Mina svåra huvudvärk

Dagens språkliga innovation gäller ordet värk och sammansättningar med detsamma. Värk är enligt ordböckerna utrum ("realgenus" som det brukade heta), och förekommer sällan i pluralis utom i betydelsen 'smärtsam sammandragning av livmodern vid förlossning' (citerat ur NE:s ordbok) och då heter det värkar. Men igår lade jag märke till en avvikande användning av ordet: i ett radioprogram sas det om en person att hon hade "svåra huvudvärk". Om man letar på nätet hittar man en hel del exempel på att värk används som ett substantiv i neutrum ("mitt tandvärk") och därtill ibland ett räknebart sådant ("mina värk"). En hel del av författarna är nog andraspråkstalare men många träffar verkar komma från personer med svenska som modersmål. Nu undrar jag om någon av våra läsare känns vid eller känner igen det här språkbruket. Dessutom kan man fundera på om det föreligger smitta från det verk som stavas med e och som enligt etymologerna har samma ursprung.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Mina svåra huvudvärk

  1. Per Starbäck skriver:

    Från värka

    Man skulle också kunna tänka sig att man nyhärleder "värk" från "värka", och då blir det utrum som liknande verbalsubstantiv. (Fast det funkar bättre för "värk" än för "huvudvärk", då "huvudvärka" knappast finns utom sällsynt lite på skoj.)

  2. Stefan Holm skriver:

    Ormet kruper

    Sätter en slant på L2-inflytande. Just ’värk’ har jag inte hört som neutrum men för bara någon vecka sedan fick jag frågan, hur man gör ’ett sockerlag’ (och då var det inte ett amerikanskt forbollslag, som avsågs). Intressant var, att frågeställaren är etnisk svensk men uppväxt i invandrartät miljö (kanske en illustration så god som någon till, att kamrater betyder mer än föräldrar, när språket formas hos en ung människa).
     
    Genus och numerus hos substantiv måste vara det särklassigt jobbigaste i svenskan för en icke infödd. Även om det finns ett antal ’hintar’, så måste det i princip inläras ord för ord. Något att tänka på, när vi skrattar åt Roffe Bengtssons snart halvsekelgamla sketch.

  3. Östen Dahl skriver:

    Lag och plan

    Per, menade du "neutrum" när du skrev "utrum"? Annars blir alltsammans lite svårt att förstå.
    "Ett sockerlag" ligger som innovation på sitt sätt närmare till än "ett huvudvärk", eftersom det är ett relativt lågfrekvent ord och kanske inte så svårt att associera till det neutrala ordet lag
    Ett lite liknande exempel är chefslöneplan som nog från början var klart utrum (det var på den tiden alla statliga löner var inplacerade i "löneplaner") men numera ser man rätt ofta att det talas om "chefslöneplanet". Man tänker sig väl då att chefer befinner sig på en helt annan lönenivå än vanliga dödliga, det vill säga slutledet har omtolkats. 

  4. Stefan Holm skriver:

    Värk av verk?

    Visst kan man röra ihop skatte-, bandy- och sockerlag. Men t.ex. 'Das Kapital' var nog inte bara Karl Marx huvudverk utan också hans huvudvärk, om man vill hitta en association.  

  5. Per Starbäck skriver:

    Olika -värk

    Ja precis, jag skrev fel. Ursäkta förvirringen!
    Jag jämförde sen med lite olika sammansättningar på -värk. Jag googlade efter "min X-värk" och efter "mitt X-värk" (orkade inte kolla fler varianter), och då verkade det som om det var  just huvudvärk som särskilt ofta blev neutrum. För ingen annan sammansättning var det i närheten av lika stor andel med mitt.
    Av min/mitt huvudvärk är det 12 promille som är med mitt. För min/mitt träningsvärk bara 5 promille. För övriga är det bara ströförekomster av mitt. Den tredje vanligaste värken av de kollade (de som står med i SAOL) är mensvärk. Där är det 11900 förekomster med min mot bara 7 med mitt! (Dags för spekulativ spekulation om kvinnors mer korrekta språk än mäns?!)
    Mer chans till våghalsig spekulation: Kan det för  huvudvärk spela roll att huvudverk finns så att man har hört sånt som "Hennes huvudverk är åtta minnesromaner från Let Gang paa Jorden (1941) till Skygger over Vejen (1955)"?

  6. Gunvor Andersson skriver:

    Mitt tänk

    Har aldrig hört eller sett att värk skulle vara neutrum, men associerar genast till 'ett tänk' – ett ganska nytt ord. Om 'ett tänk' har skapats från verbet 'tänka' så kanske 'ett värk' skapats från verbet 'värka', och 'skaparen' har inte haft det gamla substantivet 'värk' så nära i skallen.

  7. Mikael skriver:

    Jag är svensk (f. 1988) och inte uppvuxen i ett invandrartätt område, men har ända svårt att sätta en/ett på sockerlag. Tycker nästanbåda funkar lika bra .

  8. Stefan Holm skriver:

    Lag på väg ut?

    En svala gör ingen sommar. Men nu Mikael, är du plus min sagesman två, som kan tänka sig sockerlag som neutrum. Då kan det bli så, ty ni tillhör båda en yngre generation och har per definition sista ordet i frågan.
     
    Ordböckerna anger annars en lag och pekar på släktskap med engelskans lake, keltiskans loch (Loch Ness), latinets lacus (insjö – via italienskans lago inlånat i lagun) och ett fornkyrkoslaviskt loky (i SAOB översatt som ’regn’ men i Online Etymology Dictionary som ’pool, puddle, cistern’). En lag är i alla händelser något blött och den sydligaste av de halländska åarna, Lagan, lär höra hit. (Däremot tycks inte de semantiskt närstående lake, som i saltlake och laka ur, eller löga (bada), som i lögardag > lördag), komma från samma stam).
     
    Om genus vacklar, så är nog ordet, som Östen antydde, sällsyntare än jag trodde. Ett av mina bidrag till närmsta släktens knytkalasiska julbord är några sillinläggningar och de flesta sådana görs ju i en ättikslag (med ättika, socker och vatten som bas). Men det kanske är en generationsfråga och sant som det sägs: Svenska folket köper flest kokböcker och ser flest matprogram men lagar minst egen mat i hela världen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>