”Världens längsta ord”

En vän uppmärksammade mig nyligen på en 3,5h-video där någon uttalar vad som beskrivs som "världens längsta ord" (textfil här). Vännen erkände sedan att han hoppades på att jag skulle "gå bananer*" och spendera en hel vecka med att hitta på ett längre ord. Pfft, en vecka? Kompis, please.

Först borde vi avhandla det här med vad vi menar med "världens längsta ord".

Problemet med ord
Vad vi väljer att definiera som "ett ord" är inte helt uppenbart och ofta ganska godtyckligt. Vad tänker du att ett ord är? Många gånger verkar definitionen "teckensträngar som omges av mellanrum" tyvärr ganska bäst när vi pysslar med alfabetiska språk. Den definitionen är problematisk av flera anledningar, bland annat för att vi utgår från skriftspråk. Det är skillnad mellan en bra beskrivning av vad ett "ord" är och en praktiskt definition som vi kan tillämpa, i många fall är "teckensträngar som omges av mellanrum" ganska praktiskt. En bättre definition kanske är "språkliga enheter som man inte kan sära på och stoppa något emellan", men den definitionen är ofta svår att tillämpa på faktiskt språkmaterial får då måste man sitta och testa varje kombination (eller söka mönster i hur ofta vissa kombinationer förekommer tillsammans, men då har vi ingen negativ evidens). Testet "kan det yttras i isolation och vara betydelsefullt" har också föreslagits, men är också svårt att faktiskt tillämpa.

Sen kommer frågan om hur etablerat ordet måste vara. Språk har många sätt att skapa helt nya ord, i svenska kan vi skapa nya ord genom sammansättningar väldigt enkelt. Dessutom är sammansättningar i svenska rekursiva dvs en sammansättning kan i sin tur ingå i en annan sammansättning. Om jag hittar på ett nytt ord – t.ex. "fruktförsäljarmugglare" (dvs en icke-magikunnig fruktförsäljare) – gills det? Hur etablerat måste det vara? Ska vi räkna frekvens i publicerade medier? Eller kanske hur många som uppger att de förstår ordet i en enkätundersökning?

Här finns tyvärr inga bra svar. Vi som talare och språkvetare har en sorts intuitiv överenskommelse om vad vi (ungefär) menar när vi pratar om ord. Dessa definitioner bygger ofta på vad vi brukar kalla ord, men en tydlig och praktisk definition som vi kan applicera på alla språk i hela världen och som är praktiskt tillämpbar på det material vi har är svår att hitta.

Problemet med världen
Sen har vi problemet med "världens". Vi har cirka 7 000 språk i världen, menar vi verkligen "världens" längsta? Om vi för närvarande leker att "teckensträngar som omges av mellanrum" är en bra definition, hur ska vi göra med språk som i olika grad böjer sina ord, så kallade polysyntetiska och isolerande språk? För att illustrera variationen i världens språk när det kommer till detta med böjning kan vi titta på en fras på flera olika språk. Här är "long time no see", ett kalkeringslån från mandarin, på fyra språk (hämtat från omniglot):

Mandarin: 好久不見 hǎojǐu bújiàn ("två ord")
Inuktitut: ᑕᑯᓇᓵᕐᓇᑯᓂ Takunahaarnakuni  ("ett ord")
Hindi: बहुत समय से देखा नहीं bahut samay se dekhā nahīṅ ("fem ord")
Svenska: Det var länge sedan vi sågs sist! ("sju ord")

Hur borde vi hantera detta? Borde vi bara jämföra ord som tillhör samma ordklass så att vi eliminerar satser? Existerar t.ex. ordklasserna verb och substantiv i alla världens språk? Njaa, troligen inte – åtminstone inte på ett sätt som enkelt går att identifiera och jämföra  (läs t.ex. Haspelmaths diskussion om detta här).

Exempel på svenska
Enligt Guinness rekordbok 2006 är det längsta ordet i svenska: nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulator- anläggningsmaterielunderhållsuppföljningssystem- diskussionsinläggsförberedelsearbeten (130 bokstäver). Hur ofta har du hört det och hur lång tid tog dig det att reda ut vad det betydde? Jag vet inte hur de valde ut just det ordet, men jag antar att det är en av de längsta teckensträngarna som omges av mellanrum som förekommit i publicerad svensk text, t.ex. böcker och tidningar.

