Droppen urholkerar inte stenen

I lördagens SvD (2007-08-25) står att angående jordbävningen i Peru att gudstjänstbesökare dog när en kyrka raserades. Nån mer än jag som tycker att meningen är lite konstig? Inte jättekonstig, kanske, men i min idiolekt tror jag att det funkar så här: när det finns det vanliga verbet verba, och dessutom varianten verb-era (som i det här fallet rasa och rasera), så tycker jag att -era-varianten har något mer kausativt eller transitivt eller så över sig. Och framför allt behöver man inte vara en animat agent för att verba nåt, men däremot helst för att verbera. Tror jag. Nyheten chockade oss, men Afrodite chockerade oss med sin scenklädsel känns möjligen bättre än tvärtom. Åtminstone tycker jag att kyrkan rasades av jordbävningen känns bättre än raserades. Det sistnämnda hade funkat bättre om orsaken var en grupp militanta ateister snarare än plattektonik.

Är det här bara nåt jag har drömt ihop själv, eller håller andra med? Och finns det fler sköna exempel än rasera och chockera som var de jag råkade komma på nu?

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Droppen urholkerar inte stenen

  1. Erik skriver:

    Jag tycker att "rasades av jordbävningen" känns ännu värre av "raserades". Och jag tycker att "rasade av jordbävningen" är ännu bättre! Tycker jag.

  2. Eva Lindström skriver:

    Det verkar som om många känner att verb-era är bra. En variant på det som jag brukar störa mig på lite då och då är att det har blivit ganska vanligt att använda 'husera' när 'hysa' avses, alltså att upplåta lokaler som ska inrymma någon verksamhet eller några människor. 'Husera' tycker jag betyder att ha förfogande över lokaler, med möjlig antydan om att därstädes föra visst liv.

    Ett exempel från nätet:
    "Vi kan även husera din domän hos oss (även om du väljer att inte husera din post …)"

    Saken har uppmärksammats i DN också ser jag:
    http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1637&a=379818&viewAll=true
    Eva

  3. kl skriver:

    men är det inte bara så, att kyrkfan inte gjordes någonting alls i passivum, utan rasade ihop?

    "rasa" finns väl dessutom bara i aktivum (fast det inte alltid känns så medan det pågår), måste man häs ikull får man väl lov att "raseras"?

    förr i världen, när jag växte upp, var "-era" klart en högfärdsmarkör – varför charma när man kan charmera, varför larma när man kan alarmera, varför spela på sin akustiska gitarr när man ha den uppspikad på väggen (& varför politisera när man kan konversera & så vidare, i den oändlighet där kortare varianter saknades)?

    förortsmedelklassen bestod förstås av "animata agenter" (även om den kanske hade trott det betydde "kommunister") - nästan allt har flera orsaker

  4. Östen Dahl skriver:

    Kolla SAOB först!

    Tag varning av Fredrik Lindströms exempel och kolla alltid SAOB innan ni säger att något är nytt!
    Tydligen finns det en viss tradition för den här betydelsen i svenskan:

    " rasa, störta l. dyl.; använt bl. i pass. (föroträdesvis i p. pf.) o. ss. vbalsbst. -ing; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare: ras.
    Den häftiga vårfloden har.. vållat en hel del raseringar av dammbyggnaderna. VästerbK 1927, nr 154 s. 3.
    jfr I 3. Resterna av en raserad grav­kista från missionstiden. Fomv. 1945, s. 23.
    En halvt raserad bro. TRENTER Rop. 231 (1954). "

    Men själv har jag samma intuitioner som Micke här.

  5. Johan Anglemark skriver:

    Relaterat

    Jag får samma vibbar när jag läser SR Kronobergs rapportering från skogsbränderna i Grekland:

    De svåra bränderna i Grekland har nu krävt mer än 60 dödsoffer och under gårdagen startades över 70 nya bränder.

    Låt vara att några av bränderna är anlagda, men det är helt klart inte det journalisten syftar på.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>