de använde förstärkningsledet tvär- hela två gånger (tvärtunga och tvärmånga). I min enkät så har de flesta angett att de förstår termen, men inte använder den så mycket. Hurra!

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

16 kommentarer till Ungdomsspråk i gammelmedia, yani

  1. Olof skriver:

    Jag har en amerikansk kompis som bor i Stockholm och har lärt sig svenska. Han tycker att det är frustrerande att svenska saknar en neutral tilltalsform i stil med ”Hey, man!” eller ”Hey, dude!”. Han vill gärna använda ”mannen” eller ”kompis” som man hör då och då, men jag har sagt att det inte är vanligast i t.ex. förortsslang. Han talar också isländska, och islänningarna använder ”ma’r” (maður) d.v.s. ”mannen” neutralt.
    Skulle det kunna vara så att dessa tilltalsord är vanligare i andra språk och har förts in i svenskan från andra kulturer eftersom de är ovanligare i svenskan? Jag tänker på ord som ”mannen”, ”kompis” och ”brorsan” som tilltal. Jag kan inte komma på något ord som gemene man använder i Sverige i samma utsträckning som t.ex. engelska ”man”.

  2. Östen Dahl skriver:

    Utflippat

    Jag  var lite förvånad över att du tog med flippa ur som inte känns helt nytt. Mycket riktigt hittade jag ett belägg i Mediearkivet från 1990: "Det är en bra biroll som tillåter mig att flippa ur helt och hållet." Själv har jag sagt flippa ut rätt ofta och rätt länge. Det äldsta belägget på det i samma arkiv är norskt, från 1985: "Jeg trodde karnevalet var en tid der alle flippa ut, derfor ba jeg en feminint utkledd mann om et kyss."

  3. Hedvig Skirgård skriver:

    @Olof. Hm, har inte tänkt så mycket på det. Vi kanske använder "hör du" och "hör ni" lite på det viset, det kanske vore ett rimlig alternativ för din vän. Fast där måste man vara försiktig så det inte blir ett otrevligt "HÖRRU!"
    @ Östen, jag tog inte med saker som var ovanligt nya och fräscha (då skulle jag lämnat ba och mannen därhän) utan mer saker som var mer ovanliga i gammelmedia och som gav texten än mer talspråklig och ungdomlig ton, kort sagt det som var lite intressant.

  4. Åke skriver:

    Lite spaningar

    För ungefär sex år sen när jag gick i gymnasiet upplevde jag att "mannen" var relativt nytt och mitt intryck var då att det var direktimport från engelskan då det ofta sades som typ "tjena mannen" eller "mannen, du skulle varit där". I hur det anväbds är det nog närmare engelskans "dude" än "man". Gällande "tvär" är det extremt göteborgskt, här hör man det hela tiden bland människor från förorterna. "Dunder" är en annan rolig variant ("dundersleten" tex)

  5. Östen Dahl skriver:

    Mindre ovanligt?

    Hedvig, om du verkligen ville säga "mindre ovanliga i gammelmedia", så ger "flippa* ur" 175 träffar i svensk press från 2012, det kanske verkligen kan sägas vara mindre ovanligt. 

  6. Hedvig Skirgård skriver:

    @Åke Jo, dunder är fint det. Jag samlar på förstärkningsled, har lite över 70 stycken nu (här är en lista). Gör gärna enkäten om du vill, den tar fortfarande emot svar.
    @Östen My bad, du har rätt (på båda ställena).

  7. Johan Engdahl skriver:

    Kaos

    Kul inlägg!
    Venne om det är så viktigt, men uppfattar du "med" i "kaos med honom" som "mot"? Jag skulle säga "av".

  8. dekorum skriver:

    Östen tar orden ur min mun

    Jag hade också tänkt skriva att flippa ur känns både gammalt (nåja, i alla fall inte nytt) och väl inarbetat. Så egentligen hade jag väl inte behövt skriva det här inlägget överhuvudtaget… :)

  9. Erik S skriver:

    Jag blev faktiskt lite förvånad att "orre" aldrig tog sig in på någon nyordslista för 2012. Men de som sysslar med att sammantälal såna brukar ju för det mesta ligga några år efter i stället för att leva i samtiden…

  10. Stefan Holm skriver:

    Orre?

    Vad betyder 'orre' för er som lever i samtiden? Oss som ligger några år efter kunde farsan eller majen hota med en sådan (örfil), om man blev för stökig. (Idag ger väl det fängelse).

  11. Stefan Holm skriver:

    Hm, instagramsvenska minsann, som en göteborgsk förortsbo kanske borde känt till. Men jag var i grannskapet, då jag misstänkte att kidsen hittat en förkortning för de sista skälvande sekunderna av en viss akt.

  12. Martin skriver:

    Angående "mannen" kan jag nämna att det var flitigt använt av mig och mina kompisar redan för 14 år sedan, och jag skulle gissa att det kommer från engelskans "man". Någon kontakt med förorten hade vi i alla fall inte.

  13. Lugubert skriver:

    Vokativ

    @Olof: "Han tycker att det är frustrerande att svenska saknar en neutral tilltalsform"
    Göteborgskt fungerar "D^ö" rätt bra (däremot fungerar inga kända fonter för att få ett tak på ö-et…)
    Någonstans läste jag att detta dö är den enda vokativen i någon variant av svenska. Motexempel?

  14. Östen Dahl skriver:

    Vôkativer

    Det går alldeles utmärkt att lägga in o med cirkumflex som syns här: . Klicka på omega i raden ovanför kommentarfönstret så kommer det fram en tabell med "utökade tecken". (Hm, på min dator går det lika bra att först trycka på cirkumflex och sedan på o, jag vet inte varför Lugubert har problem.)
    Jag tror mig veta att Lugubert liksom jag själv bara är andraspråkstalare av göteborgska men jag förnimmer en lätt nedlåtande ton i tilltalet — fast det beror kanske på hur man säger det.
    Det är en definitionsfråga om "någon variant av svenska" ska sägas ha vokativ, och då är det inte så mycket hur man definierar vokativ som hur man definierar svenska. Älvdalska har nämligen ganska klara vokativer: Ann av Anna, Lass av Lasse etc.

  15. Innehållsansvarig skriver:

    Struket inlägg

    Jag har tagit bort ett inlägg här som jag bedömde som avämnes. Synpunkter på detta kan sändas till mejladressen nedan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>