Det längsta ordet i Svenska akademiens ordlista är Realisationsvinstbeskattning (28 bokstäver). Lite mer rimligt eftersom det är lättare att förstå, låter naturligare och nog är betydligt mer frekvent. Kriterierna för att ta sig in i SAOL är inte helt tydliga, men de eftersträvar i alla fall ett visst mått av spridning i det svenska samhället.

Problemet med längsta
Men nu håller vi på och räknar bokstäver, det är ju också fel och dumt! Borde vi inte räkna språkljud? Många språkljud betecknas ju med mer än en bokstav och vissa bokstäver uttalas inte, titta bara på "stjärna" eller "genre". Och hur göra med språk som inte använder alfabetiska skriftsystem? Och hur gör vi om det, som vissa språkforskare påstår, inte existerar diskreta språkljud i våra hjärnor? Ska vi räkna tid det tar att producera det? Ska vi räkna stavelser?

Summa summarum av problem att definiera "världens längsta ord"
Det är ett hopplöst projekt som bygger på godtyckliga definitioner och som verkar endast har begränsat värde i form av triviaunderhållning.

Problemet med just den här 3,5h-videon
I fallet med 3,5h-videon är ordet i fråga en kemisk beteckning på ett protein, det är alltså ett substantiv som förmodligen bara används av kemister. Kemiska beteckningar är ofta ganska nya ord och många gånger motsvaras faktiskt en bokstav av ett språkljud. Det är alltså faktiskt lite lämpligare att räkna bokstäver i just detta fall än i många andra – hurra! Beteckningen tar upp 189 819 bokstäver.

Ordet är den kemiska beteckningen på ett protein som i vanliga fall kallas titin. Jag tittade lite på ordet och lade märke till att en del teckenkombinationer ("delord") upprepas ovanligt ofta. Suffixet -yl förekommer väldigt ofta, det markerar att ämnet är en radikal eller en funktionell grupp. Om vi lägger ett mellanslag efter varje -yl (jag kollade suffixen -ylidene, -ylidine, och -ylidyne också) så får vi 9 615 "ord". Det är fullt rimligt att vissa av dessa ord betecknar kemiska sammansättningar som inte existerar, men språk måste inte vara sant ("färglösa gröna idéer sover våldsamt").

Här är topp-15 av dessa "delord" jag skapat:

 

Ord

Frekvens

leucyl

1062

glutamyl

864

alanyl

723

seryl

682

lysyl

656

glutaminyl

656

aspartyl

425

valyl

401

arginyl

386

threonyl

363

isoleucyl

348

glycyl

273

asparaginyl

236

histidyl

217

phenyl

188

 

 

Denna topp-15 representerar 7 480 av de här 9 615 "delorden" som jag vaskade fram, dvs 78%.

Om utmaningen endast är att hitta på ett längre ord så är det inte så svårt. Jag och Rickard hittade på beliberologbiologdirektörslogikermansgrisnumerologtantlärargourmetlektorläkare- bakteriologarkeologminitaurglottokronologfritidspedagogmänniskovargs- dermatologfysiologbarnfenomenologskötare, inte särskilt snyggt eller naturligt, men det hade vi inga krav på. Sen upprepade jag det 1152 gånger och sköt inte lite andra beteckningar på personer här och där (kurator, minigris mm). Eftersom varje harang avslutas med skötare och en skötare kan sköta andra skötare är det faktiskt nästan rimligt. Det hela kan ju uppenbarligen bli så långt som jag vill, t.ex. 214 425 tecken. Som ni kanske märkt är det en hel del av suffixet -log och -gog, om vi gör som med -yl och delar upp där får vi 13250 "delord" och denna topp-15.

Ord
Frekvens
biolog 1152
direktörslog 1152
ikermansgrisnumerolog 1152
tantlärargourmetlektorläkarebakteriolog 1152
arkeolog 1152
minitaurglottokronolog 1152
fritidspedagog 1152
människovargsdermatolog 1152
fysiolog 1152
barnfenomenolog 1152
skötarebeliberolog 1129
skötarekuratorbeliberolog 3
skötarelingvistbeliberolog 3
beliberolog 2
skötareminigrisbeliberolog 2

För att demonstrera problemet med att avgränsar vid suffix som -yl eller -og la jag in "logiker", som alltså är en felkälla för uppdelningen. Tyvärr innehåller mitt ord inte en snygg frekvenssluttning utan snarare ett stup, men men. Denna topp-15 representerar 12 659 delord av 13 250, dvs 95%.

Alright, mitt ord blev inte snyggt, naturligt eller rimligt, men det existerar (från och med nu). Vi kan hitta på långa ord hela tiden ifall vi t.ex. behöver beskriva väldigt komplexa företeelser. Om vi ställer krav på sanning i denna tävling om "världens längsta ord" förlorar jag, beteckningen på titin kanske är det hittills längsta ord (teckensträng omgiven av mellanrum) på kemifackspråk/ryska/engelska/svenska som betecknar ett verkligt fenomen.

Men om vi faktiskt är intresserade av språk och inte logik och taxonomi är tävlingar om flest ord och längst ord ganska ointressanta. Det som är intressant är att förstå språk i det sammanhang det oftast förekommer, dvs i faktiska kommunikationssituationer. Uppenbarligen är detta bautaord så otympligt att kemister föredrar det betydligt kortare titin. Det som begränsar ordens längd är kanske inte språket som system i sig utan snarare våra kommunikationsbehov, språkets funktion.

Gott så?

Nästa gång den här frågan kommer upp länkar jag bara direkt till detta inlägg.

* "gå bananer" är en underfundig direktöversättning av det engelska uttrycket "go bananas" och innebär "att bli väldigt upprörd/vild/entusiastisk/tokig". Ibland säger folk även "gå nötter" ("go nuts").

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

36 kommentarer till ”Världens längsta ord”

  1. Östen Dahl skriver:

    Karln är uppenbarligen ryss. Det bör noteras att när han läser så låter det mera som en lista på ord, d.v.s. de delord som Hedvig har hittat, än ett enda långt sammanhängande ord. Även om ordbildning är ett rekursivt delsystem i språket så finns det uppenbarligen begränsningar på hur långa enheter som kan få normal ordprosodi. Å andra sidan har ryssarna inte lika långa sammansättningar som man kan få i svenskan så det kanske är svårare för honom än det skulle vara för en svensk.

  2. inga johanson skriver:

    Språk med långa ord

    Vill man fördjupa sig i språk med långa ord kan man ägna sig åt de språk som talas på världens stora öar – Grönland och Madagaskar:
    Kalaallisut: citat från Wikipedia

    Esperanto oqaasiupput immikkut ittut, suliarineqarsimallutik nalunanngitsunnguamik atorneqartussanngorlugit.
    Malagassiska:
    citat från Wikipedia
    Ao amin'ny firenena mikambana ny firenena rehetra (afatsy ny firenena sy faritany tsy manam-pahaleovantena sasany) eto an-tany. Misaraka amin'ny firenena mpikambana, ny tanjony dia mitazona ny fandriampahalemana manerana ny tany.

  3. Vän av oordning skriver:

    På vilket sätt är översättningslånet gå bananer underfundigt?

  4. Mikael Parkvall skriver:

     

    En gång letade jag efter längsta ordet i SAOB, men hittar inte den anteckningen nu —  undrar dock om det inte var “rullföringsområdesbefälhavarebefattning”, som faktiskt finns där.

    Andra som faktiskt används eller använts på svenska är “eurovisionschlagerfestivalsvinnaren”, “forskningsinformationsförsörjningssystemet”, “gärningsmannaprofilgruppen”, “högertrafikkostnadsutredningen”, “pansarvärnspjästerrängbil” och “trafikledarassistentutbildningsgrundkurs”. Men mycket längre än så blir det nog inte på svenska i alla fall.

  5. Hedvig Skirgård skriver:

     
    @ Östen, Ja jo precis det låter som att han är ryss. Jag tänker att ordet framförallt är ett ord på kemifackspråk än i något faktiskt naturligt traditionellt språk.

    @ Inga. Jo visst finns det språk med många "långa ord", men esperanto och malagassiska är knappast värst. (För övrigt tror jag du missade något från Kalaallisut där.) Men så har vi hela problemet med att definiera ord och längd samt hantera syntetiska, agglutinerande och isolerande språk (krasst sammanfattat variationer i vilken utsträckning ord böjs i paradigm).

    För att illustrera kan vi ta frasen "long time no see" igen

    Kalaallisut: Qangali takugakkit
    Esperanto: Dum longa tempo mi ne vidis vin
    Tyvärr fanns den inte på malagassiska på omniglot. Men särskilt anmärksvärt långa ord var det inte riktigt.
    @ vän av oordning, samma person som vanligt eller är det en ny person som skriver denna gång? Jag menar underfundigt som i finurligt snarare än slugt. Hjälper den förklaringen?
    @ Mikael. Jag gillar dom, dom låter väldigt bra dom dära

  6. Carlsson skriver:

    Kemi

    Frekensen är i sig intressant. Känner inte till just det här fallet, men intressantast är annars i vilken ordning delarna är sammanbundna i molekylen, vilket namnet anger. Byt ordningen i en kemisk molekyl på två av de ingående komponenterna och man kan dö. Ibland skiver man bindestreck mellan delarna.

  7. Lugubert skriver:

    Yyyyl!

    Hedvig, -yl markerar inte en fri radikal. I så fall hade nog namnet fått stoppa vid varje ylande. Radikal stämmer däremot.
    Nån gång i världen har jag för mig att en Stockholmsdrake (DN?) körde en tävling om det längsta svenska ordet. Möjligen och hoppeligen var ett villkor att det inte skulle vara sammansatt. Emotser taxamt förslag på långt svensk ord utan avledningar och andra tillsatser än t.ex. infinitiv-a.  Jag köper t.ex. spricka. Lån som kalabalik?

  8. Hedvig Skirgård skriver:

    @ Lugubert

    Sant, de är inte fria radikaler utan radikaler eller "functional groups" som har -yl. Ber om ursäkter. Det här ordet hade ju intentionen att faktiskt beteckna något som existerar i den fysiska världen så då går det ju inte att knåpa ihop en massa fria radikaler.
    En tävling i långa ord utan sammansättningar eller "andra tillsatser" (vad nu det är… -ing, -er osv?) kanske gör det mer uppenbart vad det är som troligen faktiskt begränsar oss i språk – vårt intresse av att kommunicera lagom effektivt, precist och tydligt.

  9. Olof P skriver:

    Eftersom proteiner hör till mitt yrkesfält, tycker jag mig måsta påpeka att även om den här långa beteckningen för proteinet i fråga är i enlighet med den namngivningsstandard som gäller enligt IUPAC, så finns det inte en kotte som någonsin skulle namnge eller beskriva ett protein med fler än 3 aminosyrors längd på detta viset. För detta finns det helt andra namngivningsprinciper, som snabbt reducerar också ett gigantiskt protein som titin till ett ord på 27,000-33,000 bokstäver, och inte ens detta skulle jag normalt kalla ord – ordet är titin (5 bokstäver).
    Därmed blir förslaget att detta är världens längsta ord helt enkelt nonsens. Som Hedvig antyder så är det ju dessutom alltid möjligt att föreställa sig att man hänger ytterligare en aminosyra på proteinet, varvid "ordet" då genast blir ännu längre.

  10. Stefan Holm skriver:

    Tävlingsregler efterlyses

    Långa ord, som varken är sammansatta eller har några ’tillsatser’, lär inte existera. Vartenda jämra mänskligt ’ord’ (nedärvt eller inlånat) torde härröra ur 1- eller 2-staviga betydelsebärande rötter plus sammansättningar av dylika. Även vårt infinitiv-a kan mycket väl komma från ett separat ord (eller morfem). Reglerna för en tävling om det längsta ordet i svenskan måste därför preciseras mycket exakt.

  11. Östen Dahl skriver:

    Dra inte in etymologin

    Stefan, nu blandar du synkroni och diakroni. Hedvig talade om "vad som begränsar oss i språket", det vill säga hur långa oanalyserbara uttryck som en talare klara kan av. Då är etymologin tämligen irrelevant så länge som den är obekant för vederbörande. På svenska verkar vi ha en del fyrstaviga morfem som kalabalik och tiramisu; jag kommer på rak arm inte på något som har fem stavelser men det kanske någon av våra läsare gör.

  12. Stefan Holm skriver:

    Morfem för vem?

    Nu var det förstås ett regelverk för Luguberts tänkta tävling jag var ute efter.
    Utan lite hum om klassiska språk och/eller matematik är väl t.ex. 5-staviga dodekaeder ett 'oanalyserbart' 'morfem'. Och omvänt: kan man både turkiska och arabiska, är nog även kalabalik analyserbart.   

  13. Östen Dahl skriver:

    Do-deka-eder

    Men här är ändå skillnaden att leden -deka- och  -eder finns i andra svenska ord (som hexaeder) med samma betydelse, Och utan lite hum om matematik förstår man överhuvudtaget inte vad dodekaeder betyder. Sålunda vill jag påstå att dodekaeder vid en synkron analys av svenskan består av tre morfem.

  14. Vän av oordning skriver:

    Fem stavelser på beställning

    Halledudane (med lite olika stavningar) har hela fem stavelser, men interjektioner gör ju gärna lite som de vill.

  15. Stefan Holm skriver:

    Pentasyllabiskt hokuspokus

    Femstavigt är också det definitivt oanalyserbara men även för icke-matematiker begripbara abrakadabra (vilket denna tråd för mig delvis framstår som).

  16. Östen Dahl skriver:

    Krakel Spektakel

    Jag vill inte hävda att abrakadabra är flermorfemigt men det har en intressant ljudmässig struktur med ett slags rim, d.v.s. en upprepad fonemsträng. Nästan samma struktur återfinns t.ex. i Krakel Spektakel. Det finns säkert många andra liknande exempel.

  17. Stefan Holm skriver:

    Under evighetens synvinkel

     
    Innan denna tråd dör ut ska inte kemisterna komma undan med ha hittat världens längsta ord. Vad säger ni om ordet för förhållandet mellan en cirkels omkrets och dess diameter. Det kan nämligen bevisas vara oändligt långt och börjar med:
     
    Trekommaettfyraettfemniotvåsexfemtrefemåttaniosjuniotre…
     
    Hittills har man hittat de första 2 576 980 377 524 morfemen i detta ord (utöver de inledande ’tre’+’komma’). Då morfemen för talen 0-9 på svenska har i snitt 3,3 bokstäver och dessa på goda grunder kan antas vara jämnt fördelade i ordet, så är alltså runt 8,5 biljoner bokstäver kända i detsamma.
     
    Den ryske kemisten läste upp sitt titin. Men vad ger ni mig för Chao Lu från Kina, som, verifierat, den 20 november 2005 ur minnet angav de första 67.890 morfemen i ordet!
     
    I sanning längre än kemisternas ynkliga försök – men också kortare än titin i vardagslag och därtill likalydande på all världens tungomål. Det heter pi (π) och har förundrat människorna sedan antiken.
     
    Är det konstigt, att den 14 mars (03-14) har utnämnts till den internationella pi-dagen? Fast de verkliga nördarna firar den 22 juli, då kvoten 22/7 är en något bättre approximation av detta förunderliga tal.
    PS: pi är både irrationellt (antalet decimaler är oändligt) och transcendent (kan inte uttryckas som ett bråk) till skillnad från t.ex. det oändliga 0,33333333…, som ju enkelt kan skrivas 1/3 (och utsägas ’ett genom tre’ eller ’en tredjedel’). Det finns några andra fundamentala tal inom matematiken/fysiken, som är både irrationella och transcendenta. Basen i det naturliga logaritmsystemet, betecknat e (2,718281828459…) är ett exempel.

  18. Östen Dahl skriver:

    Oändligt många ändligt långa

    Ok, Stefan, uttrycket är bevisligen oändligt långt men är det också bevisligen ett ord? Prosodiskt tycks det mer likna en lista av siffror. Mitt personnummer är inte ett ord lika lite som mitt fullständiga namn. Sen är det väl en s.k. akademisk fråga om oändligt långa uttryck existerar. På den tiden generativ grammatik verkligen handlade om att generera uttryck ansågs de alla vara ändligt långa även om de var oändligt många. Och även ett fenomen som Chao Lu måste någon gång hämta andan och dessutom så småningom komma till en punkt där bara Gud, om han finns, vet hur fortsättningen ser ut.  

  19. Stefan Holm skriver:

    I begynnelsen var nog inte ordet

     
    Självfallet tycker inte jag heller, att ’trekommaett…’ är ett ord. Men Hedvig öppnade med titinet och jag ville mest visa, att det är abrakadabra eller Krakel Spektakel att tvista om, hur långa ord det finns.
     
     Som jag ser det är grunden för vårt språk rent fysiologiskt fonem (ljud den mänskliga röstapparaten är i stånd att frambringa). Dessa utgör grunden för morfem (betydelsebärande kombinationer av fonem). Sedan kommer vår hjärna in och fogar samman morfemen till kommunikatoriska ’budskap’, ’koncept’ eller vad man nu ska kalla det. Hur man sedan delar upp dessa budskap i ’ord’ är sekundärt – men helt av nöden, så snart talet ska formaliseras i skrift.
     
    Ta ett ord som Vinterpalatset (i Sankt Petersburg). Det är på skriven svenska ett ’ord’ bestående av två substantiv med bestämningen före huvud-’ordet’ plus en bestämd artikel. Engelskans Winter Palace har två ’ord’ (substantiv) och ingen bestämd artikel. Franskans Palais d’Hiver sätter huvud-’ordet’ före bestämningen (ett substantiv) och infogar en genitiv/partitiv-markör därmellan. Dem det vederbör, ryssarna själva, säger Zimnij dvorets med en adjektivisering av zima (vinter) plus huvudordet.
     
    Nu roade jag mig med att via Wikipedia och Google Translate kolla, vad det heter på vietnamesiska. Det blir Cung điện Mùa đông. Cung betyder (ack, rätta mig, ni som på slagfältet en gång besegrade självaste USA) leverera och  điện betyder makt. Ihop blir det palats (och det är väl än idag så, att det är från palatsen makten levereras). Mùa betyder årstid och đông betyder öst (vintern är alltså en östlig årstid i Vietnam).
     
    Men är det inne i våra arma skallar, svenskar, britter, fransoser, ryssar och vietnameser, någon skillnad i perceptionen? Nej, Vinterpalatset är nog ett och detsamma för oss alla. Och tittar man prosodiskt, så tror jag, att i talspråk gör vi alla, oavsett syntax och grammatik, byggnadsverket i fråga till ett ’ord’.
    ’Ord’ finns inte – annat än prosodiskt.

  20. Daniel Eriksson skriver:

    Det här är väl tväravämnes, men đông betyder 'vinter'; đông i betydelsen 'öster' är en homonym. Båda orden är lån från kinesiska, och är homofoner också i mandarin och kantonesiska, men har historiskt haft olika uttal. Det medeltidskinesiska uttalet var tuŋ för 'öster' och tuoŋ för 'vinter'.

  21. Östen Dahl skriver:

    Inte bara prosodi

    Hm, Stefan… jag skulle nog vilja påstå att du har fel om att alla beteckningarna på Vinterpalatset är likadana ur prosodisk synpunkt: den ryska beteckningen består helt klart av två ord. Nu är det ganska svårt att säga om uttryck på olika språk är prosodiskt likvärdiga eftersom de prosodiska systemen kan vara olika. Men man kan illustrera det hela med en inomspråklig jämförelse. Byt för enkelhetens skull ut Zimnij dvorets mot Letnij dvorets 'Sommarpalatset' (det finns ett sånt också) och jämför det med det förryskade namnet på staden Petergof (Peterhof), Petrodvorets. Det sistnämnda är ett enda ord och har bara en betoning, på sista stavelsen. Som en följd av detta uttalas den första vokalen i ordet reducerat, som ett kort i. I Letnij dvorets däremot uttalas det första e-et som ett ordentligt e-ljud, relativt långt, eftersom uttrycket innehåller två ordbetoningar. Du kan också jämföra det sydsvenska Store Mosse med Stormossen som är vanligare längre norrut — de har också ganska olika prosodi. Sen brukar man räkna med andra kriterier än prosodiska för vad som är ett ord. I de ryska exemplen kan vi se att det första ledet böjs om det är ett adjektiv men inte om det ingår i en sammansättning.  
    (Senast jag var i Petergof hette det ännu Petrodvorets, men nu har man ändrat tillbaka till det ursprungliga namnet. Dock fortfarande med g för det tyska h.)

  22. Stefan Holm skriver:

    En simpel googlare bugar sig (kunde han blott) ända till marken inför Daniels tvärämnes korrigering. Det stärker hans chomskyanska fördom, att vi nog tänker ganska grammatiskt lika i Ho Chi Minh-staden och Götlaborg. All men are born equal, som det heter i en tvärämnes humanistisk disciplin.
    Östen har (som vanligt) rätt och det är bara att konstatera, att djävulen bor i detaljerna. Men nu avsåg jag inte att hävda någon språklig lag med matematiska krav på exakthet utan bara allmänt illustrera, att begreppet ’ord’ är en konstruktion vi tvingats skapa i och med införandet av skriftspråk – när det gäller sammansättningar, partiklar och affix. Körsbärsträdgården (1 ord) betyder exakt detsamma som Вишнёвый сад (Vysjnjovyj sad) eller La Cerisaie (2 ord) eller The Cherry Orchard (3 ord) eller Il giardino dei ciliegi (4 ord). I fallet avljud ligger landet givetvis lite annorlunda (dricka-drack-druckit, mus-möss etc.).
    Sedan får ryssarna sköta sitt tyskeri bäst de vill. Hos Vasmer hittar jag inte dvorets (palats) men väl dvor, som betyder ’gård’. Det är i sin tur en variant av dver (dörr) från ett urindoeuropeiskt  *dhwer- (port, dörr). Skridningen gård > palats lär (enligt Vasmer) vara en kalkering av tyskans Hof. För oss stackare, som ännu efter 165 år när ett messianskt hopp från en tysk jude om att alla vi egendomslösa en gång ska förena oss heter staden givetvis ingenting annat än Leningrad. En notis i veckan sade för övrigt, att invånarna i Volgograd ska folkomrösta om en återgång till stadens gamla namn (och då är det inte Tsaritsyn det handlar om). Tyvärr är väl bevekelsegrunderna nationalistiska snarare än internationalistiska.

  23. Östen Dahl skriver:

    Jag har rättat stavningen av Petergof i mitt förra inlägg, ett f ska det vara. För övrigt vill jag bara säga att skriftspråket har medfört att ordbegreppet har fått bli mindre vagt än det var förut men att begreppet inte är helt gripet ur luften utan bygger på talspråkliga realiteter (även om gränsdragningen är suddig). Dessutom är det lite konstigt att säga att skriftspråket tvingar oss till detta, det finns ju gott om skriftspråk som struntar i att markera ordgränser. 

  24. Henrik R. skriver:

    långt ord

    Det längsta autentiska ord som jag har stött på är "luftlandsättningsamfibiepansarskyttevagn", som förkortades llamfpskv. I lumpen, givetvis. En anekdot: vid en paus en gång bestämde vi att vi skulle hänga gubbe. Jag började, och hann rita upp ett tjugotal bokstavsstreck innan mina  kamrater skrek i kör: luftlandsättningsamfibiepansarskyttevagn!

  25. Lugubert skriver:

    Långt

    Enligt mina underförstådda regler om osammansättningar har jag ännu inte sett något på svenska som slår "spricka" i längd. I väntat på något bättre bidrar jag med konsonanklustret i punschskvätt och vokalraddan i den italienske läderhandlaren il cuoiaio. Ingen lär dock slå möjliga sammansatta "ord" i klassisk sanskrit, som kan löpa över flera sidor.
    Ett eget sammansatt rekord var när jag översatte bruksanvisningen till en tysk Hochleistungspapierhandtuchfalzmaschine. På svenska blev apparatnamnet runt ett halvdussin ord.

  26. Stefan Holm skriver:

    Bättre upp

    Vad sägs om skrynkla, sprattla och stängsla, Lugubert? Vill du ha konsonanter, så hade en gammal finansminister förmågan att uttrycka sig på ett eget, strängskt sätt (8-1 i konsonantfavör).

  27. Pingback: Lätt-lästa samman-sättningar | LINGVISTBLOGGEN

  28. Gerhard Bauhr skriver:

    Längsta ordet?

    Det längsta ord jag har hört användas på svenska  är "arbetslivserfarenhetstillgodoräkningspoängen", som om man plockar bort bestämda artikeln landar på 42 bokstäver. Att detta ord trots sin längd ändå inte är så svårt att processa tror jag beror på att 'arbetslivserfarenhet' och 'tilllgodoräkning' är ganska vanliga sammansättningar.

  29. Bokstavsbarn skriver:

    Kul läsning!
    (Sen upprepade jag det 1152 gånger och sköt inte lite andra beteckningar på personer här och där (kurator, minigris mm).)

  30. Johan Rönnblom skriver:

    Konsonantkluster

    Det längsta vokalklustret jag stött på i svenska finns i ordet  världsschlager. Det listade jag ut alldeles själv som barn, men det var nog andra som kommit på det tidigare.

  31. Östen Dahl skriver:

    Bara i skrift

    Men bara i stavningen väl? I mitt uttal är det tre eller möjligen fyra konsonanter i rad. (Jag antar att det ska stå "konsonantkluster" även i texten.)

  32. Daniel Eriksson skriver:

    Adolf Noreen hittade, enligt Wikipedia (s.v. Konsonantkluster), (på?) Herbstskts med åtta konsonanter (om man uttalar ordet väldigt långsamt kanske). Hänvisning saknas dock. Någon som vet i vilket sammanhang?

  33. Jan-Olof skriver:

    Herbstskts

    Det står nånstans i "Vårt språk" som jag inte har tillgänglig just nu. Om jag minns rätt så var kontexten ungefär: "Varför kan ett noreenskt hembiträdes förkläde inte vara lika rent som ett herbstskts?"

  34. Daniel Eriksson skriver:

    Tack, Jan-Olof! Mycket riktigt diskuteras ordet på sidan 83 i andra bandet från 1907:
     
    ”Intetdera af dessa fall torde emellertid i lefvande tal någonsin ha förekommit annat än möjligen som experimentell öfning, och detta gäller naturligtvis än mer det slutljud af åtta konsonanter i följd, som verkligen kan teoretiskt uppkonstrueras genom att låta s fogas till någon af de nyss nämnda sjukonsonantiska slutförbindelserna på t, t.e. Herbstskts.”

  35. Adam skriver:

    Jag bidrar med ett "elegant" ord ur DI online häromdagen som kan fungera som grund för nya längdrekord, men inom rimlighetens gräns. Mycket mer än två bestämningar/kvalificeringar känns lite opraktiskt: Kapacitetsutnyttjandeförhållandet. Der borde gå att sträcka ut det lite med -koefficienten o.a. Om det är längden man är efter. Teknisk/fackspråklig text från industri, instruktioner och manualer etc. tenderar säkert lättare åt opraktiskt långa ord. Om det är kommunikation mellan individer så träder andra värden före. 

  36. Verbale voyeuren skriver:

    Ända sedan jag var en liten pilt har svenskans (och sedermera naturligtvis andra språks) otroliga möjligheter att bilda nya, sammanhängande ord allt efter eget tycke fascinerat mig. Det finns verkligen ingen begränsning. Sedan att ordet kommer att ha närmast noll läsbarhet och det vara tvunget att "dekonstrueras"  är en annan femma. Ett exempel som jag bara spånar fram genom att fortsätta på Guiness rekordboks något märkliga "rekord":

    nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljningssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbetesunderlagsgivanandepekoralvinbärsgeleätartävlingsmänniskokännaronomatopoet

    Ett kan tyckas nonsensord, dock fullt godtagbart. 204 bokstäver! Bör jag ringa Guiness rekordbok? :D

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